Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur deltagarna i studien upplevde att få fysisk aktivitet på recept förskrivet och hur de upplevde att få samtal med fokus på motivation och vägledning av hälsopedagogstudenter under utbildning. Frågeställningarna var: Upplevde deltagarna i studien att deras fysiska aktivitetsnivå förändrades när de fick receptet förskrivet, efter det första samtalet med fokus på motivation och vägledning samt efter det första uppföljningssamtalet med fokus på motivation och vägledning? I så fall hur och varför? Hur upplevde deltagarna i studien tilltron till sin egen förmåga att utöva fysisk aktivitet när de fick receptet förskrivet, efter det första samtalet med fokus på motivation och vägledning samt efter det första uppföljningssamtalet med fokus på motivation och vägledning? Hur upplevde deltagarna i studien det första samtalet med fokus på motivation och vägledning samt det första uppföljningssamtalet med fokus på motivation och vägledning samt kontakten med lotsen? Metod För att besvara syfte och frågeställningar har en kvalitativ metod och intervjuer med en riktad öppen design använts. Fem personer som har fått fysisk aktivitet på recept rekryterades från GIH:s lotsmottagning. Deltagarna bestod av personer mellan 52 och 75 år, varav 4 var kvinnor och 1 var man. Analyserna av datamaterialet genomfördes med en induktiv innehållsanalys där delar av transkriberingen valdes ut och kondenserades till kortare meningar med betydelse för studiens syfte och frågeställningar (meningsbärande enheter). Resultat Innehållsanalysen resulterade i 8 kategorier och 20 underkategorier. Resultatet visade att några av deltagarna hade en liten ökning i fysisk aktivitetsnivå, medan andras nivå förblev oförändrad. Tilltron till sin egen förmåga var hög från början och förändrades inte under uppföljningen. Lotsmottagningen beskrevs av flera deltagare som vägledande och motiverande. Slutsats Deltagarna har uttryckt att kontakten med lotsen har varit positiv, men upplevde trots detta ingen förändring i sin fysiska aktivitetsnivå. Tilltron till den egna förmågan var hög från början och förändrades inte av samtalen.

Bakgrund: En beteendeförändring kan vara ett långt och komplext förlopp. Det finns olika beteendepåverkande metoder att ta till stöd vid en process till beteendeförändring där de har gemensamt att strategiskt arbeta med en patients beteendeförändring. Syfte: att studera vilket vetenskapligt stöd det finns för att användning av beteendepåverkande metoder inom tandvården ger resultat till förbättrade munhygienbeteenden och oral hälsa hos patienter. Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes och vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Dentistry & Oral Sciences Source, PubMed, CINAHL with fulltext samt PsycINFO. Resultat: Beteendepåverkande metoder som återfanns i litteraturstudien var health belief model, transteoretiska modellen, health action process approach, utbildningsprogram baserat på kognitiva beteendeprinciper på individ- samt gruppnivå, social kognitiva teorin, theory of planned behavior och theory of reasoned action. Begrepp som återfanns var känsla av sammanhang [KASAM], locus of control samt self-efficacy. Self-efficacy visade sig vara ett viktigt begrepp. Resultaten var motstridiga, det fanns både stödjande och icke stödjande resultat till förbättrade munhygienbeteenden samt gingivala förhållanden. Slutsats: Beteendepåverkande metoder i syfte att förbättra munhygienbeteende kan vara användbart i arbete med beteendeförändring. Self-efficacy är ett viktigt begrepp att beakta. Det finns behov av mer forskning som visar på evidens att beteendepåverkande metoder är effektiva inom tandvården.

Bakgrund: Mer och mer forskning kommer fram som styrker fördelarna med regelbunden fysisk aktiv (FA). Ändå har många svårt att röra på sig tillräckligt. I tidigare forskning har interventioner med ett webbaserat program (WBP) och interventioner med coaching fått positiva resultat med att främja FA. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka effekten av ett webbaserat program tillsammans med coaching för att främja FA hos individer som är i behov av ökad FA. Metod: För att besvara syftet har en litteraturöversikt gjorts med sammanställning av 8 vetenskapliga originalartiklar. Sökningen gjordes med Databasen PubMed. Artiklarna granskades med hjälp av ”Oxford Levels of Evidence 2011” evidensmetod. Resultat: Majoriteten av studierna (n=6 av 8) visade en positiv effekt av WBP och coaching på FA. Två artiklar såg ingen signifikant förbättring. Slutsats: Utifrån den granskade litteraturen så finns det skäl till att använda ett webbaserat program tillsammans med coaching för att främja FA. Mer forskning kräves för att säkerställa effekten av ett WBP och Coaching på FA samt specifikt effekten på den yngre och äldre befolkningen. / Background: More and more research is emerging that demonstrates the benefits of regular physical activity (FA). Still, many have difficulty being physically active. In previous research, interventions with a web-based program (WBP) and interventions with coaching have had positive results in promoting FA. Aim: The purpose of the review is to investigate the effect of a web-based program together with coaching to promote FA in individuals who are in need of increased FA. Method: In order to answer the purpose, a literature review has been compiled with the compilation of 8 scientific original articles. Articles were found using the PubMed database. The articles were reviewed using the "Oxford Levels of Evidence 2011" evidence method. Results: The majority of studies (n = 6 of 8) showed a positive effect of WBP and coaching on FA. Two articles saw no significant improvement. Conclusion: Based on the literature reviewed, there is positive evidence to suggest usage a web-based program together with coaching to promote FA. More research is needed to ensure the effect of a WBP and Coaching on the FA and specifically the effect on the younger and older population.

Sammanfattning Introduktion: Satsningen på preventiv vård bör öka för att möta vårdbehovet i samhället de närmsta 20 åren. Primärvården (PV) har i sitt uppdrag att motivera patienter till egenvård och förebygga ohälsa i befolkningen. Motiverande samtal (MI) är ett evidensbaserat arbetsverktyg för kommunikation och samverkan som används av distriktssköterskor för att motivera patienter till egenvård.  Syfte: Distriktssköterskors upplevelser av förutsättningar för att använda motiverande samtal med patienter. Metod: Beskrivande design med kvalitativ ansats. Manifest innehållsanalys har använts för att analysera resultatet. Huvudresultat: Huvudresultatet av intervjuerna resulterade i tre huvudkategorier: Egen erfarenhet och kunskap om MI, möjlighet att arbeta förebyggande med MI och strukturella förutsättningar för att använda MI. Att ha erfarenhet av MI beskrevs som en förutsättning för att kunna använda metoden i patientmötet. Ytterligare faktorer som beskrevs var tiden, patientrelationen samt vilket stöd distriktsjuksköterskor upplevde från sina kollegor. Riktlinjer och rutiner på arbetsplatsen beskrevs ge förutsättningar för att distriktsjuksköterskor kunde arbetade på lika sätt, chefen och organisationen var i det en viktig förutsättning.  Slutsats: Deltagarna i studien upplevde begränsade förutsättningar för att använda MI i patientmötet, främst pga bristande riktlinjer och rutiner gällande handledning och vidareutbildning. Mer tid och kontinuitet med patienter skulle resultera i bättre förutsättning i användandet av MI.    Nyckelord: Distriktsköterska, förutsättningar, motiverande samtal, upplevelser / Abstract Introduction: The effort to increase preventive care needs to enhance over the next twenty years. Primary care has the assignment to motivate the patient to self-care and prevent ill health in the population. Motivational interviewing (MI) is a science-supported intervention that district nurses use to motivate patients to adopt healthy behavioural changes.  Aim: District nurses' experiences of prerequisite conditions for using motivational interviewing with patients. Method: Qualitative approach with descriptive design, manifest content analysis has been used to analyse the results. Results: The main conclusion of the interviews falls in to three categories: Own experience and knowledge of MI, the ability to work preventively with MI and structural conditions using MI. Having experience of MI was described as a prerequisite to be able to use the method in the meeting with the patient. Additional factors described were the time, relationship with the patient as well as the support district nurse experienced from their colleagues. Guidelines and procedures at the workplace were also described as conditions that had to exist for the district nurses to work using MI methods in the same way, and a supportive manager and organization were also important prerequisites. Conclusion: Participants in the study experienced limited prerequisites to use MI with the patients, mainly due to deficient guidelines and routines when it came to training and coaching and further education. More time and continuity with the patients describe as a prerequisites to use MI.  Keywords: District nurse, experiences, motivational interviewing, prerequisites

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk systemsjukdom och en av de stora folksjukdomarna i världen och i Sverige. Diabetes typ 2 karakteriseras av förhöjd glukoshalt i blodet vilket på sikt kan orsaka komplikationer i blodkärlen. Utvecklingen av diabetes typ 2 påverkas av individens levnadsvanor så som ohälsosam kost, rökning och fysisk inaktivitet. Fysisk aktivitet är en central del i diabetesbehandlingen där effekten både förebygger uppkomsten av diabetes typ 2 och förbättrar metabol kontroll. Processen att gå från att vara fysiskt inaktiv till att vara fysisk aktiv är dock svår. Trots att det länge varit välkänt att fysisk aktivitet har både kortsiktiga och långsiktiga positiva effekter, har det varit svårt att motivera personer med diabetes typ 2 att förändra sitt beteende och öka sin fysiska aktivitetsnivå. Syfte: Syftet var att undersöka effekten av motivationshöjande metoder för att öka den fysiska aktivitetsnivån hos vuxna med diabetes typ 2. Metod: I arbetet användes en beskrivande design med allmän litteraturöversikt som datainsamlingsmetod med kvantitativ ansats. Litteraturöversikten är baserad på vetenskapliga kvantitativa originalartiklar publicerade mellan år 2011–2021. Sökningen utfördes med databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Interventioner med olika motivationshöjande metoder ökar fysisk aktivitet hos personer med diabetes typ 2. Både motiverande samtal och mobilhälsa som intervention visade en statistiskt signifikant skillnad på antal steg per dag, antal minuter total fysisk aktivitet samt olika intensitet av fysisk aktivitet. Slutsats: Motiverande samtal och mobilhälsa som intervention visade en god effekt på fysisk aktivitetsnivå. Mer forskning behövs i framtiden som undersöker effekten av andra motivationshöjande metoder, samt olika interventionsperioder / Background: Type 2 diabetes is a chronic disease and one of the major public diseases in the world as well as in Sweden. Type 2 diabetes is characterized by elevated levels of glucose in the blood, which leads to complications in the blood vessels. Development of type 2 diabetes is affected by the individual’s lifestyle habits such as unhealthy diet, smoking and physical inactivity. Physical activity is a central part in the treatment of diabetes, where the effect prevents the development of type 2 diabetes and improves metabolic control. The process of changing a habit of being physically inactive to physically active is difficult. Although it has been well known that physical activity has both short- and long-term positive effects, it has been difficult to motivate people with type 2 diabetes to change their behavior and be more physically active. Aim: The aim of the study was to examine the effect of motivation enhancing methods on the physical activity level in adults with type 2 diabetes. Method: A descriptive design with a general literature overview as a data collection method was used with a quantitative approach. The general literature overview is based on scientific quantitative original article’s, published between 2011–2021. The search was performed with PubMed and CINAHL databases. Result: Intervention with different motivation enhancing methods increases physical activity in people with type 2 diabetes. Both motivational interviewing and mobile health interventions showed a statistically significant difference regarding the number of steps per day, total minutes of physical activity and intensity of physical activity. Conclusion: Motivational interview and mobile health interventions elicit a good effect on physical activity. Further research is needed in the future which examines the effectiveness of other motivational enhancing methods as well as different intervention periods.

Bakgrund: Typ 2 diabetes mellitus är en av de stora folksjukdomarna och förekomsten av sjukdomen ökar i hela världen. Typ 2 diabetes mellitus kan medföra allvarliga komplikationer om sjukdomen inte behandlas korrekt. Det går inte att bli frisk från sjukdomen, men genom livsstilsförändringar kan blodsockret sänkas till normala nivåer. Detta innebär att vården har en stor uppgift att hantera för att främja hälsan hos dessa patienter. För att stödja patienten i att hantera sin situation kan sjuksköterskan använda sig av motiverande samtal. Syfte: Beskriva effekten av motiverande samtal hos patienter med typ 2 diabetes mellitus gällande levnadsvanor. Metod: En kvantitativ litteraturöversikt med 14 vetenskapliga artiklar. Resultat: Motiverande samtal visar en varierad effekt. Positiv effekt kunde ses på egenvård, midjemått samt fysisk aktivitet. Ingen effekt kunde påvisas gällande övriga utfallsmått. Vid summering av samtliga utfallsmått från artiklarna visade motiverande samtal endast ha 35% signifikant effekt. Konklusion: Trots varierande effekt av motiverande samtal kan det vara en möjlig metod för sjuksköterskor i mötet med patienter med typ 2 diabetes mellitus för att minska risken för komplikationer.Sjuksköterskan kan med hjälp av motiverande samtal främja motivation, men för att detta ska ha effekt krävs att patienten själv har motivationen att förändra sin livsstil. / Background: Type 2 diabetes mellitus is one of our primary public diseases, and the incidence of the disease is increasing worldwide. Type 2 diabetes mellitus can lead to severe complications if the disease is not controlled. It is not possible to cure the disease, but blood sugar can be lowered to normal levels through lifestyle changes. This means that healthcare has a major task to handle to promote the health of these patients. To support the patient in managing their situation, the nurse can use motivational interviewing. Aim:To describe the effect of motivational interviewing in patients with type 2 diabetes mellitus regarding lifestyle. Method: A quantitative review with 14 scientific articles. Result: Motivational interviewing showed a varying effect. The positive effects could be seen onself-care, waist measurements, and physical activity. No effect is shown regarding other outcome measures. When summarizing all outcome measures from the articles, motivational interviewing showed only a 35% significant effect. Conclusion: Despite the varying effect of motivational interviewing, it may be possible for nurses to use in care for patients with type 2 diabetes mellitus to reduce the risk of complications. With the help of motivational interviewing, the nurse can promote motivation, but for this to have an effect,the patient himself must have the motivation to change his lifestyle.

Motivational interviewing is a widely used psychosocial intervention, both in general and more specifically in Swedish social services. It was developed within the substance abuse field and has later been adapted to many other fields, for example domestic violence. Up to this point there has been some research about MI in this context, but there is a lack of knowledge about how social workers working with domestic violence use and perceive the method in their practical work. This qualitative interview study explores seven Swedish social workers’ perception of this within the theory of affordances. The results have been thematically analyzed and shows that MI is viewed as a flexible, versatile and useful method within domestic violence. The results also show three themes which are called The learning process of MI as an affordance in itself, MI as a useful method in the work with domestic violence and MI applied partially in relation to contextual circumstances. The results further implicate more extensive future studies with a quantitative approach.

Introduktion: Övervikt och fetma är ett växande problem i världen. Även hos barn har det ökat under de senaste 25 åren. Övervikt och fetma hos barn kan leda till ökad risk för ohälsa i vuxen ålder, till exempel diabetes typ 2. För att förebygga detta är det viktigt att barnets familj är delaktiga och får en förståelse för hur hög vikt kan vara förknippat med eventuella hälsoproblem hos barnet senare i livet. Syfte: Syftet var att med en struktuerad litteraturöversikt undersöka barn och föräldrars upplevelser av motiverande samtalsteknik som använts i beteendeinterventioner för att behandla eller förebygga övervikt och fetma. Metod: En strukturerad litteraturöversikt genomfördes där tio kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar analyseras med en tematisk analys för att svara på syftet. Resultat: Flera av studierna påvisade att barn med övervikt eller fetma samt deras föräldrar upplevde nöjdhet med MItekniken. De huvudteman som framkom var barns inre faktorer både motverkar och främjar ökad motivation samt barns yttre faktorer verkar ha en avgörande roll för faktisk beteendeförändring. Slutsats: MI-tekniken verkar vara en bra strategi ur ett deltagarperspektivunder en beteendeförändringsprocessen. Stöd från barnens omgivning lyftes som viktigt. En beteendeförändring upplevs dock vara en stor utmaning av många där faktorer inverkar som brist på motivation, intresse och tid. Mer forskning behövs där motiverande samtal tillämpas som interventionsmetod för fortsatt utveckling av samhälleliga insatser för barn med övervikt och fetma. / Introduction: Overweight and obesity are a growing problem in the world and also increased among children over the past 25 years and can lead to an increased risk of ill-health in adulthood, such as diabetes type 2. To prevent this, it is important that the child’s family is involved and gain understanding of the association between a higher body weight and health problems later in the child’s life. Aim: The purpose of this study was conduct a structured literature review to examine childrens and parents experiences of motivational interviewing in behavioral interventions to treat or prevent overweight and obesity. Methods: A structured literature review was conducted where ten quantitative and qualitative scientific articles within the subject were analysed with a thematic analysis to answer the study aim. Results: Several of included studies showed that children with overweight or obesity and their parents experienced satisfaction with the MI-technique. The main themes were childrens internal factors both counteracts, promotes an increased motivation and childrens external factors seems to have a crucial role in an actual behaviour change. Conclusion: Participant experienced The MI-technique to be a good behavorial strategy. Support from the child’s surrounding seemed as important. A behaviour change was experienced as a challenge where factors like lack of motivation, interest or time impact. To reach better society efforts for children with overweight and obesity, more research is needed where motivational interviewing is used as an intervention method also to be used to support the development of societal effort.

Anyone who understands MI as a process may spontaneously think that five weeks of MI conversations may be a little short of time to be able to see a clear effect. At least that was my spontaneous thought. This was precisely the starting point of the study, which further led to the purpose of the study, i.e. to evaluate MI as a conversation method and see how effective the method is over a five-week period in a health and lifestyle-related behavior change. The aim is further specified by two questions: How has the health-related behavior changed during five weeks of MI-sessions based on the transtheoretical model? How has motivation changed over five weeks of MI-sessions? In order to answer the purpose and questions, MI- sessions with four female clients have been conducted over five weeks. In order to measure the effect of the MI-sessions, the clients during their first and last call answered scale questions intended to measure the client's motivation. In addition, each conversation has been documented in writing by me as conversation leader, where the most essential parts of the conversation have been noted to make it possible to follow the client's development in the transtheoretical model. The result showed that MI contributed to a strengthened intrinsic motivation as well as progress in the transtheoretical model as a result of a five-week period of MI-sessions. Through the study, it can be concluded that five weeks of MI-sessions are enough to strengthen the inner motivation and develop in the transtheoretical model. / Den som är införstådd i MI som process kanske spontant tänker att fem veckor av MI-samtal kan vara lite kort om tid för att kunna se en klar effekt. Det var åtminstone min spontana tanke. Just detta blev studiens utgångpunkt som vidare ledde fram till syftet med studien d.v.s. att utvärdera MI som samtalsmetod och se hur effektiv metoden är under en femveckorsperiod vid en hälso- och livsstilsrelaterad beteendeförändring. Syftet specificeras vidare av två frågeställningar: Hur har det hälsorelaterade beteendet förändrats under fem veckor av MI- samtal utifrån den transteoretiska modellen? Hur har motivationen förändrats under fem veckor av MI-samtal? För att besvara syftet och frågeställningarna har MI-samtal med fyra kvinnliga klienter genomförts under fem veckor. För att mäta effekten av MI-samtalen har klienterna under sitt första och sista samtal besvarat skalfrågor som avser mäta klientens motivation. Dessutom har varje samtal dokumenterats i skrift av mig som samtalsledare där samtalets mest väsentliga delar noterats för att göra det möjligt att följa klientens utveckling i den transteoretiska modellen. Resultatet visade att MI bidrog till en stärkt inre motivation samt framsteg i den transteoretiska modellen till följd av en femveckorsperiod av MI-samtal. Genom studien kan man dra slutsatsen att fem veckor av MI-samtal räcker gott för att stärka den inre motivationen samt utvecklas i den transteoretiska modellen.

Background: Cardiovascular diseases are globally the leading causes of death. In Sweden 2 million people are currently affected. Contemporary society has created the conditions for an epidemic of diseases caused by unhealthy lifestyles. Nurse led motivational interviewing (MI) can be used to implement changes in unhealthy lifestyle habits. Aim: The aim of the study was to describe the usability of the method motivational interviewing (MI) in nurses' work with patients with cardiovascular diseases. Method: The chosen method was a literature review of quantitative and qualitative research. In total 5 quantitative and 3 qualitative research articles were analysed. Results: The analyses resulted in two themes and six subthemes. First theme was The importance of a good collaboration with subthemes A mutual interaction, To include employers and relatives and The benefits of good alliance. Second theme was Challenges for a successful treatment with subthemes Lack of time, Lack of knowledge and Influence of internal resistance. Conclusion: Usability of MI with patients diagnosed with cardiovascular disease has been described. Challenges related to relevance of MI has been emphasised. Results of this study indicated that nurse led MI can have positive effects on multiple aspects of selfcare, lifestyle habits and wellbeing. / I Sverige lever cirka två miljoner människor med hjärt- och kärlsjukdomar vilket också är den vanligaste orsaken till förtida död. Sjuksköterskor som specialister inom omvårdnad kommer att möta många patienter som behöver stöd i samband med hjärt-kärlsjukdomar. Att lindra lidande, förebygga sjukdom, återställa samt främja hälsa är de fyra omvårdnadensmålen. Motiverande samtal (MI) kan användas av exempelvis sjuksköterskor. Detta är en effektiv metod som kan bidra till positiva resultat vid olika hälsorelaterade problem och sjukdomar såsom diabetes, psykisk ohälsa och missbruk. MI är en samtalsmetod där individens motivation stärks och personen själv blir medveten om de hälsorelaterade förändringar som borde göras.Syftet med studien var att beskriva användbarhet av metoden motiverande samtal i sjuksköterskors arbete med patienter med hjärt- och kärlsjukdom. En litteraturöversikt av kvantitativ och kvalitativ forskning av åtta vetenskapliga studier genomfördes. Detta innebär att analys av två olika typer av forskning förenades och ett nytt resultat skapades. Resultatet av denna studie visade att MI hade en positiv påverkan på patienternas egenvård och levnadsvanor. Patienter upplevde ett ökat välbefinnande i samband med sjuksköterskeledd MI. Det visade sig att en god samverkan mellan individer inkluderade i MI processen ökade chansen för positiva resultat. Dessutom beskrevs utmaningar som kan uppstå vid användandet av metoden som tidsbrist och kunskapsbrist. Resultatet av studien kan bidra till ökad kunskap inom området, vilket kan ge nytta för samhället där många lever med hjärt- och kärlsjukdomar, som antingen är orsakade eller påverkade av ohälsosamma levnadsvanor. Resultatet kan ses sombetydelsefullt för sjuksköterskor som kommer att träffa många patienter som söker vård relaterad till hjärt-och kärlsjukdomar. Förutom potentialen att påverka hälsan positivt på individnivån, kan MI vara ett hälsofrämjande verktyg i sjuksköterskans verktygslåda som kan gynna folkhälsan. Dessutom kan MI i framtiden vara en kostnadseffektiv metod för samhället.Sammanfattningsvis kan MI bidra med flera positiva aspekter för svenska samhället om de rätta förutsättningarna för sjuksköterskor och patienter finns. Den här studien bidrar till ökad förståelse och kunskap i de olika aspekter som krävs för att MI ska fungera optimalt.