I kunskapsöversikten har vi utifrån vetenskapliga artiklar, rapporter, relevant kurslitteratur och styrdokument framhävt forskning inom området motivation för matematik med fokus på grundskolan och gymnasieskolan. Vi har valt att framhäva forskning både utifrån elev och lärarperspektiv. Vi har även reflekterat över vår kommande yrkesprofession samt identifierat och beskrivit ett behov av framtida forskning. Huvudsyftet i kunskapsöversikten är att undersöka vad forskningen säger om faktorer som kan påverka elevers motivation i ämnet matematik. Vi har sett det nödvändigt att beskriva motivation, andra centrala begrepp samt två framträdande teoretiska utgångspunkter, detta för att ge läsaren en djupare förståelse för begreppet motivation relaterat till ett pedagogiskt fält. Utifrån syftet skapades sökord för att i olika databaser få fram forskning som är relevant för vårt syfte. Informationssökningen gav oss totalt nio artiklar som utgjorde grunden till denna kunskapsöversikt. Vi har bearbetat artiklarnas syfte, frågeställningar, metoder, urval och resultat. Vi har också utifrån forskarnas begreppsdefinitioner och teoretiska utgångspunkter redogjort för centrala begrepp och framhävt två teorier som många av forskarna hänvisat till. Analysen resulterade i en slutsats som gav oss svar på vår frågeställning genom att påvisa sex framträdande faktorer som enligt studierna påverkar elevers motivation för ämnet matematik. De framträdande faktorerna är: Lärarens entusiasm, positiv feedback, betyg, utveckling av självkoncept och kompetensuppfattning, relation mellan lärare och elev samt sammanhangets betydelse.

Elevmotivationen i dem teoretiska ämnena tenderar till att vara. Motivation är en viktig faktor för elevers lärande eftersom det driver till ett mänsklig agerande, produktivitet och värderande. Studiens syfte är därför att undersöka vad eleverna tycker om samhällskunskap samt vilka faktorer som driver till en ökad motivation hos dem. För att förklara hur man motiverar elever valdes dessa två teorier: Self determination theory och variationsteorin. Self determination theory förklarar olika typer av motivation och hur man framkallar den inre motivationen hos eleverna. Motivationsforskning har påvisat att en varierad undervisning är ett sätt för att motivera elever. Därmed valdes variationsteorin för att förklara den som en strategi för en ökad elevmotivation. Metod delen består av fokusgrupper där urvalet är fyra elever från årskurs 7 respektive årskurs 9. Fokusgrupper fungerar genom större diskussioner, vilket studien eftersträvade. Intervjudeltagarnas diskussion belyser tre viktiga faktorer för en ökad elevmotivation i samhällskunskap. Resultatet från studien blir därför; elever delaktighet i undervisning, en varierad undervisning och relationen mellan lärare och eleven.

No description available.

No description available.

The purpose of this study was to examine how four teachers with different teaching experiences treat and think about insubordination in school. The study emphasizes on questions like: When and why does disorder occur? How do the teachers manage disorderly conduct in the classroom? and Could there be a conflict between the teacher’s expectations and management, and the needs and motivation of the pupil?    It was evident through interviews with these four teachers that their statements could be divided into similar themes which subsequently could be put into the motivational structure of Abraham H. Maslow.        The conclusion of the study was that teachers may possibly have a better chance of managing disorder in their classroom if they are aware of the connection between disorderly conduct and a person’s needs and motivation.

Vi människor har under hela vår existens kommunicerat med varandra på ett eller annat sätt. Kommunikation är en ständigt fortgående social företeelse som inrymmer mycket mer än bara ord. Såväl kroppsspråk som blickar, klädsel, ljud och gester sänder ut mängder av kommunikativa budskap och att veta exakt hur var och en av oss tolkar olika kombinationer av dessa är omöjligt. Kanske är det just vad som har lockat människor i alla tider till att försöka behärska konsten att kommunicera effektivt och skapa nya kommunikativa förbindelser. I moderna organisationer har kommunikation blivit en viktig framgångsfaktor för konkurrens och fortlevnad. Traditionellt har fokus legat på den externa kommunikationen, med parter utanför den egna organisationen. Ett intresse som dock har vuxit sig starkare är det för internkommunikation, den som sker mellan parter inom den egna organisationen. Medarbetares motivation har även vuxit fram som ett organisatoriskt begrepp sedan det kopplats till arbetsprestation. För att besvara syftet ”Huruvida internkommunikationen har betydelse för medarbetarnas motivation till måluppfyllning” använde vi följande frågeställningar: Kan internkommunikation kopplas till motivation? Kan en miljö där en stor grupp anställda eftersträvar gemensamma mål skapas genom internkommunikation? Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsansats, genom en fallstudie på PostNord Logistics terminal i Veddesta. Vi observerade arbetsrutinerna och intervjuer genomfördes med två filialchefer och två chaufförer. En enkätundersökning genomfördes även med 30 chaufförer för att kontrollera generaliserbarheten i intervjuerna. Teorier med relevans valdes ut för att matchas med våra resultat. Resultatet bekräftade vad tidigare studier till stor del visat, nämligen att internkommunikationen påverkar motivationsnivån i en personalgrupp, beroende på hur väl fungerande den är, samt att faktorn inte går att förbise. / Humans have for our entire existence communicated with each other in one way or another. Communication is a constantly ongoing social phenomenon which includes much more than just words. Body language such as looks, clothes, tone and gestures contains amounts of communicative messages and to know exactly how each of us interprets various combinations of these is impossible. Perhaps that is exactly what has encouraged people of all ages to try and master the art of effective communication. In modern organizations communication has become an important success factor for competition and survival. Traditionally the focus has been the external communication with stakeholders outside the organization. However, the interest for internal communication, which takes place between employees in the organization, has grown stronger. Employee motivation also has emerged as an organizational concept since it has been linked to job performance. To reach the purpose of the study; "Whether the internal communication is important to motivate employees”, we used the following questions: Can internal communication be connected to motivation amongst employees? Can a working party with a large number of employees pursue common goals through intern communication? The study was conducted using a qualitative research approach, through a case study on PostNord Logistics terminal in Veddesta. We observed work practices and interviewed two branch managers and two drivers. A survey was also conducted with a group of drivers to check the generalizability of the interviews. Theories of relevance were selected to be matched with our results. The results confirmed what previous studies proved; that internal communication affects the level of motivation of employees, and that this factor cannot be overlooked.

Inledning: Det talas allt mer om hur människor och företag lämnar avtryck på planeten. En ökad medvetenhet och ett ökat intresse för hållbarhet har gjort att allt högre krav ställs på företag. Tidigare riktades fokus på vinstsatisfiering medan det numera skiftat till förväntningar att bidra till en positiv samhällsutveckling. Det gemensamma begreppet för detta är corporate social responsibility vilket omfattar företags samhällsansvar. Denna studie avhandlar hur företag arbetar för att styra organisationen mot hållbarhet. Vi ämnar även att studera om belöningssystem, organisationskultur eller en kombination av båda delar påverkar hur företag arbetar med hållbarhet. Syfte: Vi ämnar att presentera hur företag arbetar för att styra organisationen mot hållbarhet samt hur de anställda motiveras att arbeta mot företagets hållbarhetsarbete. Vi kommer endast förhålla oss till belöningssystem och organisationskultur för att se huruvida något av dessa har en betydande roll i det vi ämnar att undersöka. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär och det empiriska materialet har tillhandahållits genom semistrukturerade intervjuer. Vidare inkluderar empirin tio respondenter från fem företag inom olika branscher. Slutsats: Efter genomförd tolkning kan vi i slutsatsen konstatera att hållbarhet vanligtvis implementeras i organisationskulturen, vilket är möjligt då belöningssystem direkt förknippat med hållbarhet används i mindre omfattning. Däremot visar samtliga företag på att medarbetarnas sätt att arbeta framförallt förknippas med företagets organisationskultur.

Syftet med denna studie var att belysa församlingspedagogers syn på sin yrkesroll inom Svenska kyrkan. Detta gjordes genom en enkätundersökning som utgjorde insamlingsinstrument. En blandad metod användes, varpå både kvantitativa och kvalitativa delar användes. Frågorna i enkäten utgick från perspektiven barn och unga, vuxna, yrkesgruppens utvecklingspotential samt möjlighet att bidra till utvecklingen av församlingsverksamheten. Även en litteraturgenomgång gjordes för att placera in studien i den befintliga forskningen. Som teoretisk utgångspunkt användes olika former av lärandebegrepp samt Herzbergs motivationsteori och en jämviktsteori. Studien visade att avseende barn och ungdomsverksamhet (inklusive konfirmationsundervisning) så hade församlingspedagogen en tydlig och uttalad roll. Studien visade även, utifrån verksamhetsområde, att vuxenverksamheten var det område där minst antal församlingspedagoger var verksamma, men det område flest ville utvecklas inom. Församlingspedagogerna ville även i större utsträckning än idag ha mer kunskap i bibeln och trosfrågor. Gällande möjligheten att utvecklas, i synnerhet att utvecklas till chef, så avfärdade de flesta respondenter yrket församlingspedagog som ett yrke inom vilket man kan göra karriär. Församlingspedagogerna upplever att de inte får det erkännande de förtjänar, detta i relation till utbildningslängd, lön och utvecklingsmöjligheter. Detta sänker i sin tur yrkesgruppens motivation samt gör att de yrkesverksamma upplever en snedfördelning mellan deras prestation och output jämfört andra yrkesgrupper som de jämför sig med. Att titta närmare på en differentiering av utbildningsnivå för att studera vidare till församlingspedagog, att införa mentorskap mellan präster och pedagoger, att legitimera yrket samt att i större utsträckning informera om vad nutidens församlingspedagoger har för kompetens och utbildningsmål är några av de förbättringsförslag som lyfts fram i studien.

Bakgrund: Vid etableringen av sociala medier utvecklades ett nytt begrepp nämnt eWOM (elektronisk Word-of-Mouth). eWOM handlar om hur konsumenter sprider sina åsikter och ger respons om företag på sociala medier och internet. Det tidigare forskning har bekräftat är att företag vill anstränga sig för att kunna hantera konsumenternas åsikter och respons, däremot visar inte forskning hur företag ska hantera konsekvenserna och påverkan av detn eWOM som konsumenter sprider på sociala medier. Tidigare forskning har kommit fram till att företag inte insett fördelarna som arbeta eWOM kan bidra med. Utifrån den här bakgrunden undersöks våra problemformuleringar.   Syfte: Syftet med det här examensarbetet är att ge en fördjupad kunskap och förståelse om företag inom livsmedelsbranschen påverkas av eWOM och hur de kan hantera konsekvenserna och påverkan av den eWOM som konsumenter sprider på sociala medier. Metod: Examensarbetets empiriska material samlades in genom intervjuer. För att samla det empiriska material genomfördes tio stycken semistrukturerade intervjuer med representanter från livsmedelsbutiker runt om Västra Götalands län. Slutsats: Examensarbetet har påvisat att livsmedelsbutiker påverkas av den eWOM som konsumenter sprider på sociala medier. De påverkas positivt i form av bättre kommunikation och effektivitet genom att arbeta med den här typen av kommunikation. Undersökningen belyser att livsmedelsbutiker främst behöver arbeta med att ständigt övervaka de sociala medier som konsumenterna befinner sig på, för att kunna hantera konsekvenserna och påverkan av eWOM. Det här bör livsmedelsbutiker göra för att direkt kunna ge svar och för att återställa eventuella misstag de har gjort. Nyckelord: Sociala medier, Word-of-Mouth, electronic Word-of-Mouth, motivationsteori, påverkan och konsekvenser av eWOM. / Background: In connection with the development of the information communication technology in general and social media in particular, a new concept electronic Word-ofMouth (eWOM) is introduced. eWOM deals with how consumers spread their opinions and responses about companies on social media and the internet. Previous research has confirmed that companies do work hard to manage consumers’ response. However, research does not show how companies deal with the consequences and the impact that consumers spread on social media through eWOM. Earlier research also claims that companies do not realize the benefits that eWOM can contribute. Based on this bakground our problems are investigated. Purpose: The aim of this study is to provide a deeper knowledge and understanding if grocery stores are affected by eWOM and how they can handle the consequences and the impact of the eWOM as consumers spread on social media.  Method: The empirical material of the study was collected through interviews. Ten semistructured interviews were conducted with representatives from grocery stores around Västra Götaland. Conclusion: The study has shown that grocery stores are affected by the eWOM that consumers spread on social media. They are affected in ways such as working with this type of communication it is providing benefits such as better customer communication and efficiency. The study shows that grocery stores mainly need to deal with the consequences and the impacts of eWOM are to constantly monitor the social media consumers are on. This should be done by grocery stores to correct and to provide immediate answers to recover any mistakes they made. Keywords: Social media, Word-of-Mouth (WOM), electronic Word-of-Mouth (eWOM), motivations theory, impact and consequences of eWOM.

In times of need for increased military capability, the Swedish Armed Forces faces in the next few years a challenge in the personnel supply, due to a shortage of newly graduated officers combined with a large number of retiring officers. To meet the demands of the increased recruitment of military officers, and being able to adapt the recruitment campaigns, an important task is first to identify what motivates young soldiers and recruits to embark on a military officer career.  The aim of this quantitative study is to investigate the motivation of Swedish recruits to apply for Military Academy Karlberg (MHS K), or what brings them to the opposite choice. To this end Herzbergs motivation-hygiene theory, and the postmodern-/modern-/paleomodern-categories of Battistelli, have been applied in order to measure motivation among recruits. The results indicate that both those recruits that have applied for MHS K, and those who have not, are motivated mostly by postmodern factors related to self-fulfilment. Applicants seem to be motivated by, for example, personal- or leadership development, while those who do not apply often have other plans usually involving civilian work and education. In addition, the study found that among those who apply, women and non-combat units appear to have a stronger postmodern motivation than men and combat units.