Introduktion: Övervikt och fetma hos barn är ett växande folkhälsoproblem vilket leder tillökad risk för följdsjukdomar. Vårdpersonal upplever att det är ett viktigt arbete men det finnsolika svårigheter i samtalet med föräldrar.Syfte: Att beskriva hur föräldrar till barn med övervikt och fetma upplever vårdensrådgivning och bemötande.Metod: Arbetet är en allmän litteraturstudie med 20 kvalitativa artiklar vars resultat harsammanställts.Resultat: Fyra kategorier och nio subkategorier bildades. Föräldrarna önskade tätareuppföljningar. Engagemang hos vårdpersonal ledde till motivation. Tydlighet hosvårdpersonal behövdes och handlingsplaner var ett uppskattat hjälpmedel. Resurser varbristande i form av vårdpersonalens tid, kunskap och tillgänglighet. Föräldrar ville attvårdpersonal skulle använda ordval och uttryck som inte var kränkande. Oro och upprördhetkunde uppstå hos föräldrar när vårdpersonalen undvek ämnet och inte tog dem på allvar. Enhelhetsbild av hela familjen kunde leda till ökad delaktighet. Vårdrelationen ökade tilliten.Slutsats: Vårdpersonalen skulle undvika skuldbeläggning. En helhetssyn önskades avfamiljen vilket innebar att göra hela familjen delaktig. Vårdpersonal behövde ta föräldrars oropå allvar då ämnet övervikt var känsligt. Ökade resurser kunde leda till bättreöverviktsbehandling. Kränkande uttryck skulle undvikas. Ökad tillit och förtroenderesulterade i en god vårdrelation.

Bakgrund: Att tidigt identifiera och försöka hjälpa barn med övervikt är betydelsefullt för att minska risken för fysisk och psykisk ohälsa under uppväxten och längre fram i livet. I skolan uppmärksammas övervikt ofta vid hälsokontroller som görs av skolsköterskan. Forskning visar att skolsköterskor upplever att övervikt är ett svårt ämne att arbeta med.   Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av arbetet med övervikt i grundskolan. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med tolv skolsköterskor utgjorde datainsamlingen. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Studiens resultat presenterades i två huvudkategorier; Det känsliga samtalet och Omgivningens betydelse. Skolsköterskornas erfarenheter visade att en stor del av arbetet var att samtala med elever och föräldrar och att det var ett svårt och känsligt ämne. Att ha fingertoppskänsla, ta hänsyn till elevens inställning och motivation samt använda verktyg som motiverande samtal och hälsosamtal var viktigt för ett bra samtal. Omgivningen påverkade arbetet, föräldrars medverkan och engagemang hade en betydande roll.  Slutsats: Resultatet visar att skolsköterskor behöver arbeta med försiktighet och fingertoppskänsla i samtal med elever och föräldrar för att kunna skapa relationer som leder till samarbete och motivation till förändring. / Background: Identifying overweight children early is important to reduce the risk of physical and psychological problems. Overweight is often noticed during health checks implemented by the school nurse. The school nurse experiences that overweight is a difficult topic to work with. Purpose: To describe school nurses´ experiences of working with overweight in primary school. Method: The study was conducted using a qualitative method with an inductive approach. Semi-structured interviews with twelve school nurses constituted the data collection. The data was analyzed by using qualitative content analysis (Graneheim & Lundman, 2004). Results: The sensitive conversation and The importance of the environment were the main categories in the result. A part of the work was to have dialogue with students and parents. It was a difficult and sensitive subject. The subject had to be addressed with sensitivity and taking into account the student's attitude and motivation. The school nurses were using motivational interviewing to talk with the student. The environment influenced the work and the parents' commitment was important. Conclusion: The results show that school nurses need to have sensitivity and be cautious with students and parents to be able to create a good relationship that leads to cooperation and motivation for change.

Bakgrund: Hypertoni är ett folkhälsoproblem i Sverige som kan leda till följdsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt. Hypertoni är vanligare förekommande hos äldre. Förstahandsvalet av behandling vid hypertoni är förändrade levnadsvanor såsom fysisk aktivitet och kostvanor. I tidigare forskning har det visat sig att äldre många gånger saknar kunskap om hypertoni, vilket leder till att de inte förstår betydelsen av förändrade levnadsvanor. Därav har sjuksköterskan har en viktig roll när det kommer till att stötta och motivera den äldre till förändrade levnadsvanor. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer av betydelse, ur ett omvårdnadsperspektiv, som motiverar äldre personer med hypertoni att ändra sina levnadsvanor. Metod: Studien har utförts som en allmän litteraturöversikt med integrerad ansats. Insamlade artiklar från både Cinahl complete och PubMed där åtta artiklar valdes ut till resultatet.Resultat: Faktorer som motiverar till förändrade levnadsvanor är ett yttre motiverande faktorer och inre motiverande faktorer. Stödet från sjuksköterskan är viktigt för att den äldre ska få motivation och klara av att genomföra förändringen. Samtidigt som sjuksköterskan stödjer den äldre behöver sjuksköterskan även informera om de olika delar såsom sjukdomen och konsekvenserna av att låta den vara obehandlad. Informationen ska vara individanpassad efter varje enskild personen för att större chans att förstå informationen. Sjuksköterskan tillsammans med den äldre måste hitta de saker i vardagen som den äldre kan finna motivation och inspiration av som också underlätta förändringen av levnadsvanor. Slutsats: För att motivera till förändring av levnadsvanor krävs mer kunskap hos äldre om både sjukdomstillståndet och om hälsosam livsstil, informationen behöver vara individanpassad för att den äldre ska ha större möjlighet att ta emot informationen. Sjuksköterskan behöver finnas där som stöd och resurs i olika mängd beroende på den äldres livssituation.

I bakgrunden beskrivs ett av sjuksköterskans ansvarsområde som är att skapa en personcentrerad vård. Genom hälsoförebyggande arbete kan vårdpersonal i sin omvårdnad medföra en förbättrad hälsa hos individen. Hälsa beskrivs som det människan upplever vid välbefinnande. WHO (2021) förklarar att det hälsofrämjande arbete är betydelsefullt för att reducera dödlighet i världen. Syftet med det motiverande samtalet (MI= Motiverande Intervjuer) är att ändra beteendevanor genom motivation. Det motiverande samtalet har en betydande roll för att förändra beteendevanor hos patienter. Vårdande möte beskriver sjuksköterskans ansvar att göra vården vårdande och vilka komponenter som ingår i att skapa ett vårdande möte. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans erfarenheter av det motiverande samtalet. En litteraturstudie valdes och artikelsökningen genomfördes i databaserna CINAHL och Medline. Det var tio artiklar som genomgick kvalitetsgranskningen för att sedan analyseras. Resultatet beskrivs med hjälp av tre teman ‘Delaktighet’, ‘Hinder’ och ‘Betydelsen av kunskap’ med sju underteman totalt. Huvudfynden var att MI bidrog till en större delaktighet och en mer personcentrerad vård. Tidspressen i arbetet påverkade utfallet av samtalet och det fanns ett behov av kunskap för att utöva metoden. I slutsatsen framkommer det att MI ses som en hälsofrämjande metod som tillför en personcentrerad vård där sjuksköterskornas empati främjas. Det framkommer även vissa svårigheter till att utöva MI. Det innebär att det finns en möjlighet till förbättring inom området av sjuksköterskans erfarenhet av motiverande samtal.

Bakgrund: Motiverande intervjuer är en mjukare form av rådgivning, som fungerar genom att patienten själv finner motivationen till att behandla sin sjukdom eller främja hälsa på ett icke farmakologiskt sätt. Motiverande intervjuer har visat sig vara ett framgångsrikt och uppskattat sätt att behandla patienter och att inkludera dem i vården.  Syfte: Syftet var att studera sjuksköterskans erfarenheter av motiverande intervjuer, för att påverka patienter till livsstilsförändringar. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design och en induktiv ansats. Fribergs (2017b) femstegs analysmodell användes i studien, där 11 artiklar granskades med hjälp av ett kvalitetsprotokoll. Resultat: Huvudfynden av resultatet är att de flesta deltagare i studierna var överens om att motiverande intervjuer är ett fungerande verktyg, som motiverar patienten. Sjuksköterskorna upplevde att motiverande intervjuer är tidskrävande, både under användning av metoden och vid inlärning av verktyget.  Slutsats: Motiverande intervjuer är en metod som ger god effekt och stärker patientrelationen och främjar hälsa. Träning behövs för att sjuksköterskor ska kunna använda metoden på ett gott tillvägagångssätt med säkerhet, där hinder kan överkommas.

Inom skolan möter läraren elever av alla de slag, elever med varierande bakgrund och erfarenheter. De som känner sig bekväma i skolans vardag och de som inte gör det, samt de som är motiverade och de som är omotiverade. Motiverande samtal är ett verktyg som används bl.a inom sjukvården och behandling av olika sorters missbruk. Metoden handlar om att hjälpa patienten eller klienten att själv hitta motivationen till att göra de förändringar som behövs för att individen ska må bättre. Syftet med det här arbetet är att titta på om just Motiverande samtal kan vara ett verktyg för att stödja elever att öka motivationen i bildämnet och i och med det utvecklas i ämnet. Olika faktorer som påverkar motivationen nämns, t.ex. självbestämmande teorin, självförmåga och pygmalioneffekten. I undersökningen intervjuades fyra personer, två lärare och två elever, utifrån en intervjuguide med öppna frågor som tog sin utgångspunkt från problemformuleringarna. Resultatet visar att informanterna upplever bemötandet i klassrummet, intresse och självförtroende som några av de aspekter som påverkar elevers motivation. Det stämmer väl överens med de teorier i undersökningen som hävdar att inre motivation, som är nyckeln till lärandet, skapas genom självförmåga, lärarens engagemang och förmåga att skapa en lärmiljö som främjar elevers inre motivation (Reeve, 2006). Det som skiljer sig mest bland informanternas svar är hur elever och lärare ser på vem som äger problemet vid låg motivation. Lärarna pekar på elevers intresse och drivkraft som nyckel till motivation. Eleverna pekar på lärarens bemötande och engagemang som det viktigaste för att skapa motivation.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund  Kardiovaskulära sjukdomar är en grupp av folkhälsosjukdomar som sätter personers livssituation och livskvalitet i besvär. Dessutom är kardiovaskulära sjukdomar de största orsakerna till mortalitet i hela världen. Vården har ansvar och uppgift att erbjuda individuellt anpassade preventionsåtgärder och behandlingsmetoder för att lindra lidande eller bota sjukdomen. Motiverande samtal är en samtalsmetod som utföras bland annat av sjuksköterskor och är en preventionsåtgärd, behandling och omvårdnad av kardiovaskulära sjukdomar. Detta för att förhindra ohälsa och motivera till hälsosammare levnadsvanor. Syfte Syftet var att undersöka betydelsen av motiverande samtal för personer med, eller som är i riskzonen för att utveckla kardiovaskulära sjukdomar. Metod En litteraturöversikt valdes som metod. Artikelsökningar gjordes i PubMed och CINAHL Complete. Artiklarnas kvalité granskades enligt bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. Femton originalartiklar inkluderades i resultatet. Resultat Resultatet visade att motiverande samtal förbättrade livskvalitén samt ledde till positiva livsstilsförändringar. Vidare framkom det ur resultatet att motiverande samtal kunde minska risken för att utveckla kardiovaskulära sjukdomar. Det fanns även studier som inte fann att motiverande samtal hade någon effekt på bland annat förbättrad egenvård eller blodtryck. Slutsats Slutsatsen är att motiverande samtal, både enskilt och i kombination med annan behandling kan leda till en hälsosammare livsstil och förbättrad livskvalitet.

Bakgrund: En miljon svenskar bedöms idag att lida av fetma. Och över 50 procent av den svenska vuxna befolkningen mellan 16-84 år lider av övervikt eller fetma. Detta får konsekvenser för den egna hälsan i form av följdsjukdomar och är kostsamt ur ett samhällsperspektiv. Olika behandlingsformer som idag används för att minska kroppsvikten är kostråd, motion, läkemedel eller kirurgi. Samtidigt som forskning tyder på svårigheter att förändra sina livsstilsvanor. Motiverande samtal (MI) är en metod som handlar om att stödja och leda personen till att själv förstå vilka saker i sitt egna liv som måste ändras för att ens livsstil ska fungera långsiktigt och med syfte att optimalt främja den egna hälsan. Syfte: Syftet var att beskriva om MI kan hjälpa personer med övervikt/ fetma att genomgå livsstilsförändringar. Metod: Denna studie genomfördes i form av en icke-systematisk litteraturöversikt. Datainsamlingen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL där 16 utvalda artiklar granskades och analyserades genom integrerad analysmetod. Resultat: Resultatet visade på att studier som använde sig av MI med personliga möten generellt hade ett bättre resultat på livsstilsförändringar än de studier där mötet skedde online. MI tillsammans med kost- och motions utbildning bidrog till positiva resultat. Resultaten visade också på att de studier som upprättat en kontinuitet av personliga möten ihop med realistiska mål fick viktminskningsresultat som följd. Slutsats: Motiverande samtal i rätt form kan vara ett fungerande behandlingsalternativ för personer med övervikt och fetma att få hjälp med en fungerande livsstil i syfte att förebygga ohälsa och främja hälsan. Samtidigt behövs mer forskning kring ämnet, framförallt i form av kvalitativa studier för att kunna få en djupare förståelse i personernas upplevelse av MI som behandlingsmetod mot övervikt och fetma. Vilket kan leda till att klinisk vårdpersonal får en bättre kunskap om hur man på bästa sätt skall kunna tillämpa MI för denna patientgrupp.

Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor kan vara en riskfaktor till att drabbas av sjukdom som kan leda till för tidig död. Hälsofrämjande arbete är en del av sjukdomspreventionen och ingår i distriktssköterskans ansvarsområde. Motiverande samtal (MI) är en metod med personcentrerad teknik. Syfte: Att beskriva motiverande samtal som hälsofrämjande metod för patienter i behov av förändrade levnadsvanor.Metod: Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie med systematisk sökning i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo. Resultat: Analysen av de 11 inkluderade studierna resulterade i två huvudkategorier med tre respektive två underkategorier. Den första huvudkategorin är Det motiverande samtalets sammanhang och effekter med underkategorier Förändrade levnadsvanor, Påverkan på blodsocker och blodtryck och Stärker självförmåga. Den andra huvudkategorin är Barriärer och möjligheter för motiverande samtal som hälsofrämjande metod med underkategorier Upplevda hinder och Förutsättningar för givande motiverande samtal.Slutsats: Motiverande samtal som hälsofrämjande metod för patienter i behov av förändrade levnadsvanor kunde ha god effekt på flera levnadsvanor. Framför allt god effekt hade MI på fysisk aktivitet, där aktivitetsnivån förbättrades nämnvärt hos de flesta som fick MI. MI kombinerades ibland med andra behandlingsmetoder eller teorier. Det fanns skillnader i hur interventionerna såg ut så som hur många behandlingstillfällen som gavs samt om MI genomfördes i grupp eller individuellt.