• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 43
  • 1
  • Tagged with
  • 44
  • 26
  • 21
  • 20
  • 11
  • 11
  • 10
  • 8
  • 8
  • 8
  • 8
  • 8
  • 8
  • 8
  • 8
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Modersmålsstöd i förskolan/Native Language support in the kindergarten

Mathiasson, Carina, Nilsson, Malin January 2010 (has links)
Syftet med arbetet är att undersöka modersmålsstöd i förskolan, vilka reflektioner det finns kring modersmålsstöd samt hur modersmåltränare, förskollärare och barn upplever att det fungerar i förskolans verksamhet i Malmö stad. För att få en djupare förståelse av ämnet har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod, detta genom att intervjua tre förskollärare och tre modersmålstränare. Vi har även varit ute och observerat barn i verksamheten under tillfällen då modersmålsträning skett. Resultatet av undersökningen visar att modersmålsstöd i förskolan överlag fungerar bra men att det finns områden som kan förbättras. Modersmålstränarna upplever att de blir bättre bemötta idag och förskollärarna anser att samarbetet fungerar bättre nu än det gjort tidigare. Observationerna visar tydligt att barnen tycker att det är roligt att få lära sig sitt modersmål.
12

Flerspåkighetsstöd i förskolan

strömgren, emma, möller, rebecka January 2017 (has links)
Hösten 2013 infördes en ny reform för modersmålsstödet i Malmö stads förskolor. Reformen ska garantera att alla barn får möjlighet till språkutveckling och språkstöd. Sedan införandet har olika åtgärder gjorts för att garantera ett likvärdigt stöd för alla barn. Syftet med den här studien är att ta reda på om åtgärderna som genomförts i den nya reformen för modersmålsstöd garanterar ett likvärdigt stöd för de flerspråkiga barnen på Malmö stads förskolor. För att lyckas med detta behöver vi ta reda på i hur stor utsträckning pedagogerna i Malmö stad arbetar med flerspråkighet. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, med utgångspunkt i Vygotskijs teorier om tänkande och språk. I analysen används Cummins fyrfältsmodell för att beskriva vad den nya reformen kan innebära för de flerspråkiga barnens språkutveckling och Ellis modell för språkundervisning används för att beskriva hur modersmålsstödet har förändrats. I studien har vi använt oss av enkätintervjuer som insamlingsmetod och fick på så vis in svar från 46 förskollärare. Vi har även intervjuat en språkutvecklare från förskoleförvaltningen, för att skapa förståelse för hur språkutvecklarna arbetar. Utifrån studiens resultat så anser vi att åtgärderna som genomförts i Malmö stad sedan den nya reformen genomfördes, inte garanterar ett likvärdigt språkstöd för de flerspråkiga barnen i Malmö stads förskolor. Genom respondenternas svar kom vi fram till att det finns olika faktorer som kan påverka i hur stor utsträckning pedagogerna som deltog i enkäten arbetar med att stödja de flerspråkiga barnens språkutveckling. Några av faktorerna som kan påverka hur stort utrymme flerspråkighetsarbetet ges i verksamheten är bland annat om pedagogerna har tillgång till flerspråkig personal, om de får stöd av en språkutvecklare och om de har tillgång till digitala verktyg på avdelningen. I slutändan så anser majoriteten av pedagogerna i studien att den nya reformen för modersmålsstöd är bättre än den tidigare för de flerspråkiga barnens språkutveckling. Men de anser att det är ett dåligt genomförande av den nya reformen, eftersom 80% av pedagogerna anser att de saknar kunskap och/eller verktyg för att klara av uppdraget att stödja alla barns språkutveckling.
13

Flerspråkighet i förskolan : Hur uppfattar förskollärare och modersmålslärare att de stimulerar barns språkutveckling i förskolan?

Vera Delgado, Maria José January 2017 (has links)
I den här studien undersöks vilka arbetsmetoder förskollärare och modersmålslärare använder för att stödja barns språkutveckling samt hur de uppfattar undervisningsmetoderna som de använder. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ fallstudie med en fenomenografisk syn i analysen av materialet. Jag har valt att intervjua förskollärare och modersmålslärare för att se om det finns likheter och skillnader mellan dessa två yrkesgruppers användning av, och inställning till, undervisningsmetoder för språkinlärning. Urvalet av förskolan var att det var en mångkulturell förskola och den var mest passande i min valda undersökning då jag valde att ha med barn med annat modersmål. Respondenterna uppfattningar om flerspråkiga barns språkutveckling är att språk förvärvas genom interaktion och samspel med omgivningen och för att utveckla språk måste barn få lov att höra, uppleva, prova och tillägna sig språk genom olika aktiviteter. Det är enligt respondenterna även viktigt att förtydliga så mycket som möjligt med hjälp av de olika hjälpmedel, så som sång, bilder, böcker. Resultatet om likheter och skillnader mellan de två yrkesgrupperna var att båda yrkesgrupperna tyckte att högläsning är viktigt för språkutvecklingen och en av skillnaderna var samlingen, modersmålslärarna kan ha mellan två till fyra barn i jämförelse med förskollärarna som har fler.
14

Flerspråkighet och modersmålsstöd : En studie om elevers språkförmåga och undervisningens utformning / Multilingualism and native language support: : A study of pupils’ language proficiency and the format of lessons.

Kihlström, Isabella January 2018 (has links)
I alla skolämnen ställs krav på goda språkkunskaper vilket är problematiskt för det ökade antalet elever med annat modersmål än svenska. Eftersom tidigare forskning påvisat starka positiva relationer mellan kunskaper i modersmål och andraspråk är det viktigt att veta mer om modersmålsstödet i svenska skolor. Denna studie avsåg att undersöka huruvida elevers syn på flerspråkighet relaterade med deras upplevda språkfärdigheter i modersmålet och det svenska språket. Hypotesen var att flerspråkighet värderades högre av de elever som uppskattade språkfärdigheterna i de båda språken som goda och som värdefulla. Dessutom undersöktes hur undervisningen allmänt stärkte flerspråkigheten och elevernas uppfattning av det modersmålsstöd som där gavs. Detta ansågs speciellt viktigt då alla elever inte utnyttjar sin rätt till modersmålsstöd. Hypotesen var att elever med annat modersmål än svenska önskade att undervisningen syftade till att stärka flerspråkigheten genom ett synliggörande och värdesättande av alla språk i alla klassrum och av alla lärare. Relationen mellan upplevelsen av att vara flerspråkig och språkfärdigheter i de två språken bekräftades, och det framkom tips på synliggörandet av modersmålet i skolans verksamhet. Dessutom tydliggjordes det att inte alla elever önskade få sitt modersmål synliggjort. Relationen mellan synliggörandet av alla språk och den stärkta upplevelsen av att vara flerspråkig kom därför enbart att till viss del bekräftas. Resultaten från denna studie replikerade den tidigare påvisade positiva relationen mellan språkfärdigheterna i modersmålet och det svenska språket. Viktigare var dock de resultat som visade hur skolans verksamhet med enkla medel skulle kunna arbeta vidare med och utveckla sitt arbete med modersmålsstöd i undervisningen.
15

Elever med ett annat modersmål än svenska / Pupils with another mother tongue than Swedish

Leppänen, Eeva, Gustafsson, Anne January 2008 (has links)
<p>Syftet med vårt arbete var att belysa och jämföra vad skolledare och lärare ansåg om modersmålsundervisning och hur detta bedrevs på två skolor i två kommuner, där vi valde att göra vår undersökning. Vi intervjuade skolledare och lärare samt gjorde en litteraturstudie där vi tittade på vilka slutsatser forskningen i Sverige har kommit fram till. Genom intervjuerna fick vi fram intressanta uppfattningar om modersmålsundervisningen på skolorna och hur dessa gick att relatera till vad forskningen har kommit fram till. Vårt arbete bidrog till en djupare kännedom om modersmålets roll i skolans tidigare år och vilka uppfattningar vi kan komma att möta i arbetslivet kring ämnet. Förhoppningsvis har vårt arbete belyst det som varje blivande lärare bör ha i åtanke när man undervisar elever med ett annat modersmål än svenska. Idag är Sverige ett mångkulturellt och flerspråkigt samhälle vilket innebär att skolan har blivit ett naturligt ställe att mötas på oavsett vilket ursprung, kultur och språk man har. Elever med ett annat modersmål än svenska behöver stimuleras i sitt förstaspråk, ibland kan det vara fler än ett, men vilket språk det än är så har skolan en skyldighet enligt styrdokumenten att erbjuda modersmålundervisning i elevens förstaspråk, bortsett från att särskilda skäl kan yrkas på för undervisning av fler språk när det gäller romska barn från utlandet. Elevens språk, självkänsla och identitetsutveckling är nära förknippade med varandra och dessa faktorer måste vara sammankopplade för att en elev ska kunna nå goda studieresultat i skolan.</p>
16

Flerspråkiga barn i förskolan : Ur ett lärarperspektiv

Hakkarainen, Anna January 2009 (has links)
<p>My purpose with this paper related to my questions was to find out how professionals preeschool teachers working on multilingualism. I also wanted to get answers on how pedagogues in the preeschool may promote multilingual children´s language development, the factors that promote multilingual children´s language development and the role parents have in the language development of multilingual children. I chose to do my study in the form of interviews with professional preeschool teachers and interviewees described including the need for more knowledge of pedagogues around multilingualism. My result based on theoretichal background and the study is that pedagogues should let the children´s all languages esemble together. A factor influencing the multilingual children´s language development is ambient attitudes to multilingualism. Pedagogues should work with parents and have an open dialogue regarding the child´s language development. The environment at preeschool should be well thought-out and are multilingual children in the pediatric group, this should also appear in the buisness premises. Through a environment free from conflicts and through didactic tools in the form of, for exampel, music and nursery rhymes the child gets a good foundation for good language development in preeschool.</p><p> </p>
17

Elever med ett annat modersmål än svenska / Pupils with another mother tongue than Swedish

Leppänen, Eeva, Gustafsson, Anne January 2008 (has links)
Syftet med vårt arbete var att belysa och jämföra vad skolledare och lärare ansåg om modersmålsundervisning och hur detta bedrevs på två skolor i två kommuner, där vi valde att göra vår undersökning. Vi intervjuade skolledare och lärare samt gjorde en litteraturstudie där vi tittade på vilka slutsatser forskningen i Sverige har kommit fram till. Genom intervjuerna fick vi fram intressanta uppfattningar om modersmålsundervisningen på skolorna och hur dessa gick att relatera till vad forskningen har kommit fram till. Vårt arbete bidrog till en djupare kännedom om modersmålets roll i skolans tidigare år och vilka uppfattningar vi kan komma att möta i arbetslivet kring ämnet. Förhoppningsvis har vårt arbete belyst det som varje blivande lärare bör ha i åtanke när man undervisar elever med ett annat modersmål än svenska. Idag är Sverige ett mångkulturellt och flerspråkigt samhälle vilket innebär att skolan har blivit ett naturligt ställe att mötas på oavsett vilket ursprung, kultur och språk man har. Elever med ett annat modersmål än svenska behöver stimuleras i sitt förstaspråk, ibland kan det vara fler än ett, men vilket språk det än är så har skolan en skyldighet enligt styrdokumenten att erbjuda modersmålundervisning i elevens förstaspråk, bortsett från att särskilda skäl kan yrkas på för undervisning av fler språk när det gäller romska barn från utlandet. Elevens språk, självkänsla och identitetsutveckling är nära förknippade med varandra och dessa faktorer måste vara sammankopplade för att en elev ska kunna nå goda studieresultat i skolan.
18

Förskolechefers erfarenheter av att leda arbetet med språkutveckling hos flerspråkiga barn : En intervjustudie med fem förskolechefer / A review of preschool directors’ experiences of moderating a functioning language development for mulitilingual children : An interview study with five contributing preschool directors

Bergström, Lina January 2018 (has links)
I den svenska förskolan finns idag många barn som använder sig av fler språk än svenska för att kommunicera. I förskolans uppdrag ingår att stödja flerspråkiga barns utveckling i både modersmål och i svenska. Undersökningens syfte är att öka kunskaperna om vilka erfarenheter förskolechefer har av att leda arbetet med språkutveckling hos flerspråkiga barn. Frågeställningarna innefattar vilka riktlinjer förskolecheferna har att förhålla sig till, vilket stöd de kan ge sin personal och hur de ser på sin egen förskoleverksamhet i detta avseende. Undersökningen är en kvalitativ studie som baserar sig på fem intervjuer med förskolechefer från en kommun i Mellansverige. Resultatet av studien visar att allt som kan tänkas förstärka det talade språket, exempelvis bilder, tecken och gester, främjar flerspråkiga barns språkinlärning. Även leken lyftes fram som en arbetsmetod som förskolecheferna menar gynnar språkinlärning hos barn. Ytterligare en aspekt som respondenterna menar är betydelsefull för flerspråkiga barns utveckling är ett fungerande samarbete med vårdnadshavarna. Undersökningen visade att förskolecheferna såg utvecklingen av flerspråkiga barns modersmål som ett förbättringsområde i deras verksamheter.
19

Flerspråkiga barn i förskolan : Ur ett lärarperspektiv

Hakkarainen, Anna January 2009 (has links)
My purpose with this paper related to my questions was to find out how professionals preeschool teachers working on multilingualism. I also wanted to get answers on how pedagogues in the preeschool may promote multilingual children´s language development, the factors that promote multilingual children´s language development and the role parents have in the language development of multilingual children. I chose to do my study in the form of interviews with professional preeschool teachers and interviewees described including the need for more knowledge of pedagogues around multilingualism. My result based on theoretichal background and the study is that pedagogues should let the children´s all languages esemble together. A factor influencing the multilingual children´s language development is ambient attitudes to multilingualism. Pedagogues should work with parents and have an open dialogue regarding the child´s language development. The environment at preeschool should be well thought-out and are multilingual children in the pediatric group, this should also appear in the buisness premises. Through a environment free from conflicts and through didactic tools in the form of, for exampel, music and nursery rhymes the child gets a good foundation for good language development in preeschool.
20

Modersmål är inte enbart ett hemspråk - Föräldrars syn på modersmålsstöd i förskolan

Lehti, Olivia, Kyeswa, Annette January 2020 (has links)
Syftet med studien är att undersöka vårdnadshavarnas perspektiv på modersmålsstödet i finska i förskolan, samt hur involverade de känner sig i det språkstödjande arbetet. Tidi-gare forskning har främst studerat förskolepersonalens synvinkel, det finns heller inte särskilt mycket undersökningar om statens stöd för att bevara de nationella minoriteter-na. En kommun, som ingår i det svenska förvaltningsområdet för finska, undersöks, då den har en finskspråkig förskoleavdelning och två stycken ambulerande pedagoger. Dessa besöker barn med finsk anknytning i deras förskolor ungefär 12 timmar i månaden. Materialet är insamlat genom semistrukturerade intervjuer med föräldrar till barn med finsk anknytning. Empirin analyserades utifrån ett interkulturellt perspektiv. Resultaten visar att informanterna för det mesta var nöjda med ambulerande pedagog och med finskspråkiga avdelningen. Hälften ville bli mer involverade i ambulerande pedagogens arbete och flera önskade att alla pedagoger i den finskspråkiga avdelningen kontinuer-ligt skulle använda finska språket. Resultaten visar också att myndigheterna borde för-bättra sin information angående de nationella minoriteternas rättigheter.

Page generated in 0.0936 seconds