Lärare behöver ha goda kunskaper om språkets uppbyggnad för att kunna undervisa om stavning där kunskaper om ords innebörd och struktur, stavningsregler, morfologi och fonologi är viktiga byggstenar. Utbildning i språket och dess struktur blir därmed viktigt för verksamma eller framtida F-3 lärare. Denna litteraturstudie har genomförts för att belysa forskningsresultat gällande lärares viktiga kunskaper för att kunna undervisa om stavning och språkets struktur i de tidiga skolåren samt hur lärare tillämpar en god stavningsundervisning som främjar elevers utveckling mot en automatiserad stavning. Genom elektroniska sökningar i databaserna ERIC, Unisearch och Swepub har 11 vetenskapliga artiklar och en doktorsavhandling inkluderats i studien utifrån olika kriterier. Därefter har en innehållsanalys genomförts för att leta reda på gemensamma teman i de empiriska studierna, som sedan kunnat strukturera litteraturstudiens resultat. Studiens resultat visar bland annat att fonologi, morfologi, stavningsregler, strategier och ords innebörd behöver explicit undervisning för att eleverna ska kunna tillämpa kunskaperna i mötet med nya ord. Att uppmärksamma elevers stavfel är även viktigt för att lärare utifrån dessa kan planera stavningsundervisningen på ett sätt som tillgodoser varje elevs individuella behov. Individanpassning är oerhört viktigt för att möjliggöra varje elevs förutsättning till att utveckla en morfologisk-ortografisk stavning. Dessutom är en tidig stavningsundervisning grundläggande för elevers fortsatta stavningsutveckling, och därmed skrivutveckling.

A number of studies have shown correlations between students' morphological awareness and their decoding skills, word recognition, spelling, word comprehension and reading comprehension. The purpose of this study was 1. to investigate the correlation between morphological knowledge and decoding and spelling in grade 2,  and 2. to test and evaluate a newly developed morphological test material. The participants were 50 pupils in grade 2 from two different schools in Sweden. Four tests were used: two measured morphological awareness, and the other measured decoding and spelling. The results of the study show significant positive correlations between results on tests that measure morphological awareness, word decoding and spelling, which is consistent with previous research that has shown that morphological awareness has an influence on students' reading and writing skills. The results suggest that students who score low on the decoding and spelling tests also score low on the morphological tests, and vice versa. The newly designed morphology test was compared with the already existing morphology test and they had a moderate correlation. We consider the new test to be a extensive and reliable test of morphological awareness.

Abstract Word comprehension is a complex process that requires several different skills, including morphological knowledge. This study examines the relationship between students’ word comprehension and their morphological knowledge and assesses how morphological knowledge differs for students with weak and strong word comprehension. The research questions to be answered are (1) What is the relationship between morphological knowledge and word comprehension in students in grades 2 and 4?  (2) How do students with strong word comprehension differ from students with weak vocabulary comprehension in terms of their results on a word inflection test? These questions were answered using a quantitative approach to data analysis. The results show that word comprehension correlates with morphological knowledge in students in grades 2 and 4. Students with a strong understanding of word comprehension also show stronger results on a word inflection test. The results of the study indicate that word comprehension and morphological knowledge are related to each other, which leads to discussions about to what degree morphology should be part of vocabulary instruction. This study argues that instruction in morphology will help students comprehend words and enhance vocabulary development, not least for students with word comprehension difficulties.

Denna uppsats behandlar ändelsevariationen -e/-a hos svaga maskulina substantiv från yngre fornsvenska till yngre nysvenska. Syftet är att frilägga de språkliga faktorer som haft en reglerande effekt på de svaga maskulina substantivens variation och förändringsprocess, och i samband med detta beskriva under vilka inom- och utomspråkliga förhållanden en fornsvensk morfologi blir till en nutida. Materialet består av 20 texter skrivna under perioden 1442–1756. Texterna är valda enligt ett antal spridningskriterier i syfte att inkludera utomspråklig heterogenitet i undersökningen. Metoden är variationslingvistisk och för att fastställa de olika faktorernas föränderliga styrka genomförs en s.k. VARBRUL-analys på materialet. Resultatet visar att faktorgruppen satsdelsfunktion ensam har inverkan på ändelsevariationen under yngre fornsvenska, vilket innebär att den ursprungliga kasusdistinktionen nästintill är intakt. Under 1500-talet kvarstår satsdelsfunktion som faktorgrupp med starkast reglerande effekt. Även faktorgruppen genre har en i hög grad signifikant inverkan, då texter i faktorn kansliprosa har en tendens till -e även i funktioner som ursprungligen tog oblik form. Under 1600-talet har en tydlig frekvensförskjutning till förmån för -a ägt rum, och samtliga av undersökningens sex faktorgrupper bedöms som signifikanta för valet av ändelse. Faktorgrupperna pluralfrekvens och genre tycks ha en påtaglig inverkan på variationen.  Under 1700-talet är andelen -a som mest frekvent, och variationen tycks främst inbegripa ord som betecknar konkreta föremål. Detta får till följd att vår tids mage, pinne, stolpe, men skada, våda, skugga sannolikt skall ses i samband med faktorgruppen semantisk kategori.

Syftet med denna studie är att undersöka hur skrivförmågan ser ut hos några elever med svenska som modersmål i årskurs 2. Studien utgår från tio elevtexter som analyserats utifrån olika kriterier och en intervju med klassläraren samt en elevenkät som besvarats av 20 informanter. Slutsatserna som kan dras av studien är att eleverna ligger på olika nivåer vad det gäller skrivförmågan. Vissa elever har en god skrivförmåga och kan uttrycka sig varierat medan några elever skriver mindre varierat. Analys av elevtexterna påvisar däremot att de flesta eleverna behöver utveckla sin färdighet då det gäller skriftspråksregler. Det visar även att det endast är två elever som uppnår samtliga delar av de utvalda kriterierna. Elevenkäten visade att majoriteten av eleverna har en positiv syn på sin skrivförmåga. Resultatet som genererades från intervjun med klassläraren visade på att läraren arbetar med dator som ett verktyg för de elever som har skrivsvårigheter. Ett annat sätt som läraren använder för att främja elevernas skrivförmåga är att elever som kommit långt i sin skrivutveckling samarbetar med elever som inte kommit lika långt.

This study examines the effects on reading flow of decoding training and decoding training in combination with morphological awareness instruction. The study included a small group of students with reading and writing difficulties in grade three. Based on reading comprehension tests, two intervention groups were identified with three students in each class and two corresponding control groups. The students received intensive training for six weeks. The students were also interviewed to find out their attitude to reading at school and at home. Three different pre- and posttests have been carried out to measure any change in student reading flow. The results show that there are benefits in terms of reading flow resulting from the short intensive training for this group of students. The interventionstudents gained insight into the importance of reading as well as a more positive attitude towards their own reading ability after the intervention.

Intensive training of reading fluency for students with reading difficulties - A study of decoding training and morphological awareness training in small group in grade 3. This stydy examines the effects on reading flow of decoding training and decoding training in combination with morphological awareness instruction. The study included a small group of students with reading and writing difficulties in grade three. Based on reading comprehension tests, two interventiongroups were identifies with three students in each class and two corresponding controlgroups. The students received intensive training for six weeks. The students were also interviewed to find out their attitude to reading at school and at home. Three different pre and posttests have been carried out to measure any change in student reading flow. The results show that there are benefits in terms of reading flow resulting from the short intensive training for this group of students. The interventionstudents gained insight into the importance of reading as well as a more positive attitude towards their own reading ability after the intervention.

<p>Detta arbete handlar om språkträning i förskola, förskoleklass samt år 1-3. Syftet med min undersökning är att nå en djupare förståelse för hur man inom dessa verksamheter arbetar med språket samt vilka tankar som ligger bakom. Denna kunskap är värdefull och riktar sig främst till oss som läser/läst grundskollärarprogrammet, med inriktning mot år 4-9. Att känna till vad barnet går igenom språkligt sett innan det börjar i år 4 är viktigt. Det är i början av ett barns liv som grunden till språket läggs. </p><p>Jag har i denna undersökning använt mig av den kvalitativa intervjumetoden, där jag intervjuat sammanlagt sex personer; fem kvinnor och en man. Intervjuerna har skett med två förskollärare som arbetar i 1-5-årsverksamhet, två förskollärare som arbetar i förskoleklass samt två lärare som arbetar i år 1 respektive år 2. Fem av sex intervjuer har bandats och analyserats enligt den kvalitativa analysmetoden. </p><p>Utifrån resultatet kan många likheter men även skillnader påvisas. Resultatet presenteras kring olika teman; Språkträning i förskola, förskoleklass samt år 1-3, Vikten av medveten språkträning, Språklig medvetenhet samt Tankar bakom arbetet med språket. Många forskare menar att arbetet med språklig medvetenhet är betydelsefull för barnets läs- och skrivinlärning. Här arbetar förskollärarna och lärarna relativt lika och överlag arbetar man mest med den fonologiska medvetenheten, där språklekar, rim och ramsor spelar en betydande roll. Något annat som även framkommit är läsningens betydelse för barnets språkutveckling. Här kan man tillsammans med barnen diskutera okända ord. Intervjupersonerna anser att en medveten språkträning är nödvändig för barnet, som med hjälp av denna, bland annat kan få ett språk och därmed göra sig förstådd.</p>

Här presenterar jag min undersökning av de ganska uppenbara skillnader som finns mellan svenska och danska språkets användning av de två olika passivumformerna perifrastisk och morfologisk, och därtill deponensverb. Jag har analyserat det flera forskare anser om passivumformernas (i synnerhet den morfologiska) och deponensverbens uppkomst och utveckling, i (riks-)språk och dialekter. Resultaten tydde på att denna skillnad språken emellan delvis är gammal, dock är det svårt att tala om någon definitiv brytpunkt, då man svårligen kan tala om riksspråk förrän tidigast långt in på 1800-talet. Jag kom också fram till att de moderna skillnaderna kan bottna i flera historiska anledningar, såsom begränsad användning av passivum pga. homonymitet med andra språkformer, eller negativ inställning till denna. Utöver det insåg jag att ingen allenarådande konsensus råder kring deponensverbens klassificering, och att olika försök att dela in dessa i undergrupper resulterar i att definitionerna ibland är vaga eller överlappar varandra.

Den här studien undersöker processbarhetsprogressionen i ett läromedel i svenska för nybör­jare. Analysen tar sin utgångspunkt i den processbarhetshierarki som utarbetats av Pienemann &amp; Håkansson (1999:404). Studien belyser i vilken utsträckning läromedlet följer process­bar­hetsprogression, hur stort utrymme de fem PT-nivåerna får i läromedlet och hur dessa nivåer tränas i läromedlets övningsuppgifter. Undersökningen visar att grammatiska strukturer från de flesta PT-nivåerna förekommer redan i läromedlets tidigaste texter. Boken följer processbarhetsprogression på en mor­fo­logisk nivå, men inte på en syntaktisk. De lägsta nivåerna (1 och 2) är de vanligaste nivåerna och den högsta nivån (5) är den minst förekommande. De grammatiska strukturerna tränas genom både styrda och fria övningar där förutsättningar finns för ett inflöde strax över in­lärarens nivå (Krashen, 1981:126-127). Läromedlet innehåller också rikliga tillfällen till auto­matisering av de grammatiska strukturerna.