Bakgrund: Forskning påvisar på skolor som arbetsplats en ökad stressnivå och minskat välbefinnande. Fokus i denna studie var utifrån detta att undersöka hur rektorn i sin ledarroll resonerade kring motivation och personalens välbefinnande på arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns förståelse av dessa begrepp ansågs vara ett redskap i den kommunala grundskolan för att utveckla sin personal. Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade välbefinnande på arbetsplatsen. Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Studien hade ett salutogent teoretiskt perspektiv. Resultat: Rektorerna såg motivation och välbefinnande som viktiga drivkrafter. Deras personal drevs av en växelverkan mellan inre och yttre faktorer och rektorerna uppgav att de i sin ledarroll behövde vara tillgängliga och lyhörda. Formella och informella möten framhölls av rektorerna som den främsta resursen i att påverka, uppmuntra och se personalens behov. Tillit, relation och delaktighet sågs som grundförutsättningar för skapandet av motivation och välbefinnande. Slutsats: Rektorerna upplevde att de med hänsyn till inre-, yttre påverkansfaktorer samt mål och uppdrag, hade en stor påverkan på sin personal. De strävade efter att åstadkomma en arbetsplats som också skapade motivation och välbefinnande. Nyckelord: Motivation, välbefinnande, motivational workplace, motiverande ledarskap, salutogenic, health

Bakgrund: Livsstilsförändringar har säkerställd effekt på våra folksjukdomar. Motiverande samtal (MI) är en samtalsmodell användbar i vårdarbete för att hjälpa patienten att nå livsstilsförändringar. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonals och patienters erfarenheter av motiverande samtal vid livsstilsförändringar. Metod: En systematisk litteraturstudie grundad på 11 vetenskapliga artiklar. Artiklarna granskades, analyserades och ledde fram till fem teman av erfarenheter av motiverande samtal. Resultat: vårdpersonalen beskrev att lära nytt och byta tankesätt till MI var svårt. Vårdpersonalen tyckte att de fick mer feedback då de var tysta och lärde sig att lyssna aktivt. Vårdpersonalen uppfattade en förbättrad kommunikation efter MI utbildning. Samtidigt beskrevs erfarenheten av att känna sig för passiv som vårdpersonal. Vårdpersonal har beskrivit att de tyckte MI samtalen tog för mycket tid. Efter MI träning kände vårdpersonalen ett ökat självförtroende att tala om livsstilsförändringar med patienterna. Patienterna redogjorde för att MI gav ett ökat personligt engagemang och en möjlighet att själva upptäcka sina problem. Patienterna uppskattade vårdpersonalens empatiska och mindre fördomsfulla framställning vid MI. Slutsats: Området är dåligt utforskat och vi efterfrågar mer forskning. Dels allmänt om erfarenheter av MI men speciellt kring varför vårdgivare och patienter erfar MI på det sätt resultatet visar.

Narkotikamissbruk är ett folkhälsoproblem i Sverige. Allt fler personer med denna problematik söker hjälp och stöd med hjälp frånsjukvården. Motiverande samtal(MI)ären samtalsmodell som sjuksköterskoranvändersomettverktygför att ge stöd till personer mednarkotikamissbruk, dettaför atthjälpa dem att finna motivation till attreducera sittmissbruk. Syftet med litteraturstudien var att belysa om motiverande samtal kan stödja personer med narkotikamissbruk. Litteraturstudien genomfördes med hjälp av 14 artiklar som bearbetadesoch sammanställdesför att få fram ett resultat. I resultatet presenterades två teman: Effekter av motiverande samtal samt Upplevelser av motiverande samtal. I resultatet visadesdetatt motiverande samtal hadeen reducerande effekt då det gälldenarkotikamissbruk, främst personer medcannabismissbrukhade en högre behållning av motiverande samtal. Det visades även att personer med narkotikamissbruk hade positiva upplevelser av motiverande samtal,såsom att få lärdom om att hantera sin livsvärld samt att deupplevde stödatt fortsätta sin förändringsprocess framåt. Det uppkomävennegativa upplevelserfrånmotiverande samtal hos personer med narkotikamissbruk, då de delvis kändebrist på samtalstidsamt en känsla av iakttagelsefrån personalenunder samtalen. Fortsatt forskning om ämnet behöver belysas,särskilt då det gäller tyngre narkotikamissbruk, detta för att nuvarande forskning främst fokuserar på cannabismissbruk / Substance abuse is a public health problem in Sweden. More people with this problematic is seeking for help and support from the swedish healthcare. Motivational interviewing (MI) is a model which can be used by the healthcare, especially by nurses to support people with substance abuse and help them to find motivation to reduce their use of drugs. The aim of this study was to illuminate if motivational interviewing can support people with substance abuse. The litterature study was made by 14 articles which was processed and compiled to get an result. In the result, two themes emerged: Effects of motivational interviewing together with Experiences of motivational interviewing. The result showed that MI had an reducing effect on substance abuse, especially when it comes to cannabis abuse. The people who abused cannabis had a higher profit from motivational intrviewing, than people who took harder drugs. It was also shown that people with substance abuse had positive experinces by MI, like they felt that they got knowledge to manage their life-world and also that they felt that they had enough support to continue their journey of change. People with substance abuse also experienced motivational interviewing as negative, such as lack of time in the MI sessions and a sense of observation from the staff during the sessions. Continued research about this topic needs to illuminate, especially when it comes to heavy drugabuse, this beacuse current researches mainly focus on cannabisabuse.

Motiverande samtal (MI) är en populär samtalsmetod med fokus på motivations- och förändringsarbete. MI utgår från ett teoretiskt underbyggt förhållningssätt där rådgivaren och klienten tillsammans utforskar möjliga vägar till förändring. För att säkerställa att MI används på bästa sätt kan samtalsledarens skicklighet och förmåga observeras kodas enligt olika variabler. Dessa mätningar bör i sin tur besitta en hög interbedömarreliabilitet (IBR) för att ge tillförlitliga resultat. Absolut överensstämmelse i samtliga variabler ger maximal IBR, medan en låg IBR kan tyda på att mätinstrumentet är otydligt, att det finns brister hos bedömarna, eller på en kombination av detta. I den här uppsatsen undersöks IBR i The Motivational Interviewing Treatment Integrity Code (MITI), ett kodningsverktyg som tagits fram för att vara reliabelt och lätt att använda. Samtalssekvenser om tjugo minuter kodas enligt fjorton variabler. Fyra oberoende kodare har kodat tolv samtal enligt den senaste versionen av mätinstrumentet (MITI 4.2.1). Samtliga kodningar genomfördes inom ramen för en kodarutbildning som hålls av ett professionellt kodningslabb. Intraklasskorrelation (ICC), Krippendorffs α (Kalpha) samt Cronbachs α redovisas parallellt som mått på IBR. Flera variabler visar en otillfredsställande eller, beroende på vilken koefficient som används, oacceptabel IBR. De fyra kodarna visar en lägre samstämmighet i bedömningen av kvalitativa variabler samt variabler avseende beteenden ej förenliga med MI. ICC för fyra kodare ligger generellt på en måttlig men godkänd nivå, medan Kalpha genomgående ligger under gränsen för det godtagbara. Cronbachs α ligger överlag något över ICC vilket tyder på en viss systematik i kodarnas bristande överensstämmelse. En tänkbar orsak till en bitvis sviktande IBR är att de undersökta kodarna vid mättillfället var relativt oerfarna och skulle behövt mer praktisk träning i MITI 4.2.1. Vidare kan en bristande förståelse för instrumentets teoretiska grunder ha inverkat negativt på IBR. För att MITI ska kunna utvärderas korrekt i framtida forskning krävs ett enhetligt grepp för hur IBR ska mätas. En högre förståelse för metoderna bakom mätninga av IBR är önskvärd.

No description available.

<p><p><strong>Bakgrund: </strong>Livsstilsförändringar har säkerställd effekt på våra folksjukdomar. Motiverande samtal (MI) är en samtalsmodell användbar i vårdarbete för att hjälpa patienten att nå livsstilsförändringar. <strong>Syfte:</strong> Syftet var att beskriva vårdpersonals och patienters erfarenheter av motiverande samtal vid livsstilsförändringar.<strong> Metod:</strong> En systematisk litteraturstudie grundad på 11 vetenskapliga artiklar. Artiklarna granskades, analyserades och ledde fram till fem teman av erfarenheter av motiverande samtal.<strong> Resultat:</strong> vårdpersonalen beskrev att lära nytt och byta tankesätt till MI var svårt. Vårdpersonalen tyckte att de fick mer feedback då de var tysta och lärde sig att lyssna aktivt. Vårdpersonalen uppfattade en förbättrad kommunikation efter MI utbildning. Samtidigt beskrevs erfarenheten av att känna sig för passiv som vårdpersonal. Vårdpersonal har beskrivit att de tyckte MI samtalen tog för mycket tid. Efter MI träning kände vårdpersonalen ett ökat självförtroende att tala om livsstilsförändringar med patienterna. Patienterna redogjorde för att MI gav ett ökat personligt engagemang och en möjlighet att själva upptäcka sina problem. Patienterna uppskattade vårdpersonalens empatiska och mindre fördomsfulla framställning vid MI.<strong> Slutsats:</strong> Området är dåligt utforskat och vi efterfrågar mer forskning. Dels allmänt om erfarenheter av MI men speciellt kring varför vårdgivare och patienter erfar MI på det sätt resultatet visar.</p></p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor på diabetes- och blodtrycksmottagningar på vårdcentraler arbetar med att motivera patienter att göra livsstilsförändringar och att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av arbetet med att motivera patienter att göra livsstilsförändringar. Ännu ett syfte var att beskriv vilka hinder och möjligheter de upplever i det arbetet. Tio sjuksköterskor på sex hälsocentraler i Mellansverige intervjuades. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i fem kategorier och 14 subkategorier. Kategorin <em>att identifiera livsstil </em>beskriver hur sjuksköterskorna identifierade patienternas livsstil och riskbeteenden. Kategorin <em>behandlingsstrategi </em>beskriver hur sjuksköterskorna arbetade utifrån patientcentrerade samtal, motiverande samtal, förskrivning av fysisk aktivitet på recept, samarbetet med sjukgymnast, dietist och arbetsterapeut och uppföljning av patienterna. Kategorierna <em>hinder </em>och <em>möjligheter </em>beskriver hur patientens motivation och arbetsmetoder kan vara både hinder och möjlighet. Att verksamheten inte kunde erbjuda patientgrupper beskrev som ett hinder. Kategorin <em>en utmaning </em>beskriver<em> </em>sjuksköterskornas upplevelser av arbetet.</p><p><strong>Nyckelord; </strong>livsstilsförändring, motivation, sjuksköterska, motiverande samtal</p>

<p>Missbruk av alkohol är ett växande samhällsproblem som orsakar stora lidanden såväl för den enskilde individen som för samhället. I Sverige kostar detta 160 miljarder kronor per år efter att intäkterna från alkoholskatten är borträknade. En hel del av de individer som kommer i kontakt med hälso- och sjukvården av olika skäl har en riskfylld alkoholkonsumtion. Motiverande samtal (MI) är en samtalsmetod som kan användas när behov av beteendeförändring föreligger. Metoden lägger vikt vid individens egen motivation till förändring. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om MI kan vara en fungerande metod för sjuksköterskan för att stödja individer med en riskfylld alkoholkonsumtion. Resultatet visar att MI är en bra metod som ofta ger bättre resultat än andra interventioner. Dock visar även andra och ibland mycket begränsade insatser på positiva resultat. Detta sammantaget visar att det är lönsamt för sjuksköterskan att ta upp alkoholfrågan och MI kan vara en användbar metod. Just nu satsas det stort för att sprida MI inom hälso- och sjukvård och det vore fördelaktigt om MI fick ta plats i sjuksköterskeutbildningen.</p>

Missbruk av alkohol är ett växande samhällsproblem som orsakar stora lidanden såväl för den enskilde individen som för samhället. I Sverige kostar detta 160 miljarder kronor per år efter att intäkterna från alkoholskatten är borträknade. En hel del av de individer som kommer i kontakt med hälso- och sjukvården av olika skäl har en riskfylld alkoholkonsumtion. Motiverande samtal (MI) är en samtalsmetod som kan användas när behov av beteendeförändring föreligger. Metoden lägger vikt vid individens egen motivation till förändring. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om MI kan vara en fungerande metod för sjuksköterskan för att stödja individer med en riskfylld alkoholkonsumtion. Resultatet visar att MI är en bra metod som ofta ger bättre resultat än andra interventioner. Dock visar även andra och ibland mycket begränsade insatser på positiva resultat. Detta sammantaget visar att det är lönsamt för sjuksköterskan att ta upp alkoholfrågan och MI kan vara en användbar metod. Just nu satsas det stort för att sprida MI inom hälso- och sjukvård och det vore fördelaktigt om MI fick ta plats i sjuksköterskeutbildningen.

Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor på diabetes- och blodtrycksmottagningar på vårdcentraler arbetar med att motivera patienter att göra livsstilsförändringar och att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av arbetet med att motivera patienter att göra livsstilsförändringar. Ännu ett syfte var att beskriv vilka hinder och möjligheter de upplever i det arbetet. Tio sjuksköterskor på sex hälsocentraler i Mellansverige intervjuades. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i fem kategorier och 14 subkategorier. Kategorin att identifiera livsstil beskriver hur sjuksköterskorna identifierade patienternas livsstil och riskbeteenden. Kategorin behandlingsstrategi beskriver hur sjuksköterskorna arbetade utifrån patientcentrerade samtal, motiverande samtal, förskrivning av fysisk aktivitet på recept, samarbetet med sjukgymnast, dietist och arbetsterapeut och uppföljning av patienterna. Kategorierna hinder och möjligheter beskriver hur patientens motivation och arbetsmetoder kan vara både hinder och möjlighet. Att verksamheten inte kunde erbjuda patientgrupper beskrev som ett hinder. Kategorin en utmaning beskriver sjuksköterskornas upplevelser av arbetet. Nyckelord; livsstilsförändring, motivation, sjuksköterska, motiverande samtal