Den här uppsatsen undersöker och analyserar AP-fondernas förvaltning av det svenska pensionskapitalet i relation till dess uppdrag utifrån finansiell teori och tidigare forskning. Halvårsdata och information om fondernas allokering har samlats in från AP-fondernas respektive webbplatser mellan åren 2001 och 2009. Studien har använt ett flertal modeller för att analysera AP-fondernas historiska utveckling. Treynorkvot, Sharpekvot, Informationskvot, Morningstar rating och Jensens alfa har använts för att undersöka fondernas riskjusterade avkastning. Treynor och Mazuys market timing modell har använts för att undersöka huruvida fonderna har förmågan att förutse större marknadsrörelser. Fonderna har utvärderats utifrån tre olika jämförelseindex: ett externt och två interna index. Individer i pensionssystemet får inte välja hur större delen av deras pensionsavsättningar ska förvaltas. Däremot påverkas pensionstagarna i allra högsta grad av hur fonderna utvecklas. AP-fondernas informationsgivning är inte förenlig med dess policy och det påverkar därför vad utomstående kan utvärdera. AP-fonderna har under den valda tidsperioden inte nått målen som är uppsatta för verksamheten. Vidare förefaller det sig som att AP-fonderna är överviktade mot aktier i allmänhet och mot svenska aktier i synnerhet. Det visar sig också att tillgångsallokeringen är den absolut viktigaste faktorn för fondernas utveckling och därmed viktigare än aktiv förvaltning. AP-fonderna uppvisar en positiv riskjusterad avkastning under perioden oberoende vilket mått som används, dock uppvisar inte alla statistisk signifikans. Beroende på vilket jämförelseindex som används skiljer sig resultaten åt. Tredje AP-fonden har dock högst riskjusterad avkastning oavsett vilket jämförelseindex som används. I Morningstar rating får fonderna i genomsnitt två stjärnor av fem möjliga vilket innebär att de presterat under genomsnittet bland internationella pensionsfonder. Argumentet att använda fyra buffertfonder till förvaltning av kapitalet från inkomstpensionen har inte uppfyllts. Studien menar vidare att det finns tecken på stordriftsfördelar och att en eventuell sammanslagning skulle kunna ge en effektivare förvaltning.

Studien undersöker om Morningstars betygssystem för fonder, kan ses som en indikation på fondens riskjusterade avkastning tolv månader framåt i tiden. Hypotesen är att det finns ett positivt samband mellan Morningstar-betyg och framtida riskjusterad avkastning, mätt i Jensen’s Alpha och Sharpekvot. Med ett urval om 107 svenska aktiefonder, över en tidsperiod mellan 2007 och 2016, genomförs en regressionsanalys som sedan kopplas till teorin om marknadens effektivitet samt tidigare forskning om varaktighet i avkastning. Resultatet visar att det finns indikationer på att fonder med det högsta Morningstar-betyget (fem stjärnor) kommer prestera bättre än fonder med de lägre betygen (tre till en stjärnor). Dock finns litet stöd för att fem-stjärniga fonder skulle prestera bättre än fyra-stjärniga fonder. Förklaringsgraden är dessutom nära noll vilket gör det svårt att dra generella slutsatser över hela tidsperioden. Möjligen kan Morningstar-betyg användas som ett verktyg för att identifiera vilka fonder som bör undvikas, vilket kan underlätta för investerare.

Sustainable investments have become the fastest growing investment trend that has been observed for several years. However, the opinions on whether a sustainable investment - in addition to being better in terms of sustainability - also generates higher returns or not, differs. In the light of this discussion this thesis intends to test the null hypothesis that the abnormal fund return is zero when a sustainability rating is launched and the funds in question receive a high rating, using historical data of returns from Swedish small company equity funds. The thesis will also test the null hypothesis that the abnormal fund return is zero when the news about the launch of the sustainability rating takes place, to see if the advertising has any effect on the fund returns. Any abnormal returns in conjunction with the news from February 2016 and the obtaining of the rating in August 2016 are examined for both the individual funds and for the funds together. Based on these two events, two event studies have been conducted with three different event windows each. The results for the news announcement show negative, but non-significant, abnormal returns for the individual funds across all event windows and significant negative abnormal returns for the funds together across all event windows. Thus, the null hypothesis can not be rejected at a 5% significance level for the individual funds, but it can be rejected for the funds together at a 5% significance level. The results from the actual launch of the sustainability rating, on the other hand, show positive but non-significant abnormal returns for the individual funds in all event windows and non-significant positive abnormal returns for the funds together in the two longer event windows. However, significant positive abnormal returns were shown for the shortest event window regarding the funds together. The null hypothesis for the individual funds and for the funds together in the two longer event windows can thus not be rejected at a significance level of 5%, while the null hypothesis for the funds together in the shortest event window can be rejected at a 5% significance level. / Hållbara investeringar har kommit att bli den snabbast växande investeringstrenden som har observerats på flera år. Det råder dock delade meningar om huruvida en hållbar investering, utöver att vara bättre i hållbarhetsaspekt, även genererar högre avkastning. Mot bakgrund av detta avser denna uppsats att, med hjälp av avkastningsdata från svenska småbolagsaktiefonder, testa nollhypotesen att den abnormala fondavkastningen är noll när ett hållbarhetsmått lanseras och fonderna i fråga erhåller ett högt hållbarhetsbetyg. Uppsatsen kommer även att testa nollhypotesen att den abnormala fondavkastningen är noll när nyheten om lanseringen av hållbarhetsmåttet sker för att se om annonseringen har någon påverkan på fondernas avkastning. Eventuell abnormal avkastning i samband med nyheten från februari 2016 samt i samband med erhållandet i augusti 2016 undersöks för såväl de enskilda fonderna som för fonderna tillsammans. Med utgångspunkt i dessa två händelser har två eventstudier genomförts med tre olika respektive eventfönster i fokus, från vilka resultaten för nyhetsannonseringen visar på negativa, men icke-signifikanta, abnormala avkastningar för de enskilda fonderna över alla eventfönster och signifikant negativa abnormala avkastningar för fonderna tillsammans över alla eventfönster. Nollhypotesen går således inte att förkasta på 5% signifikansnivå för de enskilda fonderna, men går att förkasta för fonderna tillsammans på 5% signifikansnivå. Resultaten från själva lanseringen av måttet visar i sin tur på positiva, men icke-signifikanta, abnormala avkastningar för de enskilda fonderna i samtliga eventfönster samt icke-signifikant positiva abnormala avkastningar för fonderna tillsammans i de två längre eventfönstren. Dock uppvisades signikfikant positiv abnormal avkastning för det kortaste eventfönstret avseende fonderna tillsammans. Nollhypotesen för de enskilda fonderna och för fonderna tillsammans i de två längre eventfönstren går således inte att förkasta på 5% signifikansnivå, medan nollhypotesen för fonderna tillsammans i det kortaste eventfönstret går att förkasta på 5% signifikansnivå.

I examine mutual fund performance using three different perspectives. I begin with Mutual Fund Holdings Batting Average, in which I analyze mutual fund performance through the creation of a new variable using funds’ stock holdings information. My results show that this new variable, Holdings Batting Average, is related to the future performance of managers. My next chapter, Quarterly Mutual Fund Holdings Information and Window Dressing examines two different approaches of using holdings information. I recommend that fund holdings reported at the beginning of the quarter are more related to actual mutual fund performance than holdings disclosed at the end of the quarter. In my last chapter, Morningstar’s Upside and Downside Capture Ratios¸ I test these two ratios that are being reported by Morningstar. I find that these measures do not predict outperformance, but appear to be related to future fund flows.

Background: In 1999 the Swedish pension system was reformed with an aim to create a stable and high return on pension assets. First, Second, Third and Fourth general pension funds, hereby referred to as AP1-AP4, had an important part in the reform. AP1-AP4, also called the buffer funds, was assigned to secure long-term, big parts of the pension capital. The funds objective is by law, to manage the fund's assets in a manner that provides maximum benefit for the state pension. The funds will also invest pension assets with an overall low level of risk while achieving a sustainable high return. Aim: The purpose of this study is to investigate whether the First-Fourth AP-Funds is meeting its objectives regarding risk and return according to Swedish law. The aim is also to see how AP1-AP4 risk-adjusted returns compare to the four Sweden funds risk-adjusted returns according to modern portfolio theory. Theory: Morningstar Rating, Treynor ratio, Sharpe ratio, Jensen's Alpha, Standard Deviation, Beta. Conclusion: The risk-adjusted performance measures used in this study shows that there are clear differences between the two fund groups, where the AP-funds performed worse than the Sweden funds in every measurement. The study shows that the pension funds do not reach their goals over the five-year period, in four of the five time intervals listed in the study. In summary, the study shows that pension funds have a lower risk-adjusted return than the four bank Sweden funds and that the pension funds have not achieved their goals.

The demand for sustainable investments has seen an increase in recent years. There is considerable literature covering backtesting of the performance and risk of socially responsible investments (SRI) compared to conventional investments. However, literature that models and examines the risk characteristics of SRI compared to conventional investments is limited. This thesis seeks to model and compare the risk of mutual funds scoring in the top 10% in terms of sustainability, based on Morningstar Portfolio Sustainability Score, to those scoring in the bottom 10%. We create one portfolio consisting of the top 10% funds and one portfolio consisting of the bottom 10%, for European and global mutual funds separately, thus in total creating 4 portfolios. The analysis is based on data of the funds' returns and Morningstar Portfolio Sustainability Scores during December 2015 to August 2019. Investigating several GARCH models, we find an ARMA-GARCH model with skewed Student's t-distribution as innovation distribution to give the best fit to the daily log-returns of each portfolio. Based on the fitted ARMA-GARCH models with skewed Student's t-distribution, we use a parametric bootstrap method to compute 95% confidence intervals for the difference in long-run volatility and value at risk (VaR) between the portfolios with high and low Morningstar Portfolio Sustainability Scores. This is performed on the portfolios of European and global funds separately. We conclude that, for global and European funds respectively, no significant difference in terms of long-run volatility and VaR is found between the funds in each of the 10% ends of the Morningstar Portfolio Sustainability Score. / Efterfrågan av hållbara investeringar har ökat kraftigt de senaste åren. Det finns många studier som genomför backtesting av hållbara investeringars avkastning och risk jämfört med konventionella investeringar. Färre studier har däremot gjorts för att modellera och jämföra investeringarnas riskegenskaper. Denna uppsats syftar till att modellera risken av hållbara investeringar genom att jämföra de 10% fonder med högst Morningstar Portfolio Sustainability Score mot de 10% fonder med lägst score. Jämförelsen görs separat för globala fonder och europeiska fonder, vilket resulterar i totalt 4 portföljer. Analysen baseras på data på fondernas avkasting och Morningstar Portfolio Sustainability Score under tidsperioden december 2015 till augusti 2019. Genom att undersöka flera olika GARCH-modeller, kommer vi fram till att en ARMA-GARCH-modell med skev t-fördelning bäst beskriver den dagliga logaritmerade avkastningen för varje portfölj. Baserat på de anpassade ARMA-GARCH-modellerna, används en "parametric bootstrap"-metod för att beräkna 95%-iga konfidensintervall för skillnaden i långsiktig volatilitet och value at risk (VaR) mellan portföljerna med högt och lågt Morningstar Portfolio Sustainability Score. Detta görs separat för de europeiska och globala fonderna. Vår slutsats är att det, för globala och europeiska fonder, inte råder en signifikant skillnad i långsiktig volatilitet eller VaR mellan fonder med högt och lågt Morningstar Portfolio Sustainability Score.

Sustainability has become a major societal trend and interest in sustainable investments has increased among investors. The purpose of this study is to investigate how sustainability affects Swedish funds' returns and risk. Since research on the impact of sustainability on funds focuses mostly on investments outside Sweden, this study has limited itself to Swedish funds to fill the gap in research. The study analyzes 67 Swedish funds during 2015-2019 using various models such as CAPM, Fama-French three-factor model and Sharpe ratio. Furthermore, the funds' sustainability is measured using Morningstar's sustainability rating. Results show no signs of linear regression between sustainability and results from different models and the results of the study are not statistically significant. Thus, the study concludes that it is not sustainability that affects risk and return among the Swedish funds, but there may be other factors that have not been taken into account in this study. However, previous research shows that sustainable funds perform better and are more stable during times of crisis. This study has not examined the Swedish funds during times of crisis, but this may be an interesting topic for future research. / Hållbarhet har blivit en stor samhällstrend och intresset för hållbara investeringar har ökat bland investerare. Syftet med denna studie är att undersöka hur hållbarhet påverkar Sverigefonders avkastning och risk. Eftersom forskning kring hållbarhetens påverkan på fonder fokuserar mestadels på investeringar utanför Sverige har denna studie avgränsat sig till Sverigefonder för att fylla luckan i forskningen. Studien analyserar 67 Sverigefonder under 2015-2019 med hjälp av olika modeller såsom CAPM, Fama-French trefaktormodell och Sharpekvot. Vidare mäts fondernas hållbarhet med hjälp av Morningstar hållbarhetsbetyg. Resultat visar inga tecken på linjär regression mellan hållbarhet och resultat från olika modeller samt studiens resultat är inte statistiskt signifikanta. Därmed är studiens slutsats att det inte är hållbarhet som påverkar på risk och avkastning bland Sverigefonderna utan det kan vara andra faktorer som inte tagits hänsyn till i denna studie. Däremot visar tidigare forskning att hållbara fonder presterar bättre och är mer stabila under kristider. Denna studie har inte undersökt Sverigefonderna under kristider men detta kan vara ett intressant ämne för framtida forskning.

Morningstar is an independent provider of investment research and provide information on approximately 380 000 investment offerings about mutual funds. Morningstar are most known for their “star” rating system, which rates funds from the lowest 1-star to the highest 5-stars. Since investors frequently use fund data provided by Morningstar, we will evaluate whether investing in funds with higher fees and higher ratings would end up with higher returns. Examinations will be made if there is a relationship between mutual fund performance and the management fees within top-rated (5-star) funds and bottom-rated (1-&2-star). The mutual funds which are included in this thesis are United Kingdom (UK) managed and invested in three different markets; Asia-Pacific except-Japan, Europe except UK-Large Cap, and the United States (US) Market. This allows us to compare different markets at different stages of maturity. The results clearly show that the top-rated funds within all three markets outperformed the bottom-rated funds. Furthermore, the results demonstrate that the investor in general will earn a higher return by paying a higher management fee (TER) for the top-rated funds in all regions. The results also show that the TER for the bottom-rated funds in Europe and US market is higher compared to the top-rated funds. This means that the investor will pay higher fees for funds that do not perform well.

The thesis examines the strategy of country momentum and is evaluated with 30 different country exchange-traded funds (ETFs) for the period 1996-2018. The empirical evaluation is designed to apply different formation- and holding periods with overlapping portfolios. The results show positive momentum returns in various periods and a few portfolios present a higher average return than the market. However, none of the portfolios is presenting any significant positive returns or alphas, meaning that the three hypotheses cannot be rejected. On the other hand, some portfolios have higher Sharpe ratios and Morningstar value than the market. Thus, meaning that the individual investor could prefer the momentum portfolio over the market despite the insignificant returns.

Det finns både växande intresse och uppmuntran till att investera kapital ansvarsfullt för att bidra till hållbar utveckling. Morningstar är en av flertalet aktörer som erbjuder extern värdering av fonders hållbarhetsprestation i syfte att förse investerare med objektiv bedömning. Syftet med uppsatsen är att utvärdera hur svenska investerare responderar till hållbarhetsverktyget. Målgruppen är begränsad till premiepensionssparare då systemet har hög täckningsgrad av den svenska befolkningen. Paneldatan omfattar 393 av Pensionsmyndighetens fonder i månadsfrekvens från januari 2016 till februari 2021, som resulterar i 24 366 observationer. Frågeställning besvaras genom att undersöka sambandet mellan fonders hållbarhetsbetyg och kapitalflöde eller marknadsvärde med hjälp av ekonometriska modellerna Pooled OLS och Fixed Effects. Målgruppen premiepensionssparare orsakar svåra mätproblem på grund av de dominerande passiva spararna med lång sparhorisont och låg handelsfrekvens. Det kräver mer förarbete i databearbetningen och metodtillämpning för att kunna dra slutsatser. Resultatet visar att hållbarhetsbetygen inte har någon signifikant effekt på kapitalflöde eller marknadsvärdet oavsett fond- eller/och tidsspecifika faktorer. Sambandets obefintlighet kan bero på premiepensionsspararnas demografi, långsiktiga sparhorisont, andra hållbarhetsstrategier och hållbarhetsbetyg samt hållbarhets dynamiskhet. / There are both growing interest and encouragement to invest your capital responsibly to contribute to a sustainable development. Morningstar is one of several players that offer external rating of mutual funds' sustainability performance in order to provide objective valuation to investors. Thus, this thesis paper wants to evaluate how Swedish investors respond to the Morningstar’s sustainability rating. The target group is limited to premiepensionssparare as the system has a high coverage of the Swedish population. The panel data comprises 393 of the Swedish Pensions Agency’s mutual funds in a monthly frequency from January 2016 to February 2021, resulting in 24 366 observations. The thesis question is answered by examining the relationship between mutual funds' sustainability ratings and their capital flow or market value by using the econometric models Pooled OLS and Fixed Effects. However, we are facing measurement difficulties due to the target group of premiepensionssparare being dominated by passive investors with long savings horizons and low trading frequency. This requires additional process of the data before applying the method and drawing conclusions. The results show that the sustainability ratings have no significant effect on capital flow or market value, whether we control for fund and/or time-specific factors. It means that premiepensionssparare do not respond to Morningstar's sustainability ratings. The non-existing relationship may depend on the pension savers’ demography, long-term savings horizon, other sustainable investment strategies and ratings as well as sustainability’s dynamism.