Bakgrund: I Sverige är motiverande samtal (MI) en av de kvalificerade samtalsmetoder som Socialstyrelsen rekommenderar att hälso-sjukvårdspersonal använder sig av. MI är en samtalsmetod som används vid livsstilsrelaterade hälsoproblem inom hälso- och sjukvård, psykiatri, socialtjänst, kriminalvård och skola. Syftet med att använda sig av metoden är att bidra till motivation och beteendeförändringar hos patienten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa och beskriva det vetenskapliga underlaget avseende sjuksköterskors erfarenheter av att använda motiverande samtal. Metod: En deskriptiv litteraturstudie uppbyggd av tio vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Resultatet visade att sjuksköterskornas grundinställning var att MI ansågs vara ett bra verktyg att använda sig av, men det var olika hinder som ibland gjorde att det var svårt att omsätta i praktiken. De största hindren visade sig vara tidsbrist, avsaknad av utbildning/uppföljning samt liten förståelse från ledningen på arbetsplatsen. Vikten av att få rätt stöd, utbildning och handledning var återkommande i samtliga artiklar. Slutsats: I litteraturstudiens resultat framkom det att det var flera olika komponenter som var av betydelse för att MI skulle anses som en bra metod att använda sig av. Sjuksköterskorna beskriver sina erfarenheter och kan sammanfattas i kommunikation, tid, begränsningar, utbildning och slutligen att det bör finnas ett personligt intresse. När dessa komponenter harmonierar sammanfattar författarna resultatet i att MI: en flexibel metod när förutsättningarna finns.

Bakgrund: Icke-smittsamma sjukdomar orsakar den största dödligheten globalt och uppstår oftast till följd av en ohälsosam livsstil. Sjuksköterskan har en betydande roll i det hälsofrämjande arbetet. En samtalsmetod som främjar livsstilsförändringar för patienten är motiverande samtal. Denna metod syftar till att få patienter att själva uppmärksamma förändring utifrån egna intressen. Syfte: Studiens syfte är att belysa sjuksköterskors och patienters erfarenheter av motiverande samtal för att stödja livsstilsförändringar. Metod: En allmän litteraturöversikt med analys av sju kvalitativa och en kvantitativ artikel. Resultat: Resultatet presenteras i sex teman: En ökad förståelse genom reflektion, Betydelsen av att bemöta och mötas som unik, Ett jämlikt maktförhållande som möjliggör för självbestämmande, Ett ömsesidigt samtal som förmedlar bekräftelse, En samtalsmetod som stärker självförtroende och Gynnar hälsa genom stödjandet av livskraft. Erfarenheterna av motiverande samtal hos sjuksköterskorna och patienterna var positiva och metoden upplevs stödjande i genomförandet av livsstilsförändringar. Slutsatser: Vårt resultat belyser flertal positiva erfarenheter av motiverande samtal vilket visar på hur användbar metoden är, vilket kan tänkas bidra att tillämpningen av metoden ökar bland sjuksköterskor.

Bakgrund: Kommunikationen är en grundläggande del inom hälso- ochsjukvården, detta för att bygga en bra relation mellan vårdgivare och patientför att främja patientsäkerhet. Nyexaminerade sjuksköterskor har uttrycktosäkerhet kring att bemöta patienter i deras yrkesroll vilket kan påverkapatientsäkerheten. MI- samtal är ett kommunikationsredskap somexempelvis används för att bygga en god relation mellan patient ochvårdgivare. Olika typer av simulering har visats öka sjuksköterskorssjälvförtroende inom yrket, då det leder till ökad kunskap och chansen attförbättra sina färdigheter. Syftet: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskestudentersupplevelse av samtalssimulering som inlärningsmetod för motiverandesamtal. Metod: Studien är en empirisk enkätstudie där deltagarna har svarat påfrågorna i fritext. Datainsamlingen har analyserats genom en tematiskanalys.  Resultat: Resultatet visade att deltagare i studien uttryckte en godinteraktion med avataren och att de upplevde avatarsimuleringen som enbra inlärningsmetod. Det framkom också att studenterna kände sig merförberedda inför samtal med en verklig person. Det visade sig också attdeltagare upplevde att avataren var overklig och att de hade svårt att tasamtalet seriöst. I inlärningssyfte påpekade studenterna att de saknadefeedback från lärare efter övningen.  Slutsats: Studien visade på att avatarsimulering är en givande övning förinlärning av motiverande samtal. Utifrån studenternas upplevelser avavatarsimulering som inlärningsmetod visade studien även att de förberedsinför den kliniska verksamheten. För att förbättra sina kunskaper inomvårdande samtal ses övningen som användbar även som färdigsjuksköterska.

Syftet med studien är att undersöka hur ledare arbetar med motivation när ledare och medarbetare har ett geografiskt avstånd mellan varandra. Studien kommer för organisationer med ledarskap på distans bidra med kunskap om hur motivationsarbete kan utföras trots en fysisk distans. Frågeställningen till studien är hur ledare motiverar anställda på distans och vad det finns för möjligheter till förbättring av motivationsarbetet? Då studien utgår från ett synsätt där vi utifrån intervjuer tolkat och analyserat individer och dess beteende har vi för att kunna besvara forskningsfrågan och uppfylla studiens syfte valt en kvalitativ metod med kvalitativa intervjuer. Vi har kommit fram till att motiverande ledarskap på distans i bemanningsföretag kräver resurser och tid på grund av det geografiska avståndet. Att motivera sina medarbetare kräver av ledaren extra ansträngningar då daglig interaktion uteblir. Därför har vi kommit fram till att motivationsarbete är något som måste planeras in i arbetet tillsammans med de dagliga rutinerna. Annars finns det risk för att motivationsarbetet blir bortprioriterat bland administrativa uppgifter. / The purpose of this study is to explore how leaders work with motivation when a geographical distance exists between the leader and coworker. The study will contribute with awareness of how motivational work can be continued despite the existence of physical distance for organizations that utilize leadership at a distance. The research question for this study is how leaders motivate their employees at a distance and what opportunities for improvement to the motivational work exist? Since the study is based on the approach of interpreting interviews and analyzing individuals and their behaviors, we have chosen to answer the research question and satisfy the purpose of the study using a qualitative method with qualitative interviews. The research has lead us to conclude that the required motivational leadership for recruitment companies demands time and resources due to the geographical distance. In the absence of daily interaction additional endeavors are required of the leader in order to motivate their coworkers. This is why we have reached the conclusion that any motivational work need to be planned and incorporated into the daily routines. Otherwise there is a risk that the motivational work is neglected amongst the administrative tasks.

No description available.

<p>Denna uppsats har kommit till under våren 2008 med anledning av vårt intresse om hur <em>Rehabiliteringssamverkan </em>upplevs både av handläggare vid Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samt deltagare vid denna samverkansform. Vårt intresse har resulterat i att vi har gjort en djupare litteraturstudie av regelverket gällande Arbetslivsinriktad rehabilitering och därefter gjort kvalitativa intervjuer med några deltagare och handläggare vid denna samverkan med ett sociologiskt perspektiv på samspel. Vårt resultat visar att <em>Rehabiliteringssamverkan </em>handlar till stor del om par- och trepartsrelationer mellan myndigheterna och deltagarna och används för att nå ett lyckat resultat tillbaka till arbete. I dessa relationer ses helhetssynen som en viktig aspekt genom att deltagarna får nå resultat i den takt de förmår. Samverkan mellan myndigheterna är betydelsefullt för att lyckas med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.</p>

Motiverande samtal är en metod som kan användas för att hjälpa individer att finna motivation till förändring. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur skötare inom rättspsykiatrin ser på att använda motiverande samtal inom sitt arbete samt hur de använder sig av metoden. Semistrukturerade intervjuer utfördes med informanter som jobbade aktivt med motiverande samtal på en rättspsykiatrisk klinik. Insamlade data analyserades tematiskt vilket resulterade i fem huvudkategorier med grenade underkategorier. Dessa kategorier visade att informanterna använde sig av både riktade motiverande samtal samt använde metodens förhållningssätt utanför dessa samtal. Majoriteten av informanterna uttryckte sig positivt om metoden, med en vilja att fortsätta lära sig om metoden, samt att de gärna ser att fler medarbetare börjar arbeta med metoden. Personlighet uppfattades vara en faktor som inverkade på uppfattad svårighetsgrad av moment inom motiverande samtal. Inga större brister uppfattades angående motiverande samtal utan det var brister som berodde på arbetsplatsen. De fem huvudkategorierna ansågs ge svar på studiens frågeställningar och dessa svar kan i sin tur hjälpa rättspsykiatrin att utveckla sin verksamhet.

Förmaksflimmer är en folksjukdom som drabbar minst 3 % av västvärldens befolkning. Sjukdomen orsakar inte bara risk för förtidig död utan kan också leda till försämrad livskvalitet. Senare års forskning visar att påverkbara livsstilsfaktorer såsom övervikt, överkonsumtion av alkohol, hypertoni, diabetes och sömnapné är en del i orsaken till uppkomst av förmaksflimmer. Sjuksköterskan har en viktig roll i det hälsofrämjande samtalet att hjälpa patienter till livsstilsförändringar. Hur sjuksköterskor kan arbeta hälsofrämjande med behandling av riskfaktorer för patienter drabbade av förmaksflimmer är sparsamt beforskat. Syftet med studien är att belysa faktorer som främjar livsstilsförändring hos patienter med symtomgivande förmaksflimmer. Metoden är en litteraturstudie där fyra kvalitativa och fem kvantitativa artiklar använts. Resultatet visar att motivation, kunskap och stöd men framförallt ett personcentrerat förhållningssätt är viktigt vid livsstilsförändringar.

Motiverande samtal är en metod som kan användas för att hjälpa individer att finna motivation till förändring. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur skötare inom rättspsykiatrin ser på att använda motiverande samtal inom sitt arbete samt hur de använder sig av metoden. Semistrukturerade intervjuer utfördes med informanter som jobbade aktivt med motiverande samtal på en rättspsykiatrisk klinik. Insamlade data analyserades tematiskt vilket resulterade i fem huvudkategorier med grenade underkategorier. Dessa kategorier visade att informanterna använde sig av både riktade motiverande samtal samt använde metodens förhållningssätt utanför dessa samtal. Majoriteten av informanterna uttryckte sig positivt om metoden, med en vilja att fortsätta lära sig om metoden, samt att de gärna ser att fler medarbetare börjar arbeta med metoden. Personlighet uppfattades vara en faktor som inverkade på uppfattad svårighetsgrad av moment inom motiverande samtal. Inga större brister uppfattades angående motiverande samtal utan det var brister som berodde på arbetsplatsen. De fem huvudkategorierna ansågs ge svar på studiens frågeställningar och dessa svar kan i sin tur hjälpa rättspsykiatrin att utveckla sin verksamhet.

I denna kvalitativa studie undersöktes lärares erfarenhet av, och inställning till, att använda motiverande samtal som extra anpassning inom distansundervisning för vuxna. Forskningsfrågorna handlade om ifall motivationsstödjande samtal genomfördes, lärares inställning till denna typ av extra anpassning, samt vilka konsekvenser lärare trodde av användandet av MI skulle få. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med åtta distanslärare inom vuxenutbildning. Resultaten visade att samtliga lärare hade erfarenhet av någon typ av motivationsstödjande samtal, men att man inte upplevde att det skedde på ett systematiserat sätt. Samtliga informanter ansåg att interaktionen med läraren var av stor betydelse för elevers motivation och prestation. Tidsåtgången framhölls som ett hinder för att kunna använda motivationsstödjande samtal mer, trots att informanterna trodde att det skulle kunna leda till att fler elever klarade sina kurser och fick stärkt självkänsla och motivation. Informanter ansåg att exempelvis elever med studiesvårigheter skulle kunna gynnas av anpassningen.