Ett av de största hälsoproblemen i vår tid är rökning. Rökning ger snabbt ett beroende och gör att det blir svårt att sluta. Syftet med litteraturstudien är att klargöra om det finns vetenskapligt stöd för att motiverande samtal har effekt vid rökavvänjning för vuxna utan rökrelaterade sjukdomar. Den metod som använts är en systematisk litteraturstudie. Nio artiklar som överensstämde med problemformuleringen inkluderades och kvalitetsgranskades. Av dessa artiklar är åtta randomiserade kontrollerade studier och en artikel är en studie med kontrollgrupp men ingen randomisering till grupperna. Interventionsgruppen fick motiverande samtal, ofta tillsammans med en tilläggsintervention. Kontrollgrupperna fick i samtliga fall även de råd och stöd för att sluta röka. Det finns otillräckligt med väl genomförda studier för att påvisa säkerställd effekt avseende motiverande samtal och rökstopp. För att få bättre kunskap om motiverande samtals effekt avseende rökstopp behövs större studier och mer forskning. / One of the major health problems of our time is smoking. Smoking quickly leads to addiction which makes it hard to quit. The purpose of this study is to clarify whether there is scientific evidence that motivational interviewing is effective in smoking cessation for adults, without smoking-related diseases. The method used is systematic literature review. Nine articles that corresponded with the definition of the query were reviewed and included in the study. Of these articles, eight are randomized controlled trials and one article is a study with a control group but no randomization to groups. The intervention group received motivational interviewing, often with an additional intervention. Control groups in all cases received advice and support in order help them stop smoking. There are inadequate well-controlled studies to demonstrate significant effects on motivational interviewing and smoking cessation. In order to determine if motivational interviewing benefit people trying to quit smoking, larger studies and more research is required.

Problem: There are a lot of studies on second hand clothing consumption. But there are very limited studies that explore the main motivating factors for Swedish consumers to buy second hand clothes, but also dampening factors for buying second hand clothes. Purpose: The aim of this study is to explore what motives there are that influence the consumer to buy second hand clothes and contribute with an increased understanding of what factors make one not want to buy second hand clothes. Method: For this study, a qualitative and abductive approach was used. Semi-structured interviews were conducted using a convenience selection. Analysis: Analysis of data for this study was hand coded, through the transcription of the interviews recorded. The transcription was performed immediately after the interview was completed in order to have a fresh memory and to remember small details from the interview. An analysis was then carried out in connection with the various themes identified in the theory section. Conclusion: The conclusions drawn after the interviews were that the motivating factors for buying second hand clothes were price awareness, environmental awareness and hedonistic motives. The most common reason for not buying second hand clothes was fashion interest.

I Sverige beräknas det finnas över 350 000 personer med känd diabetes mellitus. Det görs en särskiljning mellan två huvudtyper, typ 1 och typ 2 diabetes. En majoritet av de insjuknade, 85-90%, har typ 2 diabetes. Primärval vid behandling av typ 2 diabetes är en bra kosthållning och ökad fysisk aktivitet. Motiverande samtal, MI, är en personcentrerad rådgivningsteknik som syftar till att förändra människors beteende genom att förstärka personens inre motivation och vilja till förändring. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka användbarheten med motiverande samtalsteknik för att främja fysisk aktivitet vid typ 2 diabetes. För att granska de vetenskapliga artiklarna användes granskningsprotokoll. Antalet inkluderade artiklar som överensstämde med syftet var tio, varav åtta var kvantitativa. Av dessa var sju randomiserade kontrollerade studier medan en endast hade en interventionsgrupp. Slutligen var två artiklar kvalitativa. Resultatet visade att tre av de åtta kvantitativa studierna kunde påvisa en signifikant ökning av den fysiska aktiviteten med hjälp av motiverande samtalsteknik. I de två kvalitativa studierna var deltagarna av åsikten att motiverande samtalsteknik var för patientcentrerat och inte anpassat för diabetesvården. På grund av att det inte går att dra några klara slutsatser gällande MI i syfte att främja fysisk aktivitet hos personer med typ 2 diabetes så går det i dagsläget inte att rekommendera metoden. Emellertid visar flertalet studier på en ökning av den fysiska aktiviteten efter en MI-intervention. Ytterligare forskning behövs för att kunna säkerställa nyttan med motiverande samtal inom diabetesvården. / In Sweden it is estimated that there is over 350 000 people with known diabetes mellitus. There is a distinction between the two main types, type 1 and type 2 diabetes. A majority of the affected, 85-90% have type 2 diabetes. Primary treatment of type 2 diabetes is a good diet and increased physical activity. Motivational Interviewing is a person-centered counseling technique designed to change people's behavior by enhancing the person's inner motivation and desire to change. The purpose of this study is to evaluate the usefulness of motivational interviewing techniques to promote physical activity in type 2 diabetes. In order to examine the scientific articles, examination protocols were used. There were ten articles that were consistent with the objective and were included, which of eight were quantitative. Of these were seven randomized controlled trials, while one had only an intervention group. Finally, two articles were qualitative. Of the eight quantitative studies, three were able to demonstrate a significant increase in physical activity using motivational interviewing techniques. In the two qualitative studies, participants considered motivational interviewing to be too patient centered and not adjusted to fit diabetes care. In lack of any clear conclusions regarding MI in order to promote physical activity in people with type 2 diabetes, it is in the current situation not possible to recommend the method. However, many of the studies show an increase in physical activity after a MI-intervention. Future studies are required to confirm the usefulness of MI in diabetes care.

Bakgrund: En livsstil har en stor inverkan på patienters hälsa. Motiverande samtal är ett sätt att hjälpa patienter med livsstilsförändringar i vården. När sjuksköterskor är lojala till motiverande samtal kommer det att gynna patienter och medföra positiva livsstilförändringar.Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur sjuksköterskor använder motiverande samtal i möten med patienter som vill förändra sina livsstilar.Metod: Tio vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats söktes och analyserades med hjälp av ett egenkonstruerat flödesschema för att svara på syftet.Resultat: Tre teman och ett tillhörande undertema identifierades från de utvalda studierna: sjuksköterskors användning av motiverande samtal i vården, patienters påverkan av hur sjuksköterskor använder motiverande samtal (undertema), utmaningar som hindrar sjuksköterskors användning av motiverande samtal och möjligheter som underlättar för sjuksköterskors användning av motiverande samtal.Slutsats: Sjuksköterskor använder motiverande samtal endast till viss del på grund av utmaningar som hindrar dem från att bli lojala till motiverande samtal. På det sättet kan inte patienter gynnas i deras livsstilsförändringar. / Background: A life style has a big impact on patients’ health. Motivational Interviewing is a way to help patients with life style changes in health care. When nurses have fidelity to Motivational Interviewing, patients will benefit from this in their life style changes positively.Aim of study: The aim of this literature review is to examine how nurses use Motivational Interviewing when consulting patients who wish to change their life styles.Method: Ten scientific articles with a quantitative approach were searched for and analysed using a self-designed flow chart to answer the purpose with.Results: Three themes and an attached subtheme were identified from the chosen studies: nurses’ use of Motivational Interviewing in health care, how patients are impacted by nurses’ use of Motivational Interviewing, challenges which prevent nurses’ use of Motivational Interviewing, and possibilities which facilitate nurses’ use of Motivational Interviewing.Conclusion: Nurses user Motivational Interviewing to some extent because of challenges which prevent them from fidelity to Motivational Interviewing. Due to that, patients cannot benefit in their life style changes.

The study examines how online retailers' digital characteristics affect consumers' perception of the online retailer and how the perception affects trust and distrust of the online retailer. The result aims to help online retailers gain an understanding of which characteristics are most salient and strategically important to generate trust among consumers. The digital properties that the study examines are, technical functionality, information quality, user-friendliness, graphic design, navigation, and recognition. A consumer's perception is considered either functional, or motivational. To investigate the relationship between the variables, a quantitative survey was carried out. Collected data was analyzed using statistical measures to investigate the purpose of the study. The internal reliability was calculated, the variables distrust, information quality, graphic design, recognition, and functional perception resulted in an acceptable internal reliability. Correlation analyzes were performed between the independent variables to rule out multicollinearity, then regression analyzes were performed to examine relationships between the variables. The correlation test resulted in exclusion of multicollinearity. The regression analysis resulted in graphic design and navigation being shown to have a significant positive impact on functional perception, which means that an appealing graphic design and an intuitive navigation on an online retailers' website contribute to the website being perceived as functioning well. Graphic design was the only variable that showed a significant positive impact on motivational perception. An attractive graphic design can thus motivate a consumer to choose a specific online retailer and to become a returning customer, furthermore, graphic design also seems to be important for creating a strong connection to the company. The regression analysis also showed that only motivational perception can explain trust and distrust with significance. In other words, a consumer's positive motivational perception can increase its trust and distrust of an e-merchant. The analysis resulted in a generally low degree of explanation, which indicates that there are variables, or dimensions of the investigated variables that the study ignored, that can explain trust and distrust. The factors may therefore be of interest to investigate in future studies. / Studien undersöker hur e-handlares digitala egenskaper påverkar konsumenters uppfattning av e- handlaren samt hur uppfattningen påverkar förtroendet och misstron för e-handlaren. Resultatet strävar efter att hjälpa e-handlare få en förståelse för vilka egenskaper som är mest framträdande och strategiskt viktiga för att generera förtroende bland konsumenter. De digitala egenskaper som studien undersöker är, teknisk funktionalitet, informationskvalitet, användarvänlighet, grafisk design, navigation och igenkänning. En konsuments uppfattning anses antingen vara funktionell, eller motiverande. För att undersöka relationen mellan variablerna genomfördes en kvantitativ enkätundersökning. Insamlad data analyserades med statistiska mått för att utreda studiens syfte. Den interna reliabiliteten beräknades, variablerna misstro, informationskvalitet, grafisk design, igenkänning samt funktionell uppfattning resulterade i en acceptabel intern reliabilitet. Korrelationsanalyser utfördes mellan de oberoende variablerna för att utesluta multikollinearitet, därefter utfördes regressionsanalyser för att undersöka samband mellan variablerna. Korrelationstestet resulterade i att multikollinearitet helt kunde uteslutas. Regressionsanalysen resulterade i att grafisk design och navigation kunde påvisas ha en signifikant positiv inverkan på funktionell uppfattning, vilket betyder att en tilltalande grafisk design och en intuitiv navigering på en e-handlares hemsida bidrar till att hemsidan upplevs som välfungerande. Grafisk design var den enda variabeln som visade en signifikant positiv inverkan på motiverande uppfattning. En attraktiv grafisk design kan därmed motivera en konsument att välja en specifik e-handlare och att bli en återkommande kund, vidare verkar även grafisk design vara viktigt för att skapa en stark koppling till företaget. Regressionsanalysen visade även att endast motiverande uppfattning kan förklara förtroende och misstro med signifikans. Med andra ord kan en konsuments positiva motiverande uppfattning öka dess förtroende och misstro för en e-handlare. Analysen resulterade i en generellt låg förklaringsgrad, vilket indikerar att det finns variabler, eller dimensioner av de undersökta variablerna som studien bortsett, som kan förklara förtroende och misstro. Faktorerna kan därför vara av intresse att undersöka i framtida studier.

Bakgrund: Under 1980-2020 ökade andelen människor med övervikt i Sverige. Fortsätter utvecklingen i samma takt kommer det att innebära att hälften av världens befolkning är överviktig år 2030. Övervikt är en riskfaktor för många sjukdomar såsom diabetes, hjärt-och kärlsjukdomar och cancer. Stigmatiseringen av överviktiga innebär att de anses vara lata, okunniga och viljesvaga. När stigmatisering sker inom vården förstärks känslor av skuld och skam hos patienter med övervikt vilket kan leda till allvarliga konsekvenser, exempelvis att patienter inte söker nödvändig vård. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskor upplever interaktionen med patienter med övervikt. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Använda databaser var Pubmed, CINAHL och Psycinfo som resulterade i 12 kvalitativa studier till litteraturstudiens resultat. Alla studier kvalitetsgranskades och analyserades sedan med hjälp av metasyntes. Resultat: Resultatet som framkom presenteras i tre teman; Organisation och utbildning, attityder och bemötande samt sjuksköterskans arbetsmiljö med tillhörande subteman. Faktorer som tidsbrist, sjuksköterskans attityd och behov av utbildning var återkommande. Det mest oväntade fyndet var att sjuksköterskor drar sig för att samtala om övervikt med patienter och dessutom känner de att de inte har tillräcklig kunskap. Konklusion: Det framkom att sjuksköterskor ansåg att det var deras ansvar att initiera samtalet om övervikt, både i preventivt syfte och vid redan befintlig grundsjukdom. Sjuksköterskors upplevelser är värdefulla och ger insyn i hur förbättringsarbete kan ske organisatoriskt, det saknas utbildning, träning, resurser och tid. Litteraturstudien gav ett innehållsrikt resultat gällande vad som påverkade sjuksköterskors interaktion med patienter med övervikt. Slutligen behövs det både utbildning och redskap för att sjuksköterskor ska kunna erbjuda en god personcentrerad omvårdnad. / Background: The amount of people with overweight increased during 1980-2020 in Sweden. If this development continues this will entail that half of the world’s population will be overweight by the year 2030. Being overweight is considered a higher risk of contracting diseases such as diabetes, heart diseases and cancer. The stigma of being overweight is that they are considered being lazy, ignorant and weak willed. When stigma occurs in health care, feelings of guilt and shame are increased in patients with overweight which can lead to serious consequences such as patients not seeking necessery care. Aim: To illustrate how nurses perceive the interaction with patients with overweight. Method: Literature Study with qualitative approach. The used databases were Pubmed, CINAHL and Psycinfo that resulted in 12 qualitative studies for the literature studies results. All studies were quality reviewed and analyzed using metasynthesis. Result: The results that emerged were presented in three themes; Organisation and education, attitudes and interaction & nurses work environment with associated subthemes. Factors such as lack of time, nurses attitude and need for education were recurrent. The most unexpected find was that nurses are reluctant to discuss overweight and felt that they did not have enough knowledge. Conclusion: The results show that nurses considered it their responsibility to initiate the conversation about overweight, both in a preventative way but also when a preexisting condition was apparent. Nurses' experiences are valuable and give an insight into how improvements can be made organizationally, there is a lack of education, training, resources and time. The literature study gave an inclusive result regarding what influenced nurses' interaction with patients with overweight. Finally there is a need for education and tools for nurses to be able to give good patient centered care.

Bakgrund:  Motiverande samtal (MI) fokuserar på att främja patienters egen motivation och har visats vara gynnsam i syfte att främja beteendeförändringar. Diabetes är en snabbt växande folkhälsosjukdom och livsstilsförändringar har en positiv påverkan på sjukdomsförloppet. Trots befintlig kunskap om livsstilsförändringar finns svårigheter att uppfylla rekommendationerna och förändringarna upplevs ofta svåra att bibehålla över en längre tid. Syfte:  Beskriva patienters upplevelser av motiverande samtal för att främja livsstilsförändringar vid diabetes.  Metod:  Litteraturstudien inkluderade åtta kvalitativa studier från databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo och Scopus. Därefter kvalitetsgranskades valda studier utifrån Olsson & Sörensens bedömningsmall för kvalitativa studier och analysen utfördes utifrån Fribergs femstegsmodell.  Resultat:  Litteraturstudien resulterade i fyra kategorier med två subkategorier vardera. Följande kategorier identifierades; ”utveckla en vårdrelation som främjar livsstilsförändringar”, ”stöd att genomföra livsstilsförändringar”, ”hjälp att balansera livet vid livsstilsförändringar” och ”stärka det egna ansvaret vid livsstilsförändringar”. Konklusion:  Patienterna upplevde att MI var en metod som främjade och underlättade genomförandet av livsstilsförändringar. Mer forskning och utbildning inom området kan bidra till att MI används i större utsträckning i den kliniska verksamheten. / Background:  Motivational interviewing (MI) has the focus to promote patients own motivation and has been proven successful in promoting behavior changes. Diabetes are diseases growing fast in the society and lifestyle changes are considered to have a positive impact on the development of the disease. Regardless of existing knowledge about the positive effects of lifestyle change, the majority of people with the diagnosis do not meet the recommended goal and changes are often hard to maintain over a longer period.  Aim:  To describe patients experience of motivational interviewing to promote lifestyle changes in diabetes.  Methods:  A qualitative literature study was made with eight qualitative studies. The studies included was found through the databases Cinahl, PubMed, PsycInfo and Scopus. The studies was quality reviewed from Olssens and Sörensens model for qualitative studies and the analysis was made from Fribergs five step model.  Results: The literature study resulted in four categories with two subcategories each. Following categories where identified; ”developing a nursing relationship that promotes lifestyle changes”, ”support in the lifestyle changes”, ”help to balance the everyday life in the lifestyle changes” and ”reinforces the responsibility in the lifestyle changes”. Conclusion:  The patients experienced that MI was a method that promoted and facilitated the implementation of lifestyle changes. More research and education in the area could lead to an increased use of MI in the clinical situation.

Bakgrund: Motiverande samtal (MI) är en klinisk samtalsmetod som används vid behandling för att understödja förändring hos patienter med sjukdomstillstånd kopplade till beteende. Stressrelaterad psykisk ohälsa innefattar ofta problem med kognition och beteende, vilket påverkar förmågan att göra hälsosamma val. Fysisk aktivitet som behandling har visat god effekt för att lindra kardinalsymtom, men följsamheten är låg. MI kan fylla en viktig funktion då motivation är av betydelse för att fullfölja behandling som syftar till beteendeförändring. Dock behövs ytterligare forskning gällande fysioterapeuters strategier och erfarenheter av att tillämpa MI som samtalsmetod.Syftet med studien var att belysa fysioterapeuters erfarenheter och användande av MI hos patienter med stressrelaterad psykisk ohälsa. Metod: I denna studie tillämpades kvalitativ metod. Datainsamlingen gjordes genom fyra semistrukturerade intervjuer med legitimerade fysioterapeuter. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat utmynnade i temat Stärkt självledarskap genom empatisk dialog främjar hållbara förändringsprocesser. Temat baserades på fyra kategorier (med tillhörande underkategorier): Ett stärkande och flexibelt förhållningssätt, Inkännande utifrån patientens behov, Stöd till autonomi samt Hinder och motstånd på vägen. Resultatet belyser fysioterapeuters erfarenheter och användande av MI som hjälpsamt för att främja hållbara beteendeförändringar vid stressrelaterad psykisk ohälsa. Slutsats: Studien har bidragit till ökad förståelse för fysioterapeuters erfarenheter och användning av MI. Huvudresultatet speglar fysioterapeuternas syn på MI som ett stödjande verktyg vid behandling rörande beteendeförändringar där en empatisk dialog utgör grund för att patientens autonomi stärks. MI upplevs hjälpsamt vid planering anpassad efter patientens individuella behov. Fortsatt forskning behövs som rör fysioterapeuters strategier att motivera patienter till hälsosamma beteendeförändringar.

Bakgrund: Diabetesprevalensen i världen ökar ständigt, en förklaring kan vara försämrade levnadsvanor vilka ofta leder till övervikt och fetma, kända riskfaktorer för diabetes typ 2. Diabetes typ 2 kan ofta regleras med livsstilsförändringar. En samtalsmetod som visat positiva effekter på förändring av levnadsvanor är motiverande samtal (MI). Behandling som involverar korta interventioner har visat positiva effekter vilket kan vara användbart inom den ofta tidspressade hälso och sjukvården. Syfte: Att kartlägga och beskriva effekter av interventioner baserade på motiverande samtal (MI) vid vård av personer med diabetes typ 2. Metod: Litteraturöversikt, där nio vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats granskades. Databaserna Cinahl with full text, MEDLINE, PubMed, PsycINFO, Scopus och Google Scholar användes. Resultat: Fysiologiska effekter, kost, psykologiska effekter och egenvård var de områden som framkom. Viss effekt av MI kunde visas över tid i flera områden, som bland annat HbA1c, vikt, kunskap och förståelse om diabetes, följsamhet till fysisk aktivitet, känsla av kontroll och egenvård. Dock saknades signifikanta skillnader mellan grupperna i flera av studierna. Konklusion: Resultaten i litteraturöversikten är inte entydiga. Motiverande samtal kan vara en möjlig samtalsmetod att använda i sjuksköterskans möte med personer med diabetes typ 2 för att öka möjligheten att sköta om sin egen hälsa för att minska komplikationsrisker. Ytterligare forskning av hög kvalitet behövs inom området. / Background: The prevalence of diabetes continues to rise worldwide, and oneexplanation being the decrease in positive lifestyle habits which often lead to weight gain and obesity, well known risk factors for diabetes type 2. Diabetes type 2 can be more easily managed by lifestyle changes. One counselling approach which has been found to have positive effect on lifestyle changes is Motivational Interviewing (MI).Treatment that involve short interventions have shown to have positive effects and may be useful in an often time poor environment such as the healthcare system. Objective: To map out and describe the effects of interventions based on motivational interviewing (MI) done in treatment of people with diabetes type 2. Methodology: Literature review of nine quantitative scientific articles. The databases Cinahl with full text, MEDLINE, PubMed, PsycINFO, Scopus and Google Scholar was used. Results: Physiological effects, diet, psychological effects and personal care were addressed. An effect of MI over time was found on several areas such as HbA1c, weight, knowledge about and understanding of diabetes type 2, compliance to physical activity, locus of control as well as personal self-care. However a lack of significant differences were found between groups in several studies. Conclusion: The results of the literature review are inconsistent. Motivational interviewing may be a possible counselling approach to apply in the nursing setting together with people with diabetes type 2, as a way to improve health behaviours such and decrease the risk of complications.

Background: Diseases partly depending on lifestyle is a global problem. Lifestyle changes with in the areas of tobacco, physical activity, diet and alcohol can reduce the risk of developing this diseases. To change habits and lifestyle is often difficult and takes time. Strengthening a person's belief in their ability to change can facilitate change. Motivational Interviewing (MI) is a counseling method that aims to provide support for lifestyle change. The person's own perspective is in focus. The counselor is trying to explore and understand it through empathically listening, and find the person's own motivation. Aim: To compile research of the usability of Motivational Interviewing at lifestyle change in the areas of tobacco, physical activity, diet and alcohol. Method: A literature study based on 13 articles of quantitative and qualitative approaches. Result: MI was useful at lifestyle change related to the areas of tobacco, physical activity, diet and alcohol, the highest usability was found at smoking cessation. No effect was found for diabetes and physical activity. MI improved the belief to commit lifestyle change. Emphatically listening facilitated lifestyle change. Conclusion: MI was useful at lifestyle change related to the areas of tobacco, physical activity, diet and alcohol, the highest usability was found at smoking cessation. MI improved the belief to commit lifestyle change and made persons more ready to change. Follow up improved the outcome. / Bakgrund: Sjukdomar som till viss del beror på levnadsvanor är ett globalt problem. Livsstilsförändringar inom områdena tobak, fysisk aktivitet, kost samt alkohol kan minska risken utveckla dessa sjukdomar. Förändring av levnadsvanor är ofta svårt och tidskrävande. Att stärka en människas tro på att hon/han kan förändras underlättar för att genomföra en förändring. Motiverande samtal (MI) är en samtalsmetod som syftar till att ge stöd till livsstilsförändring. Personens egna perspektiv är i fokus. Genom empatiskt lyssnande försöker rådgivaren utforska och förstå det, samt finna individens egen motivation till förändring. Syfte: Att sammanställa forskning om användbarheten av motiverande samtal vid livsstilsförändringar inom områdena tobak, fysisk aktivitet, kostvanor samt alkohol Metod: En litteraturstudie gjord på 13 artiklar, ansatser av kvantitativa och kvalitativa. Resultat: MI var användbart vid livsstilsförändringar relaterat till områdena, mest användbart vid rökstopp. Ingen effekt fanns vid diabetes och fysisk aktivitet. MI ökade tilltron till att kunna genomföra livsstilsförändringar. Empatiskt lyssnande av behandlaren underlättade för förändring. Slutsats: MI var användbart vid livsstilsförändringar relaterat till områdena tobak, fysisk aktivitet, kost samt alkohol, mest användbart vid rökning. MI ökade tilltron att kunna genomföra en livsstilsförändring, samt gjorde människor mer redo för den. Upplevelsen av att inte bli tillrättavisad underlättade för förändring. Uppföljning förbättrade utkomsten