Background: MI has been successful in strengthen patient oriented treatment and helpingpatients in need for lifestyle change. However, the method has not been establishedeverywhere and there is still inexperience and unawareness surrounding it. Aim: The aim was to describe nurses' experience of working with Motivational Interviewing( and target what they think are the advantages and obstacles when working with it. Method: A total of seven articles about nurses’ experience of using MI were included in this literature review with thematic content analysis. The articles were analyzed from a care taking perspective. Results: The analysis identified two themes: Advantages with MI and Obstacles with MIWithin these two themes, a total of six under themes or categories have been found. In the first theme: positive results and patient communications. In the second theme: knowledge limitations, time factors, support and disinterest. Conclusion: MI is a simple method to learn and helps the communication between nurse and patient. The main reasons for nurses not using MI are lack of knowledge in the method, them feeling insecure in using it and believing it will take longer time to practice. There are also problems with nurses being uninterested in using MI and management or colleagues not supporting the method, despite the evidence of its success. / Bakgrund: MI har visat sig vara en framgångsrik metod för att stärka den personcentrerade vården och behandla patienter i behov av livsstilsförändringar. Samtidigt har inte metoden etablerat sig överallt och det finns en okunskap om den. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att använda motiverande samtal inom omvårdnad och vad de anser är metodens fördelar och hinder. Metod: Studien är en litteraturstudie med tematisk innehållsanalys. Sammanlagt har sju artiklar analyserats utifrån ett vårdgivarperspektiv. Resultat: Två teman identifierades i analysen fördelar med MI och hinder för att använda MI I dessa teman har totalt sex underteman tagits fram, där positiva resultat och utvecklande patient kommunikation återfinns i det första temat och Brist på kunskap och erfarenhet, tidsfaktorn, uppmuntran och stöttning samt ointresse finns i det andra. Slutsatser: MI är en enkel metod som gynnar vården och patientkommunikationen men som skapar en viss osäkerhet hos utövaren då den skiljer sig mot många sjuksköterskorsutbildning. Huvudanledningarna till att MI inte används genomgående är att sjuksköterskorna inte kan metoden fullt ut, känner sig osäkra på den och tror att den tar längre tid att använda. Det finns också de som väljer bort MI då ledning och kollegor inte uppmuntrar till användning.

Syftet med studien var att utifrån behandlarnas erfarenhet på HVB-hem undersöka hur motiverande samtal som ett hälsofrämjande pedagogiskt verktyg är användbart inom missbruksvården för barn och ungdomar på individ- och gruppnivå. I studien speglas teoretiska utgångspunkter såsom hälsa som kontinuum och Illeris lärandemodell, detta bidrog till att kopplingar kunde dras mellan resultatet och teorierna. Fortsättningsvis genomfördes semistrukturerade intervjuer med fem olika behandlare som arbetar i olika kommuner på HVB-hem för barn och ungdomar med missbruksproblematik. Studiens resultat visade på att det kan bli svårigheter med motiverande samtal på gruppnivå eftersom det kan bidra till att passiva klienter blir desto mer passiva, vilket inte hjälper deras beteendeförändring. Resultatet visade även på att en ungdom lätt kan ta på sig ledarrollen vilket kan påverka utbyte av erfarenheter och därav hindrar lärandet. Däremot visade resultatet att motiverande samtal på individnivå kan bidra till motivation, självinsikt och individuellt lärande som således kan leda till hälsosamma livsstilsförändringar. Fortsättningsvis visade resultatet vikten av hur behandlaren stöttar individen under processen för att beteendeförändring ska bli lyckad. Slutsatsen som dras är att motiverande samtal som metod på individnivå är en fungerande metod på ungdomar som vill komma ifrån sitt missbruk och påbörja en livsstilsförändring. För att motiverande samtal på gruppnivå ska fungera som ett pedagogiskt verktyg krävs en tydlig struktur och en god relation till barn ungdomar. / The purpose of this study was to examine how therapist’s working at HVB homes in Sweden experience motivational conversations as a health-promoting pedagogical tool is useful in substance abuse care for children and young people at individual- and group level. The study reflects various theoretical starting points, such as health as a continuum and Illeri's learning model, which contributed to the fact that connections could be drawn between the results and the theories. Semi-structured interviews were conducted with five different therapists who works in different municipalities at HVB homes for children and young people with substance abuse problems. There may be difficulties with motivated conversations at group level because it can contribute to passive clients becoming all the more passive, which does not help their behavior change. The results also showed that a young person can easily take on the leadership role, which can affect the exchange of experiences and inhibit the learning. On the other hand, the results showed that motivational conversations at individual level can contribute to motivation, self-insight and individual learning, which can thus lead to healthy lifestyle changes. Furthermore, the results showed the importance of how the therapist supports the individual during the process for behavior change to be successful. The conclusion that is drawn is that motivational conversation as a method at the individual level is a working method for young people who want to be free from their addiction and start a lifestyle change. In order for motivational conversations at group level to function as a pedagogical tool, a clear structure and a good relationship with the children and young people is required.

Bakgrund Kardiovaskulära sjukdomar bidrar till utbredd dödlighet och orsakar stora kostnader för samhället. Den fysiska aktiviteten har god effekt på människokroppen samt i preventivt och behandlande syfte avseende kardiovaskulära sjukdomar. Sjuksköterskan kan nyttja fysisk aktivitet som en del i en behandlingsprocess genom att motivera, utbilda och vägleda patienten till förbättrad egenvårdsförmåga och en ökad mängd utförd fysisk aktivitet. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka om sjuksköterskan med hjälp av motiverande samtal och patientutbildning kan hjälpa patienter med eller i riskzonen för kardiovaskulär sjukdom att utföra mer fysisk aktivitet. Metod Metoden var en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsgranskning valdes 15 artiklar ut som sedan analyserades. Artiklarna sammanställdes därefter i en matris och redovisades i ett resultat. Resultat Resultatet visade positiva effekter av sjuksköterskans delaktighet och förmåga att utbilda patienter med eller i riskzonen för kardiovaskulär sjukdom att utför mer fysisk aktivitet.Resultatet presenterades utifrån tre teman: effekter av patientutbildning, effekter av motiverande samt patientens upplevda förmåga och följsamhet.I studien framkom även att den fysiska aktiviteten genererade positiva fysiologiska effekter på blodtryck, blodfetter, midjemått, BMI, totalkolesterol och vikt. Slutsats Motiverande samtal och patientutbildning kan ha gynnsamma effekter gällande ökad utförd mängd av fysisk aktivitet för patienter med eller i riskzonen för kardiovaskulär sjukdom. En betydande aspekt för patienternas förmåga att utföra fysisk aktivitet och förmågan till egenvård samt följsamhet till behandling visade sig vara den upplevda självförmågan.

Rökning är en av de vanligaste riskfaktorerna för hjärtkärlsjukdom i Sverige. Det finns ett flertal vetenskapligt underbyggda metoder för att sluta röka. Rådgivning och motiverande samtal kring rökavvänjning, samt nikotinersättningsmedel är väl utarbetade metoder. Syftet är att undersöka vilket stöd till rökfrihet som rökande patienter får på avdelning 10 på UMAS. Metoden är en enkätstudie och resultatet presenteras genom kvantitativ data. Urvalet består av de patienter som befann sig på avdelningen (n = 75) de två veckor som studien genomfördes. Urvalet är ett icke slumpmässigt, ett konsekutivt, urval. Resultatet av studien visar att ett stort antal patienter inte tillfrågas i fall de är rökare. Det är också vanligare att män tillfrågas i fall de röker än kvinnor. Bland rökande patienter var nikotinersättningsmedel den vanligaste metoden som erbjudits för att vara rökfri. Vidare visar resultatet att flera av de patienter som svarat att de inte är rökare, tidigare har rökt. Då materialet som ligger till underlag för studiens resultat är litet bör slutsatserna av studien betraktas med försiktighet. Av samma anledning kan inte heller resultatet av studien anses vara generaliserbart för populationen och bör därför inte överföras på annan verksamhet. / Smoking is one of the most common risk factors for heart and vascular diseases in Sweden. There are many scientifically proven methods to quit smoking. Among the well established ones are counselling and Motivational Interviewing together with different nicotine replacement therapies. The aim of this study was to investigate the support smoking patients are given not to smoke at ward 10 at UMAS. The chosen method is a survey study and the result is presented as quantitative data. The respondents are patients who were present at the ward (n = 75) during the two weeks when data was collected. It is a non-probability sample, a consecutive selection. The result shows that a large number of patients are not asked if they smoke. It is also more common to ask men than women if they smoke. Among the smoking patients nicotine replacement therapy is the most frequent method offered to stay off smoking. Further on the result shows that several of the patients who answered that they did not smoke were previous smokers. Considering the size of data collected the conclusions made in the study should be looked upon tentatively. For the same reason there is no possibility to generalize the result and convert it on to other areas.

Bakgrund: Allt fler människor upplever ett försämrat psykiskt välmående och drabbas av psykisk ohälsa. I Sverige står psykisk ohälsa bakom den största anledningen till långtidssjukskrivningar. Sjukdomstillstånd som depression och ångest orsakar stort lidande både för individen, men får också stora konsekvenser för samhället i form av minskad produktivitet och ökade kostnader. Sjuksköterskans arbete att främja hälsa och minska lidande möjliggörs av ett personcentrerat synsätt där patienten med sin unika berättelse står i fokus. Att respektera patientens livsberättelse och autonomi är förenligt med samtalsmetoden Motiverande samtal (MI) där målsättningen är att framkalla livsstilsförändringar hos patienten på ett empatiskt och respektfullt sätt.  Syfte: Syftet var att beskriva betydelsen av motiverande samtal vid ångest och depression hos vuxna utifrån ett omvårdnadsperspektiv Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes och baserades på 15 vetenskapliga artiklar av kvantitativ och kvalitativ design. Artiklarna eftersöktes med hjälp av relevanta sökord i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO för att därefter kvalitetsgranskas med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Vidare analyserades artiklarna med hjälp av integrerad analysmetod som resulterade i en sammanställning av tre övergripande kategorier. Resultat: Som resultat av litteraturöversikten framträdde tre kategorier; resultat av MI i samband av depression och ångest, partnerskap i samband med MI som omvårdnadsåtgärd samt förutsättningar för att MI ska fungera. MI är en metod under utveckling och resultaten visade på varierande betydelse och utfall huruvida MI fungerar för både patient, terapeut, organisation samt för samhället i stort. Slutsats: Slutsatsen tyder på att MI kan användas för att lindra vissa ångest- och depressionssymtom samt för att framkalla motivation till livsstilsförändringar hos patienter. Däremot är metoden inte alltid framgångsrik. Resultatet tyder vidare på att MI som metod passar väl ihop med personcentrerad vård som kan stärka sjuksköterskans arbete i att skapa en god och jämlik allians med patienten.

Bakgrund Övervikt och obesitas ökar runt om i världen och det finns flera faktorer som påverkar förekomsten samt ökar risken för följdsjukdomar. Motiverande samtal är en metod som ursprungligen användes i beroendevården. Metoden används nu även i andra delar av hälso- och sjukvården samt appliceras på beteendeförändring av levnadsvanor. Sjuksköterskans professionella ansvar är att ge en personcentrerad vård och att möta personerna där dem är samt stärka deras självförmåga. Genom att sammanställa forskning inom ämnet kan det skapa mer kunskap och förståelse för metoden motiverande samtal. Syfte Att belysa effekten av motiverande samtal som metod för att främja hälsosammare levnadsvanor hos personer med övervikt och obesitas. Metod En icke-systematiskt litteraturöversikt med tio vetenskapliga originalartiklar med kvantitativ ansats har genomförts. Datainsamling har genomförts med identifierade sökord i databaserna PubMed , PsycInfo och CINAHL. Samtliga artiklar är kvalitetsgranskade enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet är sammanställt med integrerad dataanalys. Resultat I studiens resultat framkom en huvudkategori– Positiv förändring av levnadsvanor. Motiverande samtal som metod har visat att det är en bra metod för att främja hälsosammare levnadsvanor. En ökning av mängden fysisk aktivitet och förbättrade kostvanor är levnadsvanor som förbättrades genom motiverande samtal. Resultatet visade att personernas tro på sig själva ökade och sjuksköterskan har en viktig roll när det gäller att utföra motiverande samtal. Slutsats Det framkommer i denna litteraturöversikt att motiverande samtal har en positiv effekt för att främja hälsosammare levnadsvanor hos personer med övervikt och obesitas. Sjuksköterskans profession är en viktig del i utförandet för att öka personens självförmåga och beteendeförändring. Motiverande samtal visade i denna litteraturöversikt påverka personens vilja till beteendeförändring och detta ledde till ökad mängd fysisk aktivitet, bättre kostvanor och viktnedgång. / Background Overweight and obesity are increasing around the world and there are several factors that influence its prevalence and increase the risk of sequelae. Motivational interviewing is a method that was originally used in addiction care. The method is now also used in other parts of health care and is also applied to behavioral change in lifestyle habits. The nurse's professional responsibility is to provide person-centered care and to meet the person where they are and strengthen their self-efficacy. By compiling research on this topic, it can create more knowledge and understanding of the motivational interviewing method. Aim To highlight the effect of motivational interviewing as a method to promote healthier lifestyles in people with overweight and obesity. Method A non-systematic literature review with ten original scientific articles with a quantitative approach has been carried out. Data collection has been carried out using identified keywords in the databases PubMed, PsycInfo and CINAHL. All articles are quality-reviewed according to Sophiahemmet University's assessment documents for scientific classification and quality. The results were compiled with an integrated data analysis. Results In the results of the study, one main category emerged – Positive change in living habits. Motivational interviewing as a method has proven to be a good method for promoting healthier lifestyles. An increase in the amount of physical activity and improved dietary habits are lifestyle habits that improved through motivational interviewing. The results showed that the person’s belief in themselves increased and that the nurse has an important role when it comes to carrying out motivational talks. Conclusions It appears in this literature review that motivational interviewing has a positive effect in promoting healthier lifestyles in people with obesity and overweight. The nurse's profession is an important part of the execution in order for the person to increase self-efficacy and behavioral change. Motivational interviewing was shown in this literature review to influence the person’s willingness to change behavior, and this led to an increased amount of physical activity, better eating habits and weight loss.

This study explores how five teachers from five different special schools work with their students´ speech disorders in a way that stimulates the students to develop their speech. The study is based on interviews as a qualitative method of investigation. An analysis was performed from a sociocultural perspective, where artefacts, the proximal zone of development, as well as the students' opportunities for interaction, were examined. The result of the study shows that teachers use many different types of artefacts. The most common artefacts used by these teachers are pictures and signs as means of support. When the teachers lack knowledge as to how the students would be stimulated to develop their speech, they engage speech therapists who are trained in speech development. There is an awareness with the teachers concerning how the students could take yet another step in their speech development. The teachers also think that the students need to experience contexts where they learn how to interact with each other. Special school students with additional functional disabilities who have extensive speech disorders are those with Down's syndrome or states within the autistic spectrum. Motivation is a key concept for these teachers. To find the motivation within the students, means that they work based on the various areas of interest that the children have. Finding the key to motivation is crucial, in order for the students to develop their speech. / Sammanfattning Denna studie undersöker hur fem pedagoger från fem olika grundsärskolor arbetar med grundsärskoleelevers talsvårigheter på ett sätt som stimulerar eleverna till talutveckling. Studien är baserad på intervjuer som är en kvalitativ undersökningsmetod. En analys gjordes utifrån ett sociokulturellt perspektiv där artefakter, den proximala utvecklingszonen samt elevernas möjligheter till samspel synades. Resultatet av studien visar att pedagoger använder sig av många olika slags artefakter. De vanligaste artefakter som pedagogerna använder sig av är bilder och tecken som stöd. Om pedagogerna känner att de brister i kunskap om hur eleverna ska få stimulans till att utvecklas i sitt tal så anlitar de talpedagoger eller logopeder som har utbildning i tal. En medvetenhet finns hos pedagogerna om hur eleverna ska ta ett steg till i sin talutveckling. Pedagogerna anser även att eleverna ska få uppleva miljöer där de ska lära sig att samspela med varandra. Grundsärskoleelever med flerfunktionsnedsättningar som har stora svårigheter med sitt tal är de med Downs syndrom och autismspektrumtillstånd. Motivation är ett ledord hos pedagogerna. Att hitta motivationen hos eleverna är detsamma som att pedagoger arbetar utifrån elevernas olika intresseområden. Nyckeln till motivationen är viktig att hitta om eleverna ska utvecklas i sitt tal.

The aim of this dissertation is to examine the content and communicative strategies in texts used in a project on tobacco policy delegated by the Swedish government to the National Institute of Public Health (“The National Tobacco Assignment 2008–2010”). The study uses communicative strategies as an umbrella term for the way the texts fulfil the political assignment through adaptation to suit different receivers in a discursive practice with set guidelines for communication between experts and users, and how these strategies are visible in the studied texts. The material consists of six guides for care personnel and ten brochures for smokers. The study is a text-focused critical discourse analysis combining methodological tools from different linguistic traditions. These are chiefly taken from critical text linguistics, new rhetoric, and sociosemiotics. The main question posed in the study is how the public authority’s assignment to influence people through the texts is combined with ideas about smokers’ empowerment. The investigation problematizes how the content and form of the texts relates to the authority’s assignment to exert influence, and to motivational interviewing as a discursive practice with an empowerment perspective on lifestyle changes. The analyses show that controlling ideas and notions about smokers’ empowerment exist in parallel in the government texts about smoking cessation. Controlling elements are most prominent in the sections of the guides about groups who, in the encounter with care personnel, do not show any interest or desire to quit smoking. In the studied brochures the controlling elements are most prominent in those aimed at operation ­patients, adolescents, and parents-to-be. Both groups of material – the guides and the brochures – nevertheless give the impression of being designed to be compatible with a patient-cent­red discursive practice. This is noticeable, for example, in the occurrence of associative and dissociative argumentation strategies which legitimize or tone down controlling elements.

Titel: Vi vill men orkar inte: Sjuksköterskors beskrivningar av varför de slutar på akutmottagning – en kvalitativ studie Bakgrund: På akutmottagningen utförs avancerad akutsjukvård som ställer höga krav på sjuksköterskans kompetens. Under de senaste åren har dock många sjuksköterskor valt att lämna akutsjukvården för att påbörja arbete på annan arbetsplats inom vården. Detta leder till att kompetensen hos kvarvarande personalgrupp sjunker och arbetsbelastningen på akutmottagningarna ökar relaterat till personalbristen. Syfte: Syftet med studien var att belysa arbetsmiljörelaterade anledningar som leder till att sjuksköterskor på akuten slutar sin anställning. Metod: Studien utfördes genom kvalitativ design där tio sjuksköterskor beskrev sina erfarenheter genom semistrukturerade individuella intervjuer. Deltagarna var alla kvinnor verksamma vid olika akutmottagningar i södra halvan av Sverige. Analys av data genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat pekade tydligt på att sjuksköterskorna upplevde arbetet på akutmottagningen som givande samtidigt som det fanns allt för många negativa aspekter i form av exempelvis bristande stöd från ledningen, känslan av maktlöshet och upplevelse av påverkad hälsa på grund av arbetsmiljörelaterade faktorer. Resultatet presenteras i tre kategorier: Stimulerande, Frustrerande och Motiverande, där den sista kategorien behandlar sjuksköterskornas egna förbättringsförslag för att orka stanna kvar på akutmottagningen. Slutsats: Studien påvisar att sjuksköterskorna tyckte om arbetet på akutmottagning men att arbetsmiljörelaterade faktorer som stress, påverkan på den egna hälsan och bristande stöd från arbetsledningen påverkade deras vilja att stanna på arbetsplatsen. Arbetsmiljön på akutmottagningen måste således förbättras och till största delen är det arbetsledningen som behöver utveckla sitt ledarskap för att få sjuksköterskorna att känna sig uppskattade, delaktiga och sist men inte minst respekterade. / Title: We want to, but do not have the strength: Nurses descriptions of why they quit their jobs in the emergency department – a qualitative study Background: In the emergency department advanced emergency care is performed which place high demands on nurses’ skills. In recent years, however, many nurses have chosen to leave the emergency medical care to begin work at another workplace in health care. This leads to the a decrease in the skills of remaining staff and the workload on emergency departments increases related to staff shortages. Aim: The aim of the study was to highlight working environment related reasons that makes nurses in the emergency department want to terminate their employment. Method: The study was conducted with a qualitative design with ten nurses that described their experiences through semi-structured individual interviews. The participants were all women active in different emergency departments in the southern half of Sweden. To analyze the data a qualitative content analysis was carried out. Results: Our results clearly indicated that nurses experienced the work in the emergency department as rewarding, whilst there were too many negative aspects in the form of, for example, lack of management support, the feeling of powerlessness and experience of affected health due to working environment related factors. The results are presented in three categories: Stimulating, Frustrating and Motivating, where the last category covers nurses own suggestions for improvement to help them have the strength to remain at work in the emergency department Conclusion: This study demonstrates that nurses enjoy working in the emergency department but working environmental factors affected their ability to remain in the workplace like stress, impact on their own health and the lack of support from the management affected their willingness to stay in the workplace. The work in the emergency department must be improved, for the most part it is the workplace management that need to develop their leadership to help the nurses achieve the feeling of being valued, involved and last but not least respected.

Syfte Syftet med studien var att utforska distriktssköterskors användning av MI för livsstilsförändringar hos patienter med svårläkta bensår. Design Kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Metod Författarna intervjuade åtta distriktsjuksköterskor som arbetar på vårdcentral. Dessa distriktsjuksköterskor arbetade med patienter med bensår. Författarna använde sig av en kvalitativ design där data insamlades genom semistrukturerade intervjuer som spelades in på band och transkriberades. Resultat I studien framkom det att patienter som tog till sig råd om livsstilsförändringar upplevde distriktssköterskorna hade en högre livskvalité. Dock kunde distriktssköterskorna uppleva en lägre livskvalité hos patienter som hade mycket smärta av såren, trots att de tog till sig de råden om livsstilsförändringar. Distriktssköterskorna arbetade personcentrerat och använde sig av MI i sina samtal under besök, dock användes endast vissa delar och inte hela konceptet av MI. De delar man använde sig av var öppna frågor, bekräftelse och sammanfattning. Slutsats I studien framkommer det att det är av stor vikt att arbeta personcentrerat vid behandling av sår, samt att motivera patienten att vara delaktig i sin behandling för bästa resultat. Författarna tror att med mer utbildning i MI och att MI används som hjälpmedel för att motivera varje enskild individ för livsstilsförändringar ger en förbättrad möjlighet till att få patienten mer motiverad, delaktig i sin vård och därmed få en förbättrad livskvalité och förbättrad läkning av det svårläkta bensåret. / Purpose The purpose of the study was to explore district nurses' use of MI for lifestyle changes in patients with severe leg ulcers. Design Qualitative interview study with an inductive approach. Method The authors interviewed eight district nurses working at the health center. These district nurses worked with patients with leg ulcers. The authors used a qualitative design and data was gathered through semi structured interviews that were recorded on tape and transcribed. Results The study found that according to the interviewed nurses, patients who receive advice about lifestyle changes experience a higher quality of life. Patients with a lot of pain due to leg ulcers, experience a lower quality of life even after undertaking the advice of life style changes. District nurses worked with person-centred care and use MI in their conversations during patient appointments. However, only certain parts of the MI is used and not the entire concept. The parts used are open questions, confirmation and summary. Discussion The study found that it is of great importance to use person-centred care in the treatment of wounds, as well as to motivate the patient to be involved in his treatment for best results. The authors believe that increased education on the use of MI and actual increased use of MI provide a big opportunity to get the patients more motivated, involved in their own care and thereby an improved quality of life and improved healing of the severe leg wound.