Bakgrund: Inom primärvården möter läkare och distriktssköterskor dagligen patienter som söker hjälp för symtom som är direkt relaterade till rökning. Att arbeta sjukdomsförebyggande genom livsstilsförändringar är en viktig del av distriktssköterskans ansvarsområde. Enligt Socialstyrelsens (2011) nationella riktlinjer finns tydliga rekommendationer för hur distriktssköterskor ska gå till väga med patienter som söker hjälp för att sluta röka. Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskans erfarenheter av arbetet med rökavvänjning för patienter samt vilka arbetsmetoder de använder för detta. Metod: En kvalitativ metod användes och 14 semistrukturerade intervjuer utfördes med distriktssköterskor som arbetar med rökavvänjning inom primärvård i ett län i södra Sverige. Vid dataanalysen användes manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av data resulterade i två kategorier: Distriktsköterskans tillvägagångssätt och Faktorer som påverkar rökavvänjning med fem underkategorier under vardera kategori. Resultatet i studien visar att distriktssköterskornas arbetsmetoder vid rökavvänjning består av Motiverande samtal MI (Motivational Interviewing) och kvalificerade rådgivande samtal med patienter. Distriktssköterskornas erfarenhet är att dessa två arbetsmetoder är de mest effektiva att använda för att kunna finna ut hur beslutsam samt hur motiverad patient är till rökstopp och hur de tillsammans kan planera vägen dit. Distriktssköterskornas erfarenhet av rökavvänjningsarbetet är att det ger positiv energi när patienten lyckas bli rökfri.  Det ger också ny energi till att fortsätta med motivationsarbetet. En generell svaghet som konstaterats är bristerna i uppföljning av om patienternas rökfrihet varit varaktig efter avslutad behandling. Slutsats:  Motiverande samtal i kombination med nikotinersättningsmedel beskrevs av distriktssköterskorna som betydelsefullt i strävan efter att stödja patienter till rökfrihet. Stöd av kollegor i form av nätverksträffar, utbildning inom samtalsmetod samt arbetslivserfarenhet var viktiga delar för distriktssköterskorna och underlättade för dem i arbete med att försöka stödja patienter till varaktig rökfrihet. / Background: In primary care physicians and district nurses faces on a daily basis patients seeking help for symptoms that are directly related to smoking. Working disease prevention through lifestyle changes is an important part of the district nurse's responsibility. According to the National Board of Health (2011) National guidelines there are clear recommendations for district nurses to proceed with patients seeking help to quit smoking. Objective: The objective was to highlight the district nurse practice and experience of working with smoking cessation for patients in primary care. Method: A qualitative method was used, and 14 semi-structured interviews were conducted with district nurses in Southern Sweden. The data was analyzed according to the method manifest qualitative content analysis. Results: The analysis of the data resulted in two categories: The primary nurse approaches and factors affecting smoking cessationwith five sub-categories in each category. The results of the study show that the district nurses working methods consists of Motivational Interviewing, MI and qualified advisory conversations with patients and smoking cessation. District nurses common experience that these two methods are the two most effective to use to find out how determined and how motivated the patient is to quit smoking and how they together can plan the way to quit smoking. District nurses experience from smoking cessation is that it gives them positive feedback when they manage to get the patient non-smoking and it gives positive energy to continue with the motivational work. An identified general weakness are shortcomings in monitoring whether patients' abstinence has been sustained after the treatment is finished.  Conclusion: Motivational interviewing and nicotine replacement medicine was described by the district nurses as important in the quest for supporting patients to quit smoking. Support of colleagues, training in communication technique in the form of network meetings and work were important parts of the districts nurses and facilitating them in their work is often very difficult and important task to try to support patients to smoke.

Syftet med studien var att undersöka klienternas och socialarbetarnas upplevelse av metoden motiverande samtal (motivational interviewing, MI), vilket besvaras genom frågeställningarna; hur upplever klienten kontakten med socialarbetaren som använder MI och vad är socialarbetarens upplevelse av MI metoden. Studien är genomförd med en triangulerande kvalitativ metod där studiens syfte blir belyst från tre olika perspektiv. Empirin baseras därför på två stycken intervjuer med klienter, två stycken intervjuer med socialarbetare och två stycken inspelade verkliga MI-sessioner mellan klient och handläggare. Som teoretisk referensram har resultatet analyserats utifrån begreppet empowerment. Resultatet visar att relationen mellan socialarbetare och klient är en avgörande faktor för att kunna bryta ett destruktivt beteende. Att formulera delmål på vägen mot ett större mål anser samtliga informanter vara av stor vikt i förändringsarbetet. Klienten har ett egenansvar om att förändra sin livssituation, där den ena klienten ställer sig negativ till eget ansvar. Båda klienterna berättar att, när de befunnit sig i ett aktivt missbruk har kontakten med socialtjänsten endast handlat om att få pengar eller utnyttja systemet på något sätt. I denna fas finns inte någon motivation att förändras, vilket leder till svårigheter. Resultatet visar att klienterna har upplevt sin handläggare som stöttande och en trygghet i processen att bli fri från sitt missbruk. / The aim of the study was to investigate the clients 'and the social workers' experience of the method of motivational interviewing, which is answered by the questions; how do clients experience the contact with social workers who use MI as a method and what is the social worker's experience of MI as a method. The study was conducted with a triangulation qualitative method where the purpose of the study was illuminated from three different perspectives. The empirical data is therefore based on two interviews with clients, two interviews with social workers and two MI-recorded real-sections between the client and the social worker. As a theoretical framework, the result has been analyzed based on the concept of empowerment. The result shows that the relationship between social worker and client is an essential factor to break destructive behavior. All of the informants believes that formulating partial goals is an important part in the changing process. The client has a personal responsibility to change their situation, one client is negative to that responsibility. Both of the clients report that, when in an active addiction, the contact with the social services only were about gain money or use the system. In this phase there is no motivation to change, which leads to difficulties. The results show that clients have experienced their administrators as supportive and secure in the process of becoming free from their addiction.

Ett problem vid rekommendation om fysisk aktivitet, är att vissa patienter inte tar till sig detta. Syftet med uppsatsen är att identifiera framgångsfaktorer vid rekommendation om fysisk aktivitet. Examensarbetet bygger på en litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar som analyserats enligt Axelssons analysmodell (2012, ss. 203-219). I resultatet framkommer tre teman som bidrar till framgång i samband med rekommendation om fysisk aktivitet. De teman som presenteras är Timing i TTM, Motiverande samtal och Fysisk aktivitet på recept. Genom att tillämpa dessa framgångsfaktorer, ökar möjligheten att patienten följer rekommendationen om fysisk aktivitet. Fortfarande råder det en negativ attityd gentemot FaR bland sjuksköterskor. Grunden till detta ligger bland annat i organisationens brister vid rutiner, utförande och uppföljning i arbetet med rekommendationen om fysisk aktivitet.

Bakgrund: Medellivslängden i Sverige ökar, trots detta måste levnadsfaktorer som påverkar människans hälsa lyftas fram. Övervikt, fetma, för lite fysisk aktivitet, rökning och dålig kosthållning är alla faktorer som kan leda till sämre hälsa. I sjuksköterskans/distriktssköterskans arbetsuppgifter ingår det att jobba preventivt, att möta och vårda patienter till bättre hälsa. Motiverande samtal är en strukturerad personcentrerad samtalsteknik menad att främja beteendeförändringar angående olika livsstilsförändringar.  Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskors/distriktsköterskors reflektioner kring att använda samtalsmodellen Motiverande samtal. Metod: Semistrukturerade intervjuer med elva sjuksköterskor/distriktssköterskor. Konventionell innehållsanalys användes för att analysera resultatet.                                                                Huvudresultat: Syftet med föreliggande studie har varit att beskriva SSK/DSK reflektioner kring att använda samtalsmodellen Motiverande samtal. Resultatet i studien har kommit fram till att majoriteten av deltagarna upplever sig använda Motiverande samtal frekvent, dock saknar majoriteten av dem utbildning. Flera av deltagarna uttrycker att de har försökt ta till sig vissa delar av samtalsmodellen. Deltagarna var osäker på om Motiverande samtal passade in på arbetsplatsen men att försök till att använda delar av det gjordes ändå, en av deltagarna upplevde att det generellt gjordes en väldigt stor grej av Motiverande samtal, då det är något sjuksköterskor/distriktssköterskor gör dagligen. Majoriteten påtalade om bristen på tid till uppföljning med patienten som en orsak att Motiverande samtal inte fungerade som önskat. Flera deltagare menade då att modellen faller om tid inte finns till att följa upp något som påbörjats. Slutsats: Studien har visat att det behövs mer utbildning/fortbildning för att användaren ska känna sig mer säker på att utöva Motiverande samtal

Företag som är aktiva inom molntjänster idag, flyttar över mer och mer av sina IT-system till det publika eller privata molnet. Syftet med den här studien är att hitta de olika motiverande och utmanande faktorer kring fenomenet molntjänster, för företag som arbetar med utveckling av mjukvara för sina kunder.Då definitionen av molnet är brett och utvecklingen inom ämnet går ständigt framåt anser vi att det inte finns tillräckligt med vetenskaplig forskning som förklarar vad de olika definitionerna som exempelvis resursoptimering betyder på ett enkelt och förståeligt sätt.Den här studien tar upp tidigare vetenskapliga studier inom ämnet som en teoretisk bas att utgå ifrån. Samt metoder som används för datainsamlingen är lik de studierna innan för att kunna öka reliabiliteten av den här och framtida studier.Metoder som använts i den här studien är kvalitativa där intervjuer skett på två olika fallföretag som migrerar eller redan har migrerat sina tjänster till molnet. Intervjuer på ett tredje fallföretag har också utförts på ett konsultföretag för att komplettera de två andra företagen. Detta med anledning för att få en större översiktlig bild, då konsulter i sig hyrs ut till andra företag och får sannerligen bredare överblick.Resultatet från empirin har analyserats och lagts i kategorier för faktorer som påverkar eller kan påverka varandra på ett utmanande eller motiverande sätt. Studiens resultat och diskussion tar upp de olika fördelar och nackdelar som hänger med faktorerna i samband med tankar från informanter som anses vara experter inom respektive område på de fallföretag som har medverkat i studien.Studiens slutsats innehåller en utökad tabell över faktorer från tidigare studie som vi har byggt vidare på. Studiens resultat kan ses översiktligt med hjälp av tabellen över de olika faktorerna som studien har lyckats bekräftats och respektive inte lyckats bekräfta. Förklaringar till varför det ser ut som det gör tas upp i empirin samt analysen av data.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka förändring av självskattad fysisk aktivitetsnivå hos personer med Fysisk aktivitet på recept (FaR®) som deltagit i lotssamtal vid Friskvårdslotsmottagningen på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Frågeställningarna var: ”Har det skett en förändring av fysisk aktivitetsnivå mellan baslinje och uppföljning efter 6 månader?”, ”Finns det en skillnad mellan män och kvinnor vad gäller förändring av fysisk aktivitetsnivå mellan baslinje och uppföljning efter 6 månader?” samt ”Finns det ett samband mellan tilltro till den egna förmågan (self-efficacy) vid baslinje och förändring av fysisk aktivitetsnivå?”.     Metod Om förskrivaren av FaR® ansåg att patienten behövde ytterligare stöd för att bli mer fysiskt aktiv och/eller behövde hjälp med att hitta en lämplig fysisk aktivitet kunde lotsning på GIH erbjudas. Personer med FaR® som mellan år 2014 och år 2018 deltagit i minst ett lotssamtal (n = 187) inkluderades i studien [65 % kvinnor, medelålder 54,5 (21-81) år]. Lotsmottagningen bemannades under perioden av hälsopedagogstudenter och examinerade hälsopedagoger. Fyra lotssamtal erbjöds. Det första lotssamtalet genomfördes på GIH och de tre uppföljningssamtalen per telefon efter 1-, 3 och 6 månader. Motiverande samtal användes som samtalsmetod. Utgångspunkten var den skriftliga ordinationen om fysisk aktivitet men inga restriktioner fanns kring samtal om andra levnadsvanor. Självrapporterad fysisk aktivitet för variablerna vardagsmotion och fysisk träning samt tilltro till den egna förmågan samlades in genom frågeformulär. En sammanslagning gjordes av de två variablerna vardagsmotion och fysisk träning vilket genererade ett svar i aktivitetsminuter (total fysisk aktivitet). Vid uppföljning efter 6 månader var det ett externt bortfall på 71 % (n = 133). En intention-to-treat analys gjordes där Last observation carried forward (LOCF) användes som metod. Utöver LOCF gjordes en per-protocol analys (PP) för förändring av fysisk aktivitetsnivå mellan baslinje och uppföljning efter 6 månader (n = 54). Statistiskt signifikant när P < 0,05. Resultat LOCF, liksom PP-analysen, visade en ökning av aktivitetsminuter från baslinje till uppföljning efter 6 månader (P < 0,001 respektive P = 0,001). Vidare sågs att förändringen av aktivitetsminuter var större hos kvinnor (P = 0,004). LOCF visade inget samband mellan tilltro till den egna förmågan vid baslinje och förändring av aktivitetsminuter (R2 = 0,004, B = -0,123, P = 0,43). Slutsats Resultatet i denna studie tyder på att populationen som kommer till lotsmottagningen ökar sin självskattade fysiska aktivitetsnivå. Vald metod för att analysera bortfall, LOCF, kan dock medföra bias och resultatet bör således tolkas med försiktighet.

Motiverande samtal är en samtalsteknik som sjuksköterskan kan använda i det förebyggande arbetet, där patienten får möjlighet till delaktighet i vården. Sjuksköterskan kan använda motiverande samtal som ett verktyg i mötet med patienten, vid diabetes typ 2 kan patienten behöva stöd till förändring av sina levnadsvanor. Diabetes typ 2 är den vanligaste formen av diabetes, uppskattningsvis är det 90% av diabetikerna i världen som har diagnosen diabetes typ 2 (WHO 2018b). Sjuksköterskan har en viktig roll i det förebyggande arbetet för främjandet av hälsa, därför vill vi undersöka sjuksköterskans uppfattning av motiverande samtal. Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka sjuksköterskans uppfattning av motiverande samtal med patienter med diagnosen diabetes typ 2. Litteraturöversikten utgår från Fribergs modell. Datainsamling har gjorts genom artikelsökningar och analys av artiklarna har genomförts. Därefter sammanställdes analysens delar vilket utgjorde teman som skapade studiens resultat. Fyra teman utgör resultatet i denna studie; 1) Ökad följsamhet och aktivt deltagande, 2) Främjar livsstilsförändring, 3) Frustration och otillräcklighet i yrkesrollen och 4) Tidskrävande arbete för genomförande. Resultatet utgår från sjuksköterskornas uppfattning av motiverande samtal, vilket visade på både fördelar och svårigheter med metoden utifrån olika förutsättningar i vården. I diskussionen belyses sjuksköterskornas uppfattning av motiverande samtal och hur det kan användas förebyggande i vården. Sjuksköterskorna uppfattade motiverande samtal som en samtalsteknik där planering, anpassning av tid och utbildning krävs. Motiverande samtal kan hjälpa sjuksköterskorna till utökade färdigheter gällande livsstilsrådgivning, då de uppmärksammar patientens behov av förändring vilket kan underlätta det förebyggande arbetet mot en förbättrad hälsa.

Övervikt och obesitas ökar bland befolkningen runt om i världen, även bland barn. Då risken är stor att överviktiga barn även blir överviktiga som vuxna, är det av stor vikt att bryta dåliga levnadsvanor i tid. Övervikt och obesitas har starka kopplingar till hälsoproblem så som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och psykisk ohälsa. Sjuksköterskan ska främja hälsa och förebygga sjukdomar och har olika metoder att tillgå i sitt arbete och en av dem är motiverande samtal (MI). Syftet med denna kandidatuppsats är att belysa MI som metod för sjuksköterskan i arbetet med överviktiga och obesa barn. Uppsatsen är en litteraturöversikt där åtta artiklar analyserats. Resultatet kategoriserades i tre huvudteman och fyra subteman som beskriver MI som arbetsredskap samt effekterna på de överviktiga och obesa barnen. MI visar sig ha god effekt på att minska kaloriintag och öka den fysiska aktiviteten hos de överviktiga och obesa barnen. Trots att MI kan upplevas tidskrävande anses metoden vara ett bra redskap vid känsliga ämnen. Diskussionen belyser vikten av en god vårdrelation, intresse och engagemang från sjuksköterskan, samt behovet av föräldrarnas insikt och delaktighet kring barnens övervikt för att vara ett bra stöd. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Samtalet mellan sjuksköterska och patient kan spela en viktig roll för att uppnå ökat välbefinnande och hälsa, men hur kan vi hjälpa patienten i samtalet? Sjuksköterskans roll är att fungera som patientens ledsagare i livsstilssamtalet, men hur kommunicerar sjuksköterskan med patienter i behov av en livsstilsförändring och hur görs det på deras egna villkor. Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskor i samtalet kan främja patienters egenvårdskapacitet vid livsstilsförändring.Utifrån Evans (2003) modell gjordes en analys av sex kvalitativa artiklar och av två artiklar med både kvalitativa och kvantitativa ansatser, där enbart den kvalitativa analysen användes. Fyra teman framkom, hur förtroende skapas i samtalet, hur ord och kroppsspråk ger stöd i samtalet, hur motivation sker i samtalet, samt hur information och råd ges i samtalet. Resultatet visar att förutsättningen för att skapa ett förtroende och en god relation med patienten är förmågan att få patienten att känna sig betydelsefull under mötet, att sjuksköterskan har förmågan att kunna lyssna och möta patienten på rätt nivå, att kunna ta hänsyn till patientens dagliga liv samt kunna få patienten att identifiera motiven till livsstilsförändringen. Förutom den verbala kommunikationen med öppna frågor i fokus, var även den icke-verbala kommunikationen av betydelse för att kunna främja en motivation hos patienten.Det framkom således att en patient-centrerad hälsorådgivning var mest effektiv för att främja egenvårdskapaciteten vid en livsstilsförändring. Kunskap kring detta kan förbättra kommunikationen med patienter och därigenom deras hälsa. / Program: Fristående kurs

<p>The purpose of this study was to describe how nurses, working in primary health care and responsible for diabetes care, reflected on patient information and education, its’ content and experiences of providing it. The study had a descriptive design and seven nurses from seven health care units in the middle of Sweden participated in the study. Data were analyzed with qualitative content analysis. The results are presented in two main categories; <em>“The information”</em> and<em> “The procedure”.</em> The two subcategories; Adjusting information and Bring about knowledge and to live with the disease<em> </em>emerged from <em>“The information”</em>. The five subcategories; Specific situation information, Increased insight about lifestyle changes, Developed dialogues, Nurses’ and patients’ perspective of responsibility and Supporting and follow ups<em> </em>were formulated from <em>“The procedure”</em>. Individual adjusted information within dialogues was highlighted. The motivational interview technique was considered as contributing to possibilities for more successful treatment and lifestyle changes. The main result showed that nurses responsible for diabetes care in primary health care empathized the need of individual adjusted information and the procedure providing it, in order to support the patients’ daily life.</p>