Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns en skillnad på studentens prestation i ett läsförståelsetest (TISUS), beroende på vilket tonläge (dur eller moll) på klassisk musik de fick lyssna på. Undersökningen genomfördes som ett laboratorieexperiment i en studierum på Karlstads Universitet, utifrån en oberoende mellan-grupps-design. Urvalet var ett tillfällighetsurval av studenter (N= 26), i åldrarna 19 – 33, inom Karlstads Universitet. Oberoende variabeln var klassiskt musik komponerad av Wolfgang Amadeus Mozart, vilket var uppdelat i de två olika betingelserna dur och moll. Beroende variabeln var studentens prestationsförmåga i läsförståelse. Deltagarna fick genomföra ett läsförståelsetest, bestående av tre texter med dess samtliga frågor att besvara på, samt bakgrundsfrågor och en utvärdering av experimentet. Resultatet visade att studenter som lyssnade på klassiskt musik, i tonläge dur, presterade bättre i läsförståelsetestet. Slutsatsen är att inverkan av tonlägena dur och moll skiljer sig på studentens prestationsförmåga i läsförståelse. / The purpose of this study was to investigate whether there was a difference on the students’ performance in a reading comprehension test ( TISUS ), depending on the tone (major or minor) of the classical music they were listening to.The survey was conducted as a laboratory experiment in a study-room at the University of Karlstad, based on an independent between-group design. The selection was an opportunity sample of students (N = 26), between the ages 19-33, within the University of Karlstad. The independent variable was the classical music composed by Wolfgang Amadeus Mozart, which was divided into the two different tones, major and minor. The dependent variable was the student's performance in reading comprehension. The participants performed a reading comprehension test, consisting of three texts with all its questions to answer on, and background questions and an evaluation of the experiment. The results showed that students who listened to classical music, with the tone of major, performed better in the reading comprehension test. The conclusion is that the impact of the tones major and minor differs on the students’ performance in reading comprehension.

Franz Liszt levde under 1800-talet och var en av sin tids största pianovirtuoser och kompositörer. Vid 42 års ålder skrev han Pianosonat i H-moll som kom att revolutionera den klassiska sonatformen. Denna sonat möttes av hård kritik i början, men med tiden växte respekten för verket och idag anses det vara ett av Liszts viktigaste pianoverk. Detta arbete kommer att handla om just denna sonat. Uppsatsen innehåller en bakgrundsdel med en sammanfattad historik kring Liszts liv och stycket. Detta segment uppföljs av en analysdel där jag analyserar styckets form och skriver om mina interpretatoriska val och tips. Syftet med arbetet var att skaffa mig en stabil kunskapsgrund att utgå från när jag interpreterar verket. Jag kommer fram till att det är viktigt att man inte spelar alltför rubaterat och att man ska vara sparsam med alla redskap vi kan utrycka oss med som dynamik, accenter och tempi, eftersom risken med stycket är att man lätt tappar den röda tråden genom verket. En förhoppning är att denna uppsats ska ge andra pianister en större förståelse för Liszt och hans Pianosonat i H-moll för att få en bättre uppfattning av stycket och förhoppningsvis på så sätt nå en djupare interpretation och en mer genomarbetad konstnärlig instuderingsprocess.

Os fenômenos da tradução, assim como vários dos diversos percursos históricos e teóricos apresentados ao longo da História sobre o tema, serão explicitados e discutidos. A avaliação comparatista de duas traduções de Moll Flanders, de autoria de Daniel Defoe, será desenvolvida, levando-se em consideração as concepções mais atuais dos Estudos de Tradução, como a teoria da Reescritura de Andre Lefevere. Aspectos como o status do tradutor, assim como o sistema literário do qual este provém, são fatores que também serão pertinentes às referidas análises críticas.

Os fenômenos da tradução, assim como vários dos diversos percursos históricos e teóricos apresentados ao longo da História sobre o tema, serão explicitados e discutidos. A avaliação comparatista de duas traduções de Moll Flanders, de autoria de Daniel Defoe, será desenvolvida, levando-se em consideração as concepções mais atuais dos Estudos de Tradução, como a teoria da Reescritura de Andre Lefevere. Aspectos como o status do tradutor, assim como o sistema literário do qual este provém, são fatores que também serão pertinentes às referidas análises críticas.

Os fenômenos da tradução, assim como vários dos diversos percursos históricos e teóricos apresentados ao longo da História sobre o tema, serão explicitados e discutidos. A avaliação comparatista de duas traduções de Moll Flanders, de autoria de Daniel Defoe, será desenvolvida, levando-se em consideração as concepções mais atuais dos Estudos de Tradução, como a teoria da Reescritura de Andre Lefevere. Aspectos como o status do tradutor, assim como o sistema literário do qual este provém, são fatores que também serão pertinentes às referidas análises críticas.

Syftet med det här arbetet är att undersöka olika tillvägagångssätt för mig att memorera musik. Jag har arbetat med en klarinettkonsert innehållande tre satser och övat in varje sats med hjälp av olika metoder för att sedan jämföra resultatet. Jag har även gjort en enkätundersökning där jag intervjuar yrkesverksamma musiker som bidragit med tips och insikter om utantillspel. Under arbetets gång reflekterar jag över vilka för- och nackdelar de olika inlärningssätten har och vilka problem jag har stött på i min övning. Stor fokus läggs också på hörselns betydelse för musicerande och inlärning i förhållande till motorikens. Arbetets klingande resultat består i två inspelningar av de tre satserna. Den första inspelningen är gjord i slutskedet av min inlärningsprocess för att dokumentera hur bra jag lyckades lära mig de olika satserna. Den andra inspelningen är gjord efter en fyra veckor lång paus för att kontrollera vilken av satserna jag mindes bäst. Mitt arbete har gjort mig mer medveten om min egen inlärningsprocess. Jag har fått nya verktyg för att öva in musik, både utantill och med noter och fått ökad insikt i hur mitt minne fungerar.

The essay analyzes how and why Moll Flanders’s childhood created mental and emotional patterns that would come to shape her personality and affect her behavior. The analysis will use psychoanalytical theories by Sigmund Freud and Jacques Lacan to discern what defense mechanisms and desires Moll developed in childhood and how these presented themselves throughout her life. The essay concludes that she has a fear of abandonment and intimacy and that she uses denial and sublimation to repress anxiety and guilt. Moll’s core desire is to find stability, which is why she continuously strives for financial security due to equating money to comfort and safety. She sublimates her unconscious desire to replace her childhood caretakers and her repressed fears of annihilation by finding new men to take care of her. However, Moll’s unconscious keeps causing her to repeat negative behavioral patterns which trap her in cycles of fortune and misfortune.

I denna studie har jag fördjupat mig i Robert Schumanns pianotrio i d-moll, opus 63 - specifikt första satsen (Mit Energie und Leidenschaft), som här får fungera som analysmaterial. Studien syftade till att utveckla och underbygga en tolkning av verket, för att kunna framföra det på min examenskonsert i maj 2022. Genom att studera skrifter om Schumanns liv och leverne samt Schumanns partitur till trion, ökade jag min förståelse av verket och omständigheterna kring dess födelse, vilket underlättade instuderingsprocessen. Jag upplever att denna studie har länkat samman Schumanns tankar med mina egna tankar kring verket och att jag på så vis lyckats skapa en mer fulländad tolkning.

No description available.

Sammanfattning”Uppståndelsesymfonin” är egentligen skriven för en stor kör, två solister och orkester (inklusive fjärrorkester) med mer än 100 spelare och består av fem satser. En stor besättning som även stora orkestrar inte används regelbundet. Dessutom passar symfonins tema bra in i ett kyrkligt sammanhang och kan representera en utökning av den klassiska kyrkomusikrepertoaren.  I detta arbete vill jag utforska hur man kan ta symfonin från konserthuset till kyrkan. Därför har jag arrangerat sista satsen för en mindre besättning. Jag förklarar hur jag har skrivit arrangemanget och varför på det här sättet. Det finns olika fördelar med en kammarmusikbesättning: en större flexibilet, att det behövs bara en betydligt mindre budget, utarbetandet av symfonins kammarmusikkaraktär. Arrangemanget av finalen är skrivet för klarinett, två trumpeter, horn, trombon, tuba, tre slagverkspelare, kontrabas och orgel (samt kör och två solister). Det är möjligt att använda det vanliga körpartituret för arrangemanget.