No description available.

Den här kartläggningen handlar om vad som är motiverande samt hur läraren kan motivera eleverna till att delta aktivt i sitt skrivande i årskurserna F-6. Kartläggningen bygger på studier vars syfte är att undersöka olika aspekter av den tidiga skrivundervisningen både ur ett elev- och lärarperspektiv där motivation samt meningsfullt skrivande tydliggörs. Intresset för våra frågeställningar bottnar i tidigare forskning som belyser betydelsen av att eleverna upplever skrivundervisningen som meningsfull samt motiverande. Både forskning samt PISA-resultaten påvisar att elevers motivation gentemot skrivundervisningen sjunkit vilket påverkar elevers skrivkunskaper samt får negativa konsekvenser för elevernas fortsatta lärande. Mot den här bakgrunden är syftet att kartlägga den aktuella forskningen om vad som motiverar samt gynnar elevers skrivande i låg- och mellanstadiet. Frågeställningarna som vi vill besvara är, vad som kännetecknar forskningen om motiverande skrivundervisning för elever i årskurserna F-6 samt vilka aspekter som lyfts fram som framgångsrika för en motiverande undervisning. Kartläggningen belyser skrivundervisningen i den nordiska kontexten och undersöker mer specifikt forskning utförd i Sverige och Norge. Studierna är kvalitativa intervju- samt observationsstudier som är utförda 2012–2023. Metoden sker genom sökprocesser i databaserna Primo, ERIC och SwePub. Genom att tillämpa inkluderingskriterier avgränsades sökningen av forskningsmaterial och relevanta studier inkluderades i den här kunskapsöversikten.  Resultatet av kartläggningen visar på en rad olika aspekter som lyfts fram som framgångsrika för en motiverande skrivundervisning. Forskningen belyser vikten av att arbeta elevnära med texter som är intressanta för eleverna och där de även får möjligheter att presentera sina texter för en mottagare. Forskningen lyfter även vikten av att skapa lustfyllda, kreativa och språkstimulerande aktiviteter i sociala sammanhang där eleverna får lära sig tillsammans för att bibehålla intresset för skrivande. Resultaten illustrerar betydelsen av lärarens didaktiska val, ämneskunskaper samt vikten av lärares förhållningssätt gentemot sina elever för att stärka deras självkänsla och motivation.

Motiverande samtal (Motivational Interviewing, MI) är en utbredd metod som används vid exempelvis drogberoende, viktminskning och diabetes för att uppnå varaktiga beteendeförändringar. Sådana här beteendeförändringar är önskvärda även inom tandvården, och syftet med denna litteraturstudie var därför att undersöka om motiverande samtal kan användas inom vårt område. Sökning i databaserna PubMed, PsycINFO via CSA och Cochrane library resulterade i sex relevanta artiklar: tre av dessa redogjorde för kariesprevention hos små barn, två behandlade rökavvänjning och en av artiklarna studerade tandvårdsutnyttjande. Analys av artiklarna indikerar att MI kan ha en ökad kariespreventiv effekt jämfört med traditionell munhälsoinformation, men angående metodens effekt på rökavvänjning och tandvårdsutnyttjande kan dock inga slutsatser dras. Vår litteraturstudie visar en tendens mot att MI kan fungera bättre än traditionell munhälsoinformation men fler studier behövs inom ämnet oral hälsa.

Background: An inactive lifestyle is a problem in today’s society, a problem that can contribute to negative health effects. Group fitness instructors have the possibility to affect the participants’ attitudes towards physical activity. This study therefor aims to examine how and why group fitness instructors choose to convey instructions and feedback, and which other factors are perceived as motivating for continued physical activity. Method: The study was conducted in the form of semi-structured interviews with ten participants from different fitness centers situated in the middle region of Sweden. The interviews were recorded, transcribed and thereafter analyzed by the interpretative phenomenological analysis methods. Results: Instructions were communicated mainly verbally or in a combination of verbally and visually. The majority were aware that learning is individual and that different techniques therefor should be used to create an understanding for the execution of an exercise. Feedback was communicated frequently and the majority meant that it should be adapted to the needs of each participant. Positive feedback was mainly used to inspire participants to additional performance, while constructive feedback mainly was used to correct improper execution. Other motivating factors that appeared to be important was to create an environment that help every participant to reach the goals of each session by act inspiring, create a holistic perspective and to involve the participants in their own development. Social interaction appeared to be an important factor, which was created by relationships. New finds consist of the discovery the majority of the instructors, after having given repeated constructive feedback to a participant on an exercise, would allow an incorrect execution to pass instead of solving the problem. Conclusion: The group fitness instructors seem to create a motivating environment, as is indicated by various factors. Recurring participants suggests that they experience the exercise as positive and that they are motivated to continue performing the physical activity in question. The group fitness instructors try to individualize their instructions and feedback, to get through to each individual. Furthermore they try to show alternative exercises, to give each participant the possibility of choosing a suitable level and thereby take part in their own development. The social interaction appeared to be an important factor in making participants return. The behavior of the group fitness instructors indicate that they are striving to create an environment that inspires continued physical activity. / Bakgrund: En inaktiv fritid är i dagsläget ett samhällsproblem som kan bidra till hälsohämmande effekter. Som gruppträningsinstruktör finns möjlighet att påverka deltagarnas inställning till fysisk aktivitet. Studiens syfte var därmed att studera hur och varför gruppträningsinstruktörer väljer att förmedla instruktion och feedback samt vilka övriga faktorer som de upplever är betydelsefulla för att öka deltagarnas motivation till fysisk aktivitet. Metod: Studien genomfördes i form av semi-strukturerade intervjuer med tio stycken deltagare tillhörande olika gymkedjor i Mellansverige. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades genom den tolkande fenomenologiska analysmetoden. Resultat: Instruktioner förmedlades främst verbalt eller kombinerat verbalt/visuellt. Majoriteten var medvetna om att lärande är individuellt och därför användes olika tekniker för att skapa förståelse för utförandet. Feedback förmedlades frekvent och majoriteten ansåg att den bör anpassas efter individens behov. Positiv feedback användes främst för att inspirera deltagarna till ytterligare prestation medan konstruktiv feedback främst användes i syfte att korrigera ett tekniskt felaktigt utförande. Övriga motiverande faktorer som framstod betydelsefulla var att skapa förutsättningar för att uppnå gruppträningspassets målsättning genom att inspirera, skapa ett holistiskt perspektiv samt involvera deltagaren i sin egen utveckling. Socialt samspel skapades genom relationer och trygghet vilket ansågs vara en viktig faktor. Nya fynd är att när en deltagare tillägnats konstruktiv feedback upprepade gånger angående samma utförande menar flertal att de låter ett felaktigt utförande passera istället för att lösa problemet. Slutsats: Gruppträningsinstruktörerna tycks skapa en motiverande miljö vilket påvisas genom flera faktorer. Återkommande deltagare tyder på att de upplever gruppträningen positivt och är motiverade till att utföra den formen av fysisk aktivitet. Alla gruppträningsinstruktörer försöker individanpassa deras instruktioner och feedback för att nå ut till enskild individ. Dessutom försöker gruppträningsinstruktörerna visa alternativövningar för att varje enskild deltagare skall ha möjlighet att hitta lämplig nivå och vara delaktig i sin egen utveckling. Det sociala samspelet framstod som en viktig faktor som tycks vara en anledning att deltagarna återkommer på gruppträningspassen. Gruppträningsinstruktörernas upplevda agerande indikerar på att de strävar efter att skapa en motiverande miljö för fortsatt fysisk aktivitet.

Bakgrund: Antalet personer med diabetes i världen ökar. Det har blivit en global epidemi. Risken för dödsfall bland människor med diabetes, är ungefär dubbelt så stor, som för människor i samma ålder utan diabetes. Diabetes typ 2 (DT2) är den vanligaste typen av diabetes. Inom hälso- och sjukvården används alltmer motiverande samtal (MI) som behandlingsmetod för livsstilsrelaterade problem som till exempel: kost, motion alkohol och tobak. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskans användning av MI påverkar livsstilsförändringar hos personer med DT2 och deras upplevelse av behandlingen. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: MI som behandlingsmetod gav flera positiva hälsoeffekter. Det framgick bland annat genom en sänkning av HbA1c. Även kunskapsnivån gällande livsstilsförändringar ökade efter MI-behandling. Vid användning av MI stärktes personens inneboende motivation till förändring. Slutsats: MI är en relativt ny metod som ännu inte fått stor genomslag inom diabetesvården. MI ger positiva hälsoeffekter som till exempel sänkt HbA1c. Deltagarna blev mer motiverade och medvetna om sitt eget ansvar för att göra livsstilsförändringar. Mer forskning om MI för personer med DT2 behövs. / Background: The number of people in the world with diabetes is on the rise. It has become a global epidemic. The mortality risk among people suffering from diabetes is about twice as large, then for people in the same age without diabetes. Diabetes type 2 (DT2) is the most common form of diabetes. Motivational interviewing (MI) as a method of treatment, has a growing use within the health care sector and is applied to lifestyle related issues such as alcohol, tobacco, diet and exercise. Aim: The aim of the study was to describe how the nurse’s use of MI affect life-style changes in people with DT2 and their experience of the treatment. Method: A literature review. Result: MI, used as a treatment gave several positive health benefits. It showed among other things that HbA1c was lowered. Also the level of knowledge regarding lifestyle changes increased after MI treatment. The use of MI strengthened the person’s intrinsic motivation of change. Conclusion: MI is a relatively new treatment method that still hasn’t received a greater impact within the diabetic health care. MI shows positive health benefits such as a lowered HbA1c. The participants became more motivated and aware of their own responsibility to make life-style changes. More research is needed concerning MI for people with DT2.

Detta arbete undersöker migration från legacy-system till en molnbaserad miljö. Legacy-system är ett system som byggts upp under organisationens livstid och är kritiskt för attverksamheten ska fungera. Syftet med arbetet är att undersöka vilka motiverande ochutmanande faktorer som påverkar denna migration och hur dessa faktorer påverkartillvägagångssätt och de beslut som fattas. Den teoretiska bakgrunden bygger på tidigarestudier av legacy till moln-migration, där ett antal faktorer identifieras som viktiga. Därtillbeskrivs fyra områden som är centrala för tillvägagångssättet i denna typ av migration, blandannat arkitektur, val av destination och fyra migrationstyper. Kvalitativa intervjuer hargenomförts för att bidra till en fallstudie av ett stort företag som just nu genomför enmolnmigration. Tillsammans med tillgängligt material har intervjuerna analyserats ochresulterat i en diskussion där vi för vissa faktorer kunnat bekräfta deras påverkan, samtidentifiera ett antal nya. Slutligen visar vi på hur dessa faktorer har påverkat beslut som detundersökta företaget fattat under processen och vilket tillvägagångssätt dessa lett till. Därfinner vi bland annat att faktorer kopplade till säkerhet har haft mest omfattande påverkan påde fyra undersökta områdena.

Ohälsosamma levnadsvanor så som dålig kost och brist på fysisk aktivitet leder till övervikt och fetma hos barn och ungdomar idag. För att inte de ohälsosamma levnadsvanorna ska ge framtida komplikationer är det viktigt att se till att barn och ungdomar får den hjälp de behöver för att motiveras till en beteendeförändring så tidigt som möjligt. Motiverande samtal (MI) är en samtalsmetod för att få individer motiverade till en förändring. Denna studie kommer att fokusera på just hälsosamma levnadsvanor. Olika hälso- och sjukvårds professioners använder motiverande samtal som metod för att stödja en beteendeförändring hos överviktiga ungdomar. Därutifrån har syftet till denna studie skapats vilket är att undersöka professionernas upplevelser av hur metoden fungerar på barn och ungdomar med övervikt. Studien har en kvalitativ insats som inkluderade intervjuer med sex stycken professioner. Intervjuerna spelades in och analyserades. Resultatet av studien visade att professionerna upplevde MI som en mycket positiv och användbar samtalsmetod och att kontinuitet behövdes för att upprätthålla kunskapen. Möjligheterna med att använda MI menar de professionella är att de ofta kan se en positiv förändring hos patientens beteende samt att de ser positivt på användningen av MI i framtiden. Författaren anser att det är viktigt att fortsätta utbilda personal som jobbar med människor inom MI då samhället troligtvis kan “spara” både pengar och tid hos personalen genom att använda MI i exempelvis primärvården. / The unhealthy lifestyles such as poor diets and lack of physical activity can lead to overweight and obesity for children and adolescents today. To not have the unhealthy lifestyles lead to future complications it’s important to give them the help and support they need to get motivated to change theirs behavior. Motivational interviewing (MI) is a method to help people change their behavior, this study will focus on a healthy lifestyle changes. A profession in healthcare uses the MI as a method to support the lifestyle change for children and adolescents with obesity. The purpose of this study is to examine what the professions experiences is concerning how the method works with children and adolescents with overweight. This study has used a qualitative method with six interviews. The interviews were recorded and analyzed. The result of this study showed that professions experiences MI as a very positive and useful method, also that the professions needed to use the method continuity to maintain the knowledge. The potential of MI as a method was that the professions often could see a positive change in the patient and the respondent had a positive view in using MI in the future. The author of this study believes that it’s incredibly important to keep working with MI as it probably can "save" money both for society and the work hours for professions in healthcare.

Bakgrund: Motiverande samtal (MI) är en metod för att behandla främst alkoholmissbruk, men har allt mer integrerats i behandlingen av andra substansmissbruk. Det flesta studier gällande MI har genomförts på vuxna varför effekten av MI på denna grupp är mest belagd. Antalet ungdomar med substansmissbruk ökar, vilket medför att en undersökning rörande studier om MI som riktas mot denna åldersgrupp (14-24 år) förefaller både relevant och nödvändig. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilken effekt MI har vid arbetet med ungdomar med substansmissbruk. Metod: Allmän litteraturstudie. Resultat: Interventioner med MI ledde till en konsumtionssänkning, en ökad motivation samt minskade substansrelaterade problem. Slutsats: MI har en positiv behandlingseffekt hos ungdomar med substansmissbruk. Resultaten stämmer överens med tidigare forskning och stödjer nyttan av en kort MI intervention hos ungdomar med en missbruksproblematik. Dock visades en ökad abstinens vid användning av tyngre droger. / Background: Motivational Interviewing (MI) is a method to treat primarily alcohol abuse, but has been increasingly integrated into the treatment of other substance abuse. Most studies of MI have been conducted in adults why the effects of MI in this group are mostly paved. The number of adolescents with substance abuse is increasing, leading to why an investigation concerning the studies on MI focused on this age group (14-24 years) seems both relevant and necessary. Aim: The aim of this study was to elucidate the effect of MI in the work with adolescents who hold a substance abuse. Method: A literature review. Results: The intervention with MI led to a consumption reduction, increased motivation, and reduced drug-related problems. Conclusions: MI has a therapeutic effect in adolescents with substance abuse. The results are consistent with previous research and support the utility of a brief MI intervention in adolescents with substance abuse problems. However, there was an expansion in abstinence from the use of heavier drugs.

Bakgrund: Sedan mitten av 1990-talet har alkoholkonsumtionen i Sverige ökat från drygt 8 liter ren alkohol per person och år till cirka 10,5 liter per person och år. Varje år dör minst 6000 människor i Sverige av orsaker relaterade till alkohol. Majoriteten av den svenska befolkningen konsumerar i måttlig mängd men en del hamnar i ett riskbruk eller missbruk som kan leda till ett beroende. Idag beräknas mellan 10-15 % av befolkningen i Sverige ha ett skadligt alkoholkonsumtionsmönster. MI (Motivational interviewing) är en metod som används av bland annat vårdpersonal för att motivera personer till förändring i sitt liv genom egen motivationshöjning. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva MI-metodens effekter på människors alkoholkonsumtion. Design: Denna uppsats är en litteraturöversikt. Resultat: MI hade en minskande effekt på alkoholkonsumtionen bland alla målgrupper som testats. MI har även positiva effekter såsom minskade alkoholrelaterade skador och upphörd alkoholkonsumtion. Vårt resultat visade dock att det inte nödvändigtvis måste vara så att MI-metoden är bättre än någon annan jämförande metod. Slutsats: Resultaten indikerar att MI är en effektiv metod att använda för att förändra livsstilen hos individer med skadlig alkoholkonsumtion. / Background: Since the mid-1990s alcohol consumption in Sweden has increased from eight liter pure alcohol per person and year, to approximately 10,5 liter per person and year. Each year in Sweden 6000 persons die from causes that relates to alcohol consumption. A majority of the Swedish population consumes alcohol moderately. However, some persons develop a destructive drinking habit that can result in addiction. Today 10-15% of the Swedish population estimates having developed an unhealthy consumption of alcohol. MI (Motivational interviewing) is a method that is used to motivate persons to change their lives by individual motivational improvement. Aim: The purpose of this study is to describe the effects of MI (Motivational interviewing) on people's alcohol consumption. Design: This study is a literature review. Result: MI had a positive effect that decreased alcohol consumption among all target groups. MI has positive effects on decreasing negative consequences of alcohol and cease alcohol consumption. Nonetheless, our results show that MI is not necessarily better than any other research method of comparison. Conclusion: The results indicate that MI is an effective method to be used to change lifestyles of individuals with dangerous alcohol consumption.

Bakgrund: Ohälsosamma matvanor är ett stort problem och är det som idag orsakar flest sjukdomar i Sverige. Kosten har en stor inverkan på insjuknande i olika sjukdomar och en god hälsofrämjande omvårdnad är därför av stor vikt för en friskare befolkning. Inom hälsofrämjande omvårdnad används Motiverande Samtal (MI) som en metod för att öka motivationen till en förändring. Syfte: Var att beskriva patientens erfarenheter och förändring efter en MI baserad kostrådgivning utförd av sjuksköterskan. Metod: Allmän litteraturstudie med innehållsanalys. Resultat: Litteraturstudien baserades på nio vetenskapliga artiklar som resulterade i tre huvudkategorier med respektive subkategorier. Resultatet visade att MI rådgivning kan hjälpa människor att förändra sin kost med hjälp av motivation och stöd från sjuksköterskan, men även hinder mot genomförandet av en förändring inom kosthållning identifierades. Resultatet tog också upp den fysiska och kognitiva förändringen som inträffade efter MI – samtalet med sjuksköterskan. Konklusion: För att genomföra en förändring krävs motivation. Motivationen kan påverkas positivt eller negativt beroendes på olika aspekter så som sjuksköterskans genomförande av samtalet och den egna viljan att förändras. Resultatet indikerade på att patientens förändring påverkas av kvalitén på det motiverande samtalet. / Background: Unhealthy eating habits are a major problem that causes most diseases in Sweden today. Diet has a major impact on becoming ill and good healthcare is of high importance for av healthier population. Within healthcare Motivational Interviewing is used as a method to increase motivation to make a change. Aim: To describe the patient's experience and change following a MI-based dietary counseling performed by the nurse. Method: General literature study with content analysis. Result: The literature study is based on nine scientific articles that resulted in three main categories with respective subcategories. The result showed that MI counseling can help people change their diet with the help of motivation and support from the nurse, but it also showed barriers to the implementation of a change in diet. The result also took on the physical and cognitive changes that occurred after the MI interview with the nurse. Conclusion: To make a change, motivation is required. Motivation can be positively or negatively affected by various aspects such as the caregiver's implementation of the conversation and the patients own will to change. The result indicated that the patient's change is affected by the quality of the motivational interview.