Bakgrund: Livsstilsrelaterade sjukdomar är idag de mest förekommande sjukdomarna i Sverige. Sjukdomar som orsakas av ohälsosamma levnadsvanor kan förebyggas genom att leva mer hälsosamt. Motiverande samtal är en samtalsmetod som sjuksköterskan kan använda sig av i arbetet med att hjälpa patienter hitta motivation till livsstilsförändring med mål att förebygga livsstilsrelaterade sjukdomar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av Motiverande samtal i förebyggandet av livsstilsrelaterade sjukdomar Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor där sex intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som arbetade på vårdcentraler, strålenhet, tobakavvänjning, inom företagshälsovård och hemsjukvård i södra Sverige. En manifest innehållsanalys användes för att analysera materialet från intervjuerna. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser sammanställdes i fyra kategorier och nio underkategorier. De fyra kategorierna som framkom var Olika strategier i förändringsprocessen, Patienten som en del i vårdteamet, Faktorer som har betydelse för livsstilsförändring och Styrkor och svagheter med MI.   Slutsats: Sjuksköterskorna upplever MI som ett hjälpmedel i arbetet med att förebygga livsstilsrelaterade sjukdomar. MI upplevs också främja patienters delaktighet och egenvård. Att arbeta förebyggande mot livsstilsrelaterade sjukdomar genom MI upplevs kunna främja kostnadseffektivitet i samhället, minska belastning på sjukvården och förbättra folkhälsan. Svårigheter som upplevs i tillämpningen av MI är vid situationer med språk- och kulturskillnader och kan därför vara ett ämne för vidare forskning.

Bakgrund: Att förändra livsstilen till det bättre kan ge stora hälsovinster både på individ- och samhällsnivå. Vid hälsofrämjande arbete är motiverande samtal en av de rekommenderade samtalsmetoderna. Distriktssköterskans huvuduppgifter är att förebygga ohälsa samt vägleda patienten till en god hälsa. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenhet av att använda motiverande samtal till patienter som är i behov av en livsstilsförändring inom primärvården. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats. Semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med nio distriktssköterskor. Materialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Huvudresultat: Distriktssköterskorna upplevde att motiverande samtal var användbart till många olika patientgrupper som var i behov av en livsstilsförändring. Vidare menade deltagarna att motiverande samtal uppmuntrade till ett personcentrerat förhållningssätt samt ökade patientens motivation till en förändring. Rutiner, uppdatering i samtalsmetoden samt implementering i verksamheten ansågs vara viktiga delar för ytterligare användning av samtalsmetoden. Konklusion: Motiverande samtal är ett användbart verktyg hos distriktssköterskan inom primärvården i mötet med patienter som är i behov av någon typ av livsstilsförändring. Motiverande samtal kan användas i många olika sammanhang och till flera olika patientgrupper. Genom att använda denna samtalsmetod skapas goda förutsättningar till en livsstilsförändring. / Background: Changing the lifestyle for the better health condition can provide major health benefits both at the individual level and at the social level. In health promotion work, motivating interviewing is one of the recommended methods. The district nurse's main tasks are to prevent illness and guide the patient to a good health. Aim: The aim of the study was to highlight the district nurse's experience of using motivational interviewing for patients in need of a lifestyle change in primary care. Method: Qualitative study with inductive approach. Semi-structured individual interviews were conducted with nine district nurses. The material was analyzed using a content analysis. Results: District nurses found that motivational interviewing was useful to many different patient groups who are in need of a lifestyle change. Motivational interviewing encouraged a person-centered approach and increase patient motivation for a change. Routines, update in the method and implementation in primary care were considered important parts for further use of the method. Conclusion: Motivational interviewing is a useful instrument for the primary care nurse in the meeting with patients in need of some type of lifestyle change. Motivational interviewing can be used in many different contexts and to several different patient groups. Using this method creates good conditions for a lifestyle change.

<p><p><strong> </strong></p><strong></strong></p><p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Syftet med studien var att undersöka hur relationen mellan läkare och patient tas i uttryck i hälso- och sjukvårdsorganisation med hälsofrämjande inriktning. Undersökningens fokus har varit på samtalet mellan läkare och patient. Huvudsyftet har varit att försöka få syn på det hälsopromotiva inslaget i samtalet mellan läkare och patient.Studiens metod bygger på fyra kvalitativa intervjuer som inspirerats av fenomenologisk ansats som sedan bearbetats och analyserats samt en deltagande observation. Studiens resultat bygger på kategorier som funnits utifrån forskningsfrågorna; Vad innebär det att arbeta hälsofrämjande i samtalet? I vilken mån tar läkare upp frågan om livsstil och levnadsvanor i samtalet med patient? Och Vilken kompetens har läkare inom samtalsmetodik? Resultatet tyder på att det finns en brist på kunskap om vad hälsopromotion är. Respondenterna blandar ihop begreppen kring de salutogena och patogena perspektivet.<em> </em>Det finns en viss kunskap och intresse för samtalets betydelse för patientens hälsa och välmående. Men att de anser att sin utbildning inte varit tillräcklig och att det finns behov och önskemål om mer kunskap inom samtals metodik samt att man i liten utsträckning utnyttjar den kunskap som finns. Slutligen visar även resultatet på att läkarna har behov av handledning och kollegialt stöd och de har en liten kunskap om vad motiverande samtal är.<em></em></p><p> </p><p> </p>

Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka hur relationen mellan läkare och patient tas i uttryck i hälso- och sjukvårdsorganisation med hälsofrämjande inriktning. Undersökningens fokus har varit på samtalet mellan läkare och patient. Huvudsyftet har varit att försöka få syn på det hälsopromotiva inslaget i samtalet mellan läkare och patient.Studiens metod bygger på fyra kvalitativa intervjuer som inspirerats av fenomenologisk ansats som sedan bearbetats och analyserats samt en deltagande observation. Studiens resultat bygger på kategorier som funnits utifrån forskningsfrågorna; Vad innebär det att arbeta hälsofrämjande i samtalet? I vilken mån tar läkare upp frågan om livsstil och levnadsvanor i samtalet med patient? Och Vilken kompetens har läkare inom samtalsmetodik? Resultatet tyder på att det finns en brist på kunskap om vad hälsopromotion är. Respondenterna blandar ihop begreppen kring de salutogena och patogena perspektivet. Det finns en viss kunskap och intresse för samtalets betydelse för patientens hälsa och välmående. Men att de anser att sin utbildning inte varit tillräcklig och att det finns behov och önskemål om mer kunskap inom samtals metodik samt att man i liten utsträckning utnyttjar den kunskap som finns. Slutligen visar även resultatet på att läkarna har behov av handledning och kollegialt stöd och de har en liten kunskap om vad motiverande samtal är.

Bakgrund - Sjuksköterskor och distriktssköterskor har en viktig funktion i det hälsofrämjande arbetet och därför är det viktigt att få veta och ta del av deras erfarenheter om hur de upplever att arbeta med att få patienter till att bli mer fysiskt aktiva. Syfte – Syftet var att beskriva sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter av att med stöd av FaR® och motiverande samtal motivera patienter att öka sin fysiska aktivitet. Metod - Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer som utgick från en frågeguide användes. Data analyserade med en manifest kvalitativ innehållsanalys. En sjuksköterska och sju distriktssköterskor ingår i studien. Resultat – Resultatet visas i fyra kategorier och femton underkategorier. Kategorin ”Professionellt förhållningssätt” berör hur viktigt det är att lyssna och bekräfta patienten, att inte ge upp och finnas som ett stöd samt vilka känslor sjuksköterskorna upplever när det går bra och mindre bra med att motivera patienter till att öka sin fysiska aktivitet. Kategorin ”Svårigheter i arbetet” lyfter fram att det är svårt att motivera fysisk aktivitet. Att patienter har olika förutsättningar och att det är viktigt att öka patientens medvetenhet om sin hälsosituation. Tar även upp vikten av patientens motivation. Kategorin ” Erfarenheter av att använda FaR®” lyfter fram hur FaR® används och hur deltagarna upplever FaR®. Tar även upp hur arbetet med FaR® upplevs av kollegor och på hälsocentralen samt att behov av uppföljning finns. Kategorin ”Erfarenheter av att använda MI” berör hur MI upplevs som verktyg och hur det används. Att det är svårt att använda MI och att behov av mer utbildning i MI finns. Slutsats – Sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter visar att det är svårt att motivera patienter till ett förändrat beteende och det upplevs som svårt att arbeta med motiverande samtal. Motiverande samtal som verktyg är bra men otillräckligt. Det är viktigt att utgå från patientens förutsättning och att arbetet påverkas av hur sjuksköterskor och distriktssköterskor upplever sin motivation. FaR® som verktyg rekommenderas att användas mer. / Background – Nurses´ and district nurses have an important role in health promotion and therefore it is important to know and learn about their experiences on how they feel will work to increase the patients to become more physically active. Aim - The aim was to describe nurses and district nurses' experiences with the support of FaR ® and motivational interviewing motivate patients to increase their physical activity. Method - The study was conducted with a qualitative approach. Semi-structured interviews based on an interview guide were conducted. Data analyzed with a manifest content analysis. One nurse and seven districts nurses were included in the study. Results – The result is shown in four categories and fifteen sub-categories. The category "professional approach" addresses how important it is to listen and acknowledge the patient, not to give up and be as a support and the emotions nurses feel when things are going well and to motivate patients to increase their physical activity. The category "Difficulties in the work" is that it is difficult to motivate physical activity. The fact that patients have different conditions and that it is important to increase patient awareness of their health situation. Also discusses the importance of patient motivation. The category "Experience of using FaR®" addresses how FaR ® is used and how the participants feel FaR ®. Also discusses how work FaR ® are perceived by colleagues and the health center and the need for follow-up there. The category "Experiences of using MI" discusses how MI is perceived as a tool and how it is used. That it is difficult to use the MI and the need for more training in MI's. Conclusion – Nurses´ and district nurses’ experiences shows that it is difficult to motivate behaviour change and difficult to work with MI. Motivational interviewing as a tool is good bu insufficient. It is important to start from the patient's condition and that the work is influenced by how nurses and district nurses perceive their motivation. FaR ® as a tool is needed more widely used.

The objectives of this study were: (1) to examine the effects of instructional and motivational self-talk on self-efficacy in elite golf players; and (2) to examine the effects of instructional and motivational self-talk on performance in elite golf players. Participants involved were 9 elite golf players with a mean age of 20.4 years (SD = ± 1.1). A repeated measure design was implemented, and the putting experiment was completed in three sessions. Multiple one-way repeated measure analyses of variance revealed no significant differences across tries regarding self-efficacy and that instructional self-talk significantly improved performance compared to the baseline measure. Qualitative content analysis of after experiment debriefings revealed that participants found the task challenging, thought their self-talk affected their performance, and had issues with the absence of a hole. The results are discussed in relation to theory, previous research, and methodological issues. A revised version of the self-talk framework is suggested. Future research and practical applications of the results are suggested. / Syftet med föreliggande studie var: (1) att undersöka effekterna av instruerande och motiverande self-talk på self-efficacy hos elit golfspelare; samt (2) att undersöka effekterna av instruerande och motiverande self-talk på prestation hos elit golfspelare. 9 elit golfspelare deltog med en medelålder på 20.4 år (SD = ± 1.1). En inomgruppsdesign med upprepade mätningar implementerades och puttningsexperimentet genomfördes i tre sessioner. Multipla envägs beroende variansanalyser avslöjade inga signifikanta skillnader mellan mätningar vad gäller self-efficacy och att instruerande self-talk signifikant ökade prestationen jämfört med baslinjemätningen. Kvalitativ innehållsanalys av den efter experimentella debriefingen visade att deltagarna upplevde uppgiften som utmanande, ansåg att deras self-talk påverkade deras prestation, och att frånvaron av ett hål var problematiskt. Resultaten diskuteras i relation till teoretiska ramverk, tidigare forskning, och metodiken i studien. En reviderad version av a framework of self-talk presenteras. Förslag på framtida forskning och praktiska implikationer ges.

Bakgrund: Typ 2 diabetes är ett globalt hälsoproblem som kan ge allvarliga komplikationer. Livsstilsförändringar inom fysisk aktivitet och kost kan minska risken för komplikationer och leda till viktnedgång hos patienter med övervikt eller fetma. Motiverande samtal (MI) har som syfte att öka patientens motivation. MI används som ett hjälpmedel inom hälso-och sjukvården för att motivera patienter till livsstilsförändring. Inom rådgivning har sjuksköterskan en viktig hälsofrämjande arbetsroll att motivera patienter till livsstilsförändringar avseende ökad fysisk aktivitet och kostvanor. Syfte: Att sammanställa aktuell forskning om betydelsen av MI avseende livsstilsförändringar hos patienter med typ 2 diabetes. Metod: Designen är en litteraturöversikt som grundar sig på 15 vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen har genomförts via PubMed och Cinahl. Resultat: Tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier framtogs. Huvudkategorierna var: Betydelsen av MI avseende kost, betydelsen av MI avseende viktnedgång och betydelsen av MI avseende fysisk aktivitet. Konklusion: Samtalsmetoden MI gav olika resultat avseende kost och fysisk aktivitet samt viktnedgång. En gemensam faktor som identifierades var att MI gav förståelse för deltagarnas aktuella livsstil tillsammans med ökad motivation. / Background: Type 2 diabetes is a global health problem that can cause complications. Lifestyle changes in physical activity and diet can reduce the risk of complications and lead to weight loss in patients with overweight or obesity. Motivational Interviewing (MI) aims to increase motivation for behavioral change. MI can be used in healthcare counseling to motivate patients for lifestyle change. Aim: To compile current research about the importance of MI regarding lifestyle changes in patients with type 2 diabetes. Methods: The design is a literature review based on 15 scientific articles. The data collection was made in PubMed and Cinahl databases. Results: Three main categories with subcategories were implemented. The main categories were: The importance of MI regarding diet, the importance of MI regarding weight loss and the importance of MI regarding physical activity. Conclusions: The communication model MI gave different results regarding diet and physical activity as well as weight loss. A common factor identified was that MI gave an understanding of the participants' acute lifestyle together with increased motivation.

Studiens syfte var att undersöka på vilka sätt socialsekreterare ser på sitt arbete med äldre personer med alkoholmissbruk. Målet med undersökningen var att få en fördjupad förståelse för hur socialsekreterares erfarenheter kan relatera till de insatser och arbetsmetoder vilket socialtjänsten erbjuder äldre personer med alkoholmissbruksproblematik. Metoden som tillämpades var en kvalitativ metod och vi valde att inhämta vårt empiriska material genom semistrukturerade intervjuer. Det var 12 respondenter som deltog i undersökningen, 10 socialsekreterare och två enhetschefer inom vuxenavdelningen på respektive socialtjänst. Med användning av tidigare forskning samt begreppen socialsekreterare, äldre personer med alkoholmissbruk, empowerment och samverkan kunde resultatet analyseras. Socialsekreterare arbetar inom olika enheter på socialtjänsten där vuxenenheten är den avdelning vi valt att fokusera på eftersom den omfattar äldre personer med alkoholmissbruk. I arbetet med klienten har de lagar de utgår ifrån och det är främst Socialtjänstlagen (SFS2001:453) och Lag (SFS1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. I ett allt mer åldrande samhälle möter socialsekreterare allt fler individer inom missbruksområdet vilket gör att dessa socialsekreterare behöver kunskap kring de äldres åldrande och livsvillkor. Studiens resultat visade på hur majoriteten av respondenterna betonade hur viktig eftervården var för klientens fortsatta nykterhet, vikten av motiverande samtal som arbetsmetod och en god relation till klienten för att kunna ge utrymme till klientens egen vilja till förändring samt betydelsen av en god samverkan i syfte att kunna ge klienten bästa möjliga hjälp. / The purpose of the study was to investigate the ways in which social welfare secretaries look at their work with elderly people with alcohol abuse. The aim of the survey was to gain a deeper understanding of how social welfare secretaries' experiences can relate to the efforts and working methods, which social services offer elderly people with alcohol abuse problems. The method we used was a qualitative method and we chose to collect our empirical material through semi-structured interviews. There were 12 respondents who participated in the survey, 10 social welfare secretaires and two branch managers in the adult department of the respective social services. Using previous research and the concepts of social welfare secretaries, elderly people with alcohol abuse, empowerment and collaboration, the results could be analyzed. Social welfare secretaries work in different social services units, where the adult unit is the department we have chosen to focus on as it includes elderly people with alcohol abuse. In the work with the client, the laws they are based on are in some cases the Social Services Act (SFS2001: 453) and the Care of abusers (special provisions act) (SFS1988: 870). In an increasingly aging society, social welfare secretaries meet more and more individuals in the area of abuse, which means that these social welfare secretaries need knowledge about the aging and living conditions of the elderly. The study's results showed how the majority of respondents emphasized the importance of aftercare for the client's continued sobriety, the importance of motivating conversations as a working method and a good relationship with the client in order to provide space for the client's own will for change as well as the importance of a good collaboration with the aim of to provide the client with the best possible help.

No description available.

Bakgrund: Sjuksköterskans fyra grundläggande ansvarsområden är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. I dagsläget lider ungefär hälften av alla invånare i Sverige mellan 16 och 84 år av övervikt och fetma. Detta kan leda till en så kallad livsstilsrelaterad sjukdom på grund av fel kostvanor och/eller för lite fysisk aktivitet. För att förebygga sjukdom behöver ofta livsstilsförändringar ske och då kan motiverande samtal vara en metod för sjuksköterskan att använda för att hjälpa patienten att öka sin motivation till hälsosammare levnadsvanor. Syfte: Att beskriva effekten av sjuksköterskans nyttjande av motiverande samtal vid rådgivning till patienter i behov av förändrad livsstil relaterad till kost och/eller fysisk aktivitet. Metod: En litteraturöversikt genomfördes och tolv studier inkluderades i resultatet. Tio studier hade kvantitativ ansats och två hade mixad metod. Resultat: Motiverande samtal hade en positiv effekt på livsstilsförändringar i samtliga studier som ingår i resultatet. I vissa studier gjordes även positiva framsteg i kontrollgrupper som inte fått rådgivning med motiverande samtal. Statistiskt signifikanta resultat uppnåddes inte i alla studier. Slutsats: Även om effekterna av motiverande samtal inte var bättre i interventionsgruppen än kontrollgruppen i vissa studier så har heller inga negativa resultat påvisats. Resultatet tyder på att metoden kan användas vid rådgivning om livsstilsförändringar relaterade till kost och fysisk aktivitet. / Background: The nurse’s four basic responsibilities are to promote health, prevent disease, restore health and relieve suffering. At present, about half of all citizens in Sweden between 16 and 84 years suffers from overweight and obesity. This can lead to a so-called lifestyle-related illness due to wrong eating habits and too little physical activity. In order to prevent disease, the lifestyle often needs to change, and motivational interviewing may be a method for the nurse to use to help the patient increase the motivation for healthier living habits. Method: A literature review was conducted and twelve studies were included in the results. Ten studies had a quantitative approach and two had mixed method. Aim: To describe the effect of the nurse's use of motivational interviewing in counseling to patients in need of changing lifestyle related to diet and physical activity. Result: Motivational interviewing had a positive effect on lifestyle changes in all the studies included in the result, but in some studies positive progress was also made in the control groups that did not receive counseling with motivational interviewing. Statistical significant results were not reached in all the studies. Conclusion: Although the effects of motivational interviewing were not better in the intervention group than the control group in some studies, no negative results have been shown. The result indicates that the method can be used for advice on lifestyle changes related to diet and physical activity.