Studien syftar till att undersöka olika målgruppers mottaglighet och uppfattning av Motiverande samtal (MI) utifrån ett universalistiskt och kulturrelativistiskt perspektiv. Bakgrunden är att MI är en frekvent använd samtalsmetod som används i det lösningsfokuserade sociala arbetet samt att en forskningslucka identifierats kring hur MI faktiskt tas emot och uppfattas av olika målgrupper. Studien avser analysera MI utfört i olika kontexter och utifrån både kulturrelativism och universalism. För att undersöka detta har en scoping review gjorts där 35 akademiska artiklar inom forskningsområdet valdes ut och sedan analyserades tematiskt. De fem teman som identifierats är mottaglighet och uppfattning av MI bland olika målgrupper, betydelsen av handledning och utbildning för olika målgruppers inställning till MI, MI:s påverkan för relationsbyggande och dess betydelse för mottagligheten och uppfattningen hos olika målgrupper, potentialen MI har i kombination med andra insatser för olika målgruppers mottaglighet och uppfattning, samt ökad mottaglighet och förbättrad uppfattning genom målgruppsanpassning av MI. Det huvudsakliga resultatet har varit att ett antal aspekter utifrån dessa teman bör beaktas och kan förstås bättre utifrån de två nämnda teoretiska perspektiven. Övergripande förefaller MI mottas och uppfattas väl av olika målgrupper, men flera studier tyder ändå på att resultatet av MI interventioner inte får en långvarig påverkan. / The study aims to investigate the receptivity and perception of different target populations of Motivational Interviewing (MI) from a universalist and cultural relativistic perspective. The background is that MI is a frequently used conversational method used in the solution-focused social work and that a research gap has been identified around how MI is received by different target groups. The study intends to analyse MI performed in different contexts and based on both cultural relativism and universalism. To investigate this, a scoping review has been made where 35 academic articles in the research area were selected and then analysed thematically. The five themes identified are receptivity and perception of MI among different target populations, the importance of guidance and education for different target populations attitude to MI, MI's impact on relationship building and its significance for receptivity and perception in different target populations, the potential MI has in combination with other initiatives for the receptivity and perception of different target populations, as well as increased receptivity and improved perception through target populations adaptation of MI. The main result has been that several aspects based on these themes should be considered and can be better understood from the two mentioned theoretical perspectives. Overall, MI seems to be received and perceived well by different target populations, but several studies still indicate that the results of MI interventions do not have a long-term impact.

Syfte och frågeställning Syftet med vår undersökning är att ta reda på om Lotsmottagningens insats vid GIH i Stockholm är av betydelse vid en beteendeförändring för att bli mer fysiskt aktiv. Vår hypotes är att rådgivning och stöd är ett nödvändigt verktyg för att man på sikt ska kunna nå samt bibehålla en beteendeförändring (SBU, 2014). Vår frågeställning är: Hur upplever personer med förskrivet FaR Friskvårdslotsmottagningens insats vid beteendeförändring?   Metod Vårt tillvägagångssätt för studien är kvalitativ metod genom intervjuer då vi vill nå en djupare förståelse hos individer som fått vägledning av Friskvårdslotsmottagningen i och med förskrivning av FaR. Sju deltagare medverkade i studien där medelåldern var 58 år. Intervjuerna transkriberades och analyserades med tematisk analys vilket blev grunden för vårt resultat.   Resultat De olika kategorierna som framkom under analysen var Upplägg, Stöd, Upplevelser av samtalen, Lotsens bemötande och Lärdomar. Generellt var deltagarna nöjda med Friskvårdslotsmottagningens upplägg och det bemötande de fått av respektive lotsar och skulle rekommendera detta till andra. Samtliga deltagare uttryckte ett behov av stöd och uppföljning. Flera deltagare uttryckte önskemål om längre uppföljning, upp till ett år, samt träning med lotsen. Vissa önskade att uppföljningssamtalen hölls på plats istället för via telefon.    Slutsats Slutsatser som kan dras från resultaten i denna studie är framförallt det tydliga behovet av ett individanpassat stöd vid en beteendeförändring gällande fysisk aktivitet. Det kan gälla   uppföljning, att hitta en rimlig träningsnivå och någon att ventilera med. Sammanfattningsvis styrker våra resultat tidigare forskning om att rådgivning och stöd är ett nödvändigt verktyg vid en beteendeförändring.

ABSTRACT Introduction: Tobacco use is the largest cause of disease and mortality that is preventable and costs the Swedish society over 31 billion SEK per year. There are various treatment options for smoking cessation such as exercise, medicine and cognitive behavior therapy [CBT]. CBT is used as an aid in smoking cessation to alleviate abstinence, more rarely is the use of motivational interviewing [MI]. Obtaining conversational support and motivation can be important for the smoking cessation process and for symptoms of abstinence. The aim of the study was to determine if motivational interviewing is an effective method for smoking cessation.    Method: A quantitative literature review with a descriptive design. Data was collected via PubMed and 11 studies were included.   Results: MI had an effect on experience of motivation, smoking cessation, reduced number of cigarettes and abstinence. However, the results are scattered and therefore it’s not possible to draw a clear conclusion. There is some support for MI to increase motivation, but there are also studies that don’t ensure any differences. There is weak support for the fact that MI had an effect on reduced number of cigarettes per day. Weak support was seen in MI´s effect on smoking cessation and abstinence.   Conclusion: MI’s have a certain effect on the experience of motivation, smoking cessation, reduced number of cigarettes and abstinence. Furthermore, MIs proved to work effectively as a complement to another smoking cessation method. Finally, the treatment method motivational talks to quit smoking and MI in combination with other treatment methods needs more research to a greater extent in order to be able to implement it clinically. / SAMMANFATTNING Introduktion: Tobaksrökning är den största orsaken till sjukdom och dödlighet som går att förebygga eller förhindra och kostar det svenska samhället drygt 31 miljarder kronor per år. Idag finns det olika behandlingsalternativ för rökavvänjning exempelvis motion, nikotinläkemedel och kognitiv beteende terapi [KBT]. KBT används som ett stöd vid rökavvänjning för att lindra abstinensen, mer sällan används motiverande samtal [MI]. Att erhålla samtalsstöd och ingiva motivation till personer som ska sluta röka kan vara viktigt för rökavvänjnings processen och för abstinensbesvären.   Syftet var att studera om motiverande samtal är en effektiv metod för att hjälpa personer att sluta röka.   Metod: En kvantitativ studie av deskriptiv design med litteraturöversikt som metod. Datainsamlingen genomfördes via databasen PubMed med 11 inkluderade studier.   Resultat: MI hade en viss effekt på upplevelsen av motivation, rökuppehåll, minskat antal cigaretter och abstinens. Dock är resultatet spritt och det är därför inte möjligt att dra en tydlig slutsats. Ett visst stöd finns för att MI ökar motivationen med det finns även studier som inte säkerställer några skillnader. Ett svagt stöd finns för att MI hade effekt på ett minskat antal cigaretter per dag. Ett svagt stöd kan ses på MI:s effekt på rökuppehåll och upplevelsen av abstinens.   Slutsats: MI hade en viss effekt på upplevelsen av motivation, rökuppehåll, minskat antal cigaretter och abstinens. Vidare kan MI fungera effektivt som ett komplement till andra rökavvänjningsmetoder. Slutligen behöver behandlingsmetoden motiverande samtal för att sluta röka och MI i kombination med andra behandlingsmetoder mer forskning i större utsträckning för att kunna implementeras kliniskt.

Bakgrund  Sedan 1975 har fetma nästan tredubblats i världen och de flesta lever idag i ett land där fler dör av sjukdomar orsakade av övervikt än av undervikt. Analyser visar att inget land lyckats med att minska den ökande förekomsten av högt BMI och om incidensen fortsätter i samma takt kommer nästan hälften av världens vuxna befolkning att ha övervikt eller fetma år 2030. Konsekvenserna av detta är svåra hälsoproblem, fler dödsfall och stora kostnader för samhället. Behandling av övervikt är i första hand rådgivning för ändrad kost och ökad fysisk aktivitet. Motivation har en avgörande roll i förändring av levnadsvanor och motiverande samtal [MI] är en metod för att finna den egna anledningen och drivkraften till förändring.  Syfte  Syftet var att undersöka om motiverande samtal kan främja viktnedgång.  Metod  Metoden som används i denna studie är en icke-systematisk litteraturöversikt. Databaserna PubMed och CINAHL användes för att söka relevant forskning. Sökningen genererade 15 artiklar, publicerade 2013–2021, som analyserades med stöd av en integrerad analysmetod.  Resultat  Denna studie visade på att MI kan påverka levnadsvanor och främja viktnedgång om det används i kombination med ett utbildande kost- och motionsprogram. Metoden ser ut att fungera bäst när MI utförs personligen under en längre tid.  Slutsats  Viktminskning är komplext och avgörs av många faktorer. Motiverande samtal är inte någon ensam lösning och fungerar inte i alla sammanhang, men använd i rätt form kan det göra skillnad. Denna litteraturöversikt visar att MI med fördel kan användas som en del i att förändra ohälsosamma levnadsvanor hos patienter för att främja viktnedgång. Det räcker dock inte med att enbart vara motiverad till förändring, det behövs också verktyg till hur förändringen ska ske. Mer forskning behövs för att få kunskap om hur patienten upplever samtalen vilket kan bidra till en mer effektiv användning av metoden. / Background Since 1975, obesity has almost tripled in the world, and most people today live in a country where more people die from diseases caused by obesity than from underweight. Analyses show that no country has succeeded in reducing the increasing incidence of high BMI, and if the incidence continues at the same rate, almost half of the world's adult population will be overweight or obese by 2030. The consequences of this are severe health problems, more deaths and large costs for society. The treatment for obesity is primarily advice on changing diet and increased physical activity. Motivation plays a crucial role in changing lifestyles and Motivational Interviewing [MI] is a method of finding one's own reason and drive for change. Aim The aim was to illustrate whether Motivational Interviewing can promote weight loss. Method The method used in this study is a non-systematic literature review. The PubMed and CINAHL databases were used to search for relevant research. The search generated 15 articles, published 2013-2021, that were analyzed using an integrated analysis method. Results This study showed that MI can affect lifestyle and promote weight loss if used in combination with an educational diet and exercise program. The method seems to work best when MI is performed in-person, with frequency and for a longer period of time. Conclusion Weight loss is a complex matter and can be determined by many factors. Motivational Interviewing is not a single solution and does not work in all contexts but used in the right form it can make a difference. This literature review shows that MI can be used to advantage as part of changing unhealthy lifestyles in patients to promote weight loss. It is not enough to get motivation for change, you will also need tools for how the changes should take place. More research is needed to gain knowledge about patients’ experiences of MI, which can contribute to more efficient use of the method.

Bakgrund: Riskfyllda sexuella beteenden ökar möjligheten för HIV att spridas och dagens insatser att förebygga smittspridning är oftast inte tillräckliga. Alternativa metoder för att förebygga smittspridningen av HIV behöver undersökas. Motiverande Samtal (MI) har länge använts för att motivera personer i behov av beteendeförändring men få studier belyser MI:s effekt på riskfyllt sexuellt beteende som ökar möjligheten för HIV att spridas. En av sjuksköterskans viktigaste arbetsuppgifter är att främja hälsa och förebygga ohälsa. Denna litteraturstudie undersöker om MI är ett användbart verktyg för sjuksköterskan. Syfte: Att sammanställa tidigare resultat av MI som metod för att förebygga smittspridning av HIV för personer med riskfyllt sexuellt beteende, jämfört med kontrollgrupp utan MI. Metod: En beskrivande litteraturstudie där tio kvantitativa studier granskades och sammanställdes för att svara på syftet. Huvudresultat: 57,1% av utfallsmåtten visade signifikant skillnad i MI som metod för att förebygga riskfyllt sexuellt beteende och förebygga smittspridning av HIV. Framträdande resultat i studierna var att ingen av dem påvisade sämre resultat i utfallsmåtten efter intervention med MI jämfört med kontrollgrupp. Slutsats: MI kan vara en möjlig klinisk metod för att förebygga smittspridning av HIV för personer med riskfyllt sexuellt beteende. Denna studie visar en varierande effekt av MI, dock tyder resultatet på att MI kan ha större inverkan på personers sexuella beteende än sedvanlig rådgivning och utbildning. / Background: Risky sexual behaviours increase the possibility of HIV transmission and the preventive work which is being done today is often inadequate. Alternative methods to those of today needs to be considered to find a way to prevent the transmission of HIV. Motivational Interviewing (MI) has since long been used to motivate people who needs a change of behaviour, but few studies explore the effects that MI could have on risky sexual behaviour that in turn increase the risk for the transmission of HIV. One of the registered nurses most important tasks is to promote health and prevent illness. Aim: To summarize previous results of MI as a method to prevent the transmission of HIV among people with risky sexual behaviour, compared with a control group without MI. Method: A descriptive literary review where ten quantitative studies have been reviewed and summarized to answer the aim. Main findings: 57,1% of the outcome measures showed significant difference in MI as a method for preventing risky sexual behaviour and HIV transmission. Prominent results in the studies were that none of the studies showed worse results in the outcome measures after intervention with MI compared with the control group. Conclusions: MI could be a possible clinical method to prevent HIV transmission among people with risky sexual behaviour. This study shows varying effects of MI, although the results point to that MI could have a greater impact on people’s sexual behaviour than standard counselling and education.

Bakgrund I takt med den ökande förekomsten av diabetes mellitus typ 2 (DM2) är det av stor vikt att hitta behandlingsmetoder som både kan förebygga insjuknandet och minska sjukdomsbördan på både individ - och samhällsnivå. Motiverande samtal (MI) är en samtalsmetod vars behandlande kärna är att stärka individens förmåga till att göra positiva livsstilsförändringar. Metoden har haft framgång inom vård av personer med beroendeproblematik. Syfte Att undersöka om motiverande samtal som behandlingsmetod kan leda till förändrad hälsostatus hos personer med diabetes mellitus typ två. Metod En litteraturöversikt valdes som metod för att besvara syftet. Databassökningar genomfördes i CINAHL, PsycInfo samt PubMed med hjälp av MeSH-termer och fritextsökningar. Sammanlagt 15 vetenskapliga artiklar inkluderades i studien efter att ha värderats, klassificerats och sammanställts i en matris. Resultat I sammanställningen av resultatet framkom att MI kunde ha effekt på de uppsatta hälsoparametrarna. Dock var det i ett litet antal av artiklarna där det framkom statistiskt signifikanta och hållbara förändringar. Resultatet presenterades under rubriker för varje uppsatt hälsoparameter; Viktförändringar, ändrade rökvanor, förändrad fysisk aktivitet, förändrat HbA1c, ändrade kolesterolvärden och psykosociala effekter. Slutsats Ingen samstämmighet kring MI som framgångsrik behandlingsmetod framkommer i våra granskade studier. På vissa parametrar har MI effekt, på andra inte. Svårigheter framkommer också i att få hållbara resultat på lång sikt. Slutsatsen får antas vara att MI inte ger bättre effekt, på de av oss uppsatta parametrar som fått representera hälsostatusen hos personer med DM2, än sedvanlig vård.

Ett hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjligheten att öka kontrollen över sin egen hälsa. Förebyggande åtgärder innebär insatser som görs för att undvika att sjukdom uppstår inom en snar framtid. Inom företagshälsovården arbetar sjuksköterskorna både hälsofrämjande och förebyggande, bland annat genom att göra regelbundna hälsokontroller och genom att genomföra livsstilssamtal med personer kring deras levnadsvanor och hur de kan påverka sin hälsa. Genom att arbeta hälsofrämjande med sunda levnadsvanor kan upp till 80 procent av all hjärt-kärlsjukdom och 30 procent av all cancer samt utvecklingen av diabetes typ 2 fördröjas. Syftet med arbetet är att beskriva hur sjuksköterskan arbetar hälsofrämjande och förebyggande inom företagshälsovården. Resultatet bygger på en kvalitativ intervjustudie där sju sjuksköterskor som arbetar inom företagshälsovården har intervjuats på sin arbetsplats. Intervjuerna har analyserats och sammanfattats i fyra kategorier; Sjuksköterskan inom företagshälsovården, Ekonomins betydelse, Sjuksköterskans samtal med personen och Sjuksköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete. I studiens resultat framkommer det att sjuksköterskorna inom företagshälsovården har en bred kompetens och att de löpande fortbildar sig inom olika områden. Det framkom även att de i sitt förebyggande arbete stödjer sig av tekniken motiverande samtal, i samtalet med en person som har behov av en livsstilsförändring. Huvudfynden i resultatet är att personens inre motivation har en avgörande betydelse när det gäller att genomföra en livsstilsförändring, samt hur ekonomin påverkar och styr sjuksköterskan arbete.

Arbetsmarknaden och den snabba utvecklingen på alla områden tvingar arbetstagare att antingen kompetensutveckla sig inom sitt yrke, eller karriärväxla till ett nytt yrke. Detta uppmuntras även av omställningsorganisationer och arbetsförmedlingen, för att kunna vara anställningsbar genom hela arbetslivet. Det handlar om ett livslångt lärande. I genomsnitt karriärväxlar individer i åldern 18–64 år 1,8 gånger, kvinnor mellan 50–64 år karriärväxlar 2,4 gånger under sin yrkeskarriär därför kan det vara intressant att undersöka denna målgrupp. Att karriärväxla mitt i livet kan vara omvälvande och kräva en hel del mod och planering. Behovet av studie-och yrkesvägledning kan då vara befogat för dessa kvinnor för att komma vidare vad gäller stöd, uppmuntran, information och planering. Syftet med studien har varit att ur studie-och yrkesvägledares perspektiv, få kunskap om kvinnor mitt i livet som karriärväxlar. Studien har utgått från en kvalitativ forskningsmetod, vilket innebär att intervjuer har använts som empiri. Sex yrkesverksamma studie-och yrkesvägledare har intervjuats. Studien visar att de vanligaste faktorerna för kvinnor mitt i livet att karriärväxla är behovet av förändring och att utvecklas i sitt arbete samt hälsoskäl. Studiens resultat överensstämmer till stor del med tidigare forskning vad gäller faktorer, och helt när det kommer till vägledningsstrategier. Kvinnor mitt i livet har ett stort behov av en lyssnande, stödjande och informativ vägledning med fokus på perspektivvidgning.

Vår studie behandlar motiverande arbetsmetoder inom Kriminalvården utifrån tre olika professioner;frivårdare, kriminalvårdare och studie- och yrkesvägledare. Vi har fått tagit del av de metoder somanvänds inom programstruktur samt vad som anses motiverade i en allmän kontext. I resultatdelenredovisar vi den empiri, alltså det material, som vi inhämtat från våra kvalitativa intervjuer.Resultatdelen struktureras upp genom att först redovisa vår empiri utifrån vardera frågeställning somvi grundar vår studie på, och sedan delger vi vår analys av materialet. Denna struktur skeråterkommande efter varje frågeställning, utom den tredje frågeställningen. Den har vi valt att redovisalite annorlunda, då vi i den frågeställningen knyter ihop arbetet som en sammanfattning av resultat ochanalys, som ska ge svar på syfte och forskningsfrågor. Vi avslutar sedan vår uppsats med endiskussionsdel där vi redovisar vår slutsats av studien. / Our study deals with motivating work methods within the Correctional Service based on threedifferent professions; parole officers, correctional officers and study and career guidance counselors.We have learned about the methods used within program structure and what is considered motivatingin a general context. In the results part, we report the empiricism, i.e. the material, that we obtainedfrom our qualitative interviews. The results part is structured by first presenting our empiricism basedon each issue on which we base our study, and then we share our analysis of the material. Thisstructure occurs repeatedly after each question, except for the third question. We have chosen to reportit a little differently, as in that question we tie together the work as a summary of results and analysis,which will provide answers to purpose and research questions. We then conclude our thesis with adiscussion section where we present our conclusion of the study.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Komvuxlärare beskriver att de arbetar med motiverande samtal samt deras syn på metoden som en extra anpassning för elever i behov avstöd i vuxenutbildning. För att få svar på mina frågor har jag först studerat tidigare studier som belyser olika typer av forskning kring faktorer som påverkar vuxnas studiemotivation samt implementering av metoden motiverande samtal MI i vuxenpedagogiska verksamheter. Därefter har jag gjort kvalitativa intervjuer med ämneslärare som är verksamma inom kommunal vuxenutbildning. Intervjumaterialet har analyserats tematiskt för att undersöka variation och mönster i lärarnas uppfattningar om arbete med motiverande samtal. De teman som skapades diskuterades i relation till den tidigare forskningen och jämfördes med MI-sprinciper. Resultatet visade att alla intervjuade lärares erfarenheter och uppfattningar av motiverande samtal med vuxna studerande inte överensstämmer med MI-s grunder. Det innebär att samtalen kunde ses som motivationsstödjande men inte motiverande. Pedagogerna använde inte någon uttalad modell för att stödja sig på vid genomförande av samtalet. Skillnaderna märktes också i att lärarna hade olika åsikter om i vilket syfte motiverande samtal genomföras. Resultatet stämde väl överens med tidigare forskning som uppvisade att kommunikation samt pedagogers förhållningssätt är viktiga förutsättningar för ett konstruktivt samtal med elever i svårigheter om deras mål och behov. Det framkom i studiens resultat att pedagogerna kunde betydligt höja vuxna elevernas studiemotivation genom att med fördel arbeta med motiverande samtal enligt modellen med alla samtalets faser som beskrivs i metoden MI. De kunde också stärka sig i samtalsledarrollen, utveckla sin kompetens efter att ha tillägnat kunskap om MI som en extra anpassning och ett funktionellt arbetssätt med vuxna elever i behov av stöd och deras studiemotivation.