<p>Bakgrund: Osunda levnadsvanor kan vara förenade med en ökad risk för sjukdom och död. Hjärt- och kärlsjukdom, fetma, typ 2-diabetes är exempel på sjukdomar som kan undvikas genom förbättrad livsstil. Att kunna motivera patienten till livsstilsförändring är en viktig del av sjuksköterskans arbete för att främja hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Det är därför av stor betydelse att sjuksköterskan använder en effektiv metod som verkligen främjar patientens motivation till varaktig förändring. </p><p>Syfte: Syftet med C-uppsatsen var att klargöra om det motiverande samtalet påverkar patienten till en varaktig livsstilsförändring.</p><p>Metod: C-uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie.</p><p>Resultat: Få studier har undersökt effekten av motiverande samtal på varaktig livsstilsförändring. Resultatet av litteraturstudien antyder att motiverande samtal påverkar patienten till varaktig livsstilsförändring. Dokumentationen antyder också att förändringen i fysisk aktivitet och kost blir mer varaktig med fler antal motiverande samtal.</p><p>Slutsats: Trots att det är mycket angeläget att finna de bästa metoderna för att stödja livsstilsförändringar med syfte att förebygga och minska antalet kroniskt sjuka i hjärt- och kärlsjukdom samt främja hälsa, finns det få undersökningar som har kartlagt hur bästa resultatet uppnås under en längre tid. Vidare forskning vore önskvärt för att komma fram till hur en livsstilsförändring ska kunna bibehållas.</p>

<p><strong>Aim</strong></p><p>The aim of this study was to find out whether Motivational Interviewing can affect people to change their behaviour in form of increasing physical activity. What results do studies conducted at healthy adults using Motivational Interviewing with physical activity as an outcome present?</p><p><strong>Method</strong></p><p>To fulfil the aim of the study we chose a review process. During the research two data-bases were used, PUBMED and CSA. Studies including participants under the age of 18 or studies where the participants suffered from diseases were excluded. Studies in parity with our inclusion criteria´s have been examined and compiled. In total, eight studies were selected for analysing. The eight studies used Motivational Interviewing at least as a part of the inter-vention. The number of participants in the studies varied from 20 to 1400. The length of the interventions varied from 8 to 52 weeks.</p><p><strong>Results</strong></p><p>There were no evident differences in the studies comparing Motivational Interviewing and other intervention methods. Five studies demonstrated an increase of physical activity, being compared to initial values or to a control group, as a result of Motivational Interviewing combined with other methods. One study showed no evident changes and the remaining two studies lacked sufficient information to give the possibility to draw any conclusions. <strong></strong></p><p><strong>Conclusions</strong></p><p>The studies show that the counsellor’s background may be of importance concerning Motivational Interviewing. The examined studies show that motivational interviewing conducted by a counsellor who has a background in behavioural change, contributes to an increase in physical activity. To summarize, Motivational Interviewing, combined with other methods, can contribute to an increase of physical activity in healthy adults in a short-term perspective.<strong> </strong>There is a need for more studies to investigate specifically how Motivational Interviewing can increase the level of physical activity.</p> / <p><strong><p>Syfte och frågeställningar</p></strong></p><p>Syftet med uppsatsen var att ta reda på om motiverande samtal påverkar människor till en beteendeförändring i form av ökad fysisk aktivitet. Vilka resultat visar studier, utförda på vuxna friska individer, som finns på MI-samtal med fysisk aktivitet som utfall?</p><p><strong><p>Metod</p></strong></p><p>För att uppfylla studiens syfte valde vi ett reviewförfarande. För sökning av studier har två databaser använts, PUBMED och CSA. Studier med deltagare under 18 år eller med sjukdomstillstånd selekterades bort. De artiklar som var i paritet med urvalskriterierna granskades och sammanställdes. Totalt var det 8 studier som analyserades. De hade motiverande samtal som del eller hel intervention. Studiernas deltagarantal varierade från 20 till 1400. Interventionstiden varierade mellan 8 till 52 veckor.</p><p><strong><p>Resultat</p></strong></p><p>I studierna uppvisades ingen påtaglig skillnad mellan MI-samtal och andra interventionsmetoder. Fem av studierna uppvisade en ökning, i jämförelse med utgångsvärden eller kontrollgrupp, av fysisk aktivitet med hjälp av MI-samtal kombinerat med andra metoder. En gav inga påtagliga förändringar och de resterande två studierna saknade tillräcklig information för att dra några slutsatser.</p><p><strong><p>Slutsats</p></strong></p><p>Studierna visar att rådgivarens bakgrund kan ha betydelse vid motiverande samtal. I studierna som granskats har majoriteten av de med störst ökning av fysisk aktivitet haft en rådgivare med beteendevetenskaplig bakgrund. Sammanfattningsvis kan motiverande samtal kortsiktigt, kombinerat med andra metoder, bidra till en ökning av fysisk aktivitet. Fler studier behövs i framtiden för att undersöka mer specifikt hur metoden MI-samtal påverkar till ökad fysisk aktivitet.</p>

Med metoden Motiverande samtal (MI från engelska Motivational Interviewing) kan rådgivare höja klienters motivation. Genom att koda rådgivarbeteende i MI-sessioner med kodningsverktyget ”Motivational Interviewing Treatment Integrity” (MITI) kan sessionen utvärderas. Det är viktigt att kodningsverktyget har hög reliabilitet för att ge tillförlitlig feedback till rådgivare och upprätthålla metodens kvalitet. Det primära syftet med studien är att undersöka interbedömarreliabiliteten i den nya versionen MITI 3.0. Interbedömarreliabiliteten analyseras enligt Cronbachs α och ICC på dubbelkodat material och hypotesprövning av skillnader mellan korrelationer genomförs för att undersöka skillnader i interbedömarreliabilitet mellan MITI 2.0 och MITI 3.0. Ett ytterligare syfte är att undersöka om MITI 3.0 mäter samma sak som dess föregångare, MITI 2.0. Diskrepans mellan MITI-versionerna undersöks genom att samma material som använts tidigare även dubbelkodas enligt MITI 2.0 och prövas enligt oberoende t-test. Resultatet tyder på att MITI 3.0 motsvarar sitt syfte samtidigt som interbedömarreliabiliteten har ökat. Omarbetningen av MITI-verktyget kan bedömas som lyckad med positiv effekt på interbedömarreliabiliteten samtidigt som diskrepansen mellan MITI-versionerna var låg.

Bakgrund: Osunda levnadsvanor kan vara förenade med en ökad risk för sjukdom och död. Hjärt- och kärlsjukdom, fetma, typ 2-diabetes är exempel på sjukdomar som kan undvikas genom förbättrad livsstil. Att kunna motivera patienten till livsstilsförändring är en viktig del av sjuksköterskans arbete för att främja hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Det är därför av stor betydelse att sjuksköterskan använder en effektiv metod som verkligen främjar patientens motivation till varaktig förändring. Syfte: Syftet med C-uppsatsen var att klargöra om det motiverande samtalet påverkar patienten till en varaktig livsstilsförändring. Metod: C-uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie. Resultat: Få studier har undersökt effekten av motiverande samtal på varaktig livsstilsförändring. Resultatet av litteraturstudien antyder att motiverande samtal påverkar patienten till varaktig livsstilsförändring. Dokumentationen antyder också att förändringen i fysisk aktivitet och kost blir mer varaktig med fler antal motiverande samtal. Slutsats: Trots att det är mycket angeläget att finna de bästa metoderna för att stödja livsstilsförändringar med syfte att förebygga och minska antalet kroniskt sjuka i hjärt- och kärlsjukdom samt främja hälsa, finns det få undersökningar som har kartlagt hur bästa resultatet uppnås under en längre tid. Vidare forskning vore önskvärt för att komma fram till hur en livsstilsförändring ska kunna bibehållas.

Aim The aim of this study was to find out whether Motivational Interviewing can affect people to change their behaviour in form of increasing physical activity. What results do studies conducted at healthy adults using Motivational Interviewing with physical activity as an outcome present? Method To fulfil the aim of the study we chose a review process. During the research two data-bases were used, PUBMED and CSA. Studies including participants under the age of 18 or studies where the participants suffered from diseases were excluded. Studies in parity with our inclusion criteria´s have been examined and compiled. In total, eight studies were selected for analysing. The eight studies used Motivational Interviewing at least as a part of the inter-vention. The number of participants in the studies varied from 20 to 1400. The length of the interventions varied from 8 to 52 weeks. Results There were no evident differences in the studies comparing Motivational Interviewing and other intervention methods. Five studies demonstrated an increase of physical activity, being compared to initial values or to a control group, as a result of Motivational Interviewing combined with other methods. One study showed no evident changes and the remaining two studies lacked sufficient information to give the possibility to draw any conclusions. Conclusions The studies show that the counsellor’s background may be of importance concerning Motivational Interviewing. The examined studies show that motivational interviewing conducted by a counsellor who has a background in behavioural change, contributes to an increase in physical activity. To summarize, Motivational Interviewing, combined with other methods, can contribute to an increase of physical activity in healthy adults in a short-term perspective. There is a need for more studies to investigate specifically how Motivational Interviewing can increase the level of physical activity. / Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen var att ta reda på om motiverande samtal påverkar människor till en beteendeförändring i form av ökad fysisk aktivitet. Vilka resultat visar studier, utförda på vuxna friska individer, som finns på MI-samtal med fysisk aktivitet som utfall? Metod För att uppfylla studiens syfte valde vi ett reviewförfarande. För sökning av studier har två databaser använts, PUBMED och CSA. Studier med deltagare under 18 år eller med sjukdomstillstånd selekterades bort. De artiklar som var i paritet med urvalskriterierna granskades och sammanställdes. Totalt var det 8 studier som analyserades. De hade motiverande samtal som del eller hel intervention. Studiernas deltagarantal varierade från 20 till 1400. Interventionstiden varierade mellan 8 till 52 veckor. Resultat I studierna uppvisades ingen påtaglig skillnad mellan MI-samtal och andra interventionsmetoder. Fem av studierna uppvisade en ökning, i jämförelse med utgångsvärden eller kontrollgrupp, av fysisk aktivitet med hjälp av MI-samtal kombinerat med andra metoder. En gav inga påtagliga förändringar och de resterande två studierna saknade tillräcklig information för att dra några slutsatser. Slutsats Studierna visar att rådgivarens bakgrund kan ha betydelse vid motiverande samtal. I studierna som granskats har majoriteten av de med störst ökning av fysisk aktivitet haft en rådgivare med beteendevetenskaplig bakgrund. Sammanfattningsvis kan motiverande samtal kortsiktigt, kombinerat med andra metoder, bidra till en ökning av fysisk aktivitet. Fler studier behövs i framtiden för att undersöka mer specifikt hur metoden MI-samtal påverkar till ökad fysisk aktivitet.

Förändring i kompetens och samband mellan olika skattningsinstrument bedömdes hos blivande telefonrådgivare under en längre utbildning i Motiverande Samtal (MI). Fjorton personer med blandad bakgrund och erfarenhet inom hälso- och sjukvård utbildades för att arbeta på Alkohollinjen. De blivande rådgivarna erhöll sammanlagt åtta dagars MI-utbildning fördelade över nio månader. Olika skattningar gjordes för att följa rådgivarnas MI-kompetens. Fem samtal med fiktiva klienter (skådespelare) spelades in under utbildningens gång och kodades av oberoende kodare med Motivational Interviewing Treatment Integrity code (MITI). Samtalen skattades dessutom av rådgivarna själva, av skådespelarna samt av medlyssnande handledare. Självskattningsformulär fylldes i före, under och efter utbildningen. Rådgivarna ökade enligt MITI sin kompetens i både globala mått (MI-anda och empati), beteendefrekvenser (ökat antal enkla och komplexa reflektioner samt minskat antal slutna frågor) och index (ökad andel reflektioner i förhållande till frågor). Övriga skattningar visade på ökad kompetens samt bidrog till förståelsen av kontextuella och interpersonella faktorer som inte kodas i MITI. Självskattningsförmågan varierade mellan rådgivare och en högre självskattningsförmåga kan eventuellt ha en positiv inverkan på kompetensutvecklingen. Implikationer för MI-utbildning, handledning och feedback diskuteras.

Bakgrund Alkoholkonsumtionen har ökat i Sverige sedan början av 1990-talet vilket får följder för vår folkhälsa. Vården har uppmärksammats som en viktig arena för det alkoholförebyggande arbetet. Som sjuksköterskor har vi till uppgift att stödja människor som vill förändra livsstil genom hälsofrämjande val. Tidigare forskning har visat motstridiga resultat gällande användning av motiverande samtal som ett verktyg för olika livsstilsförändringar. Syftet med litteraturstudien var därför att undersöka om motiverande samtal kan vara en effektiv metod för att minska skadlig alkoholkonsumtion. Resultatet visade att motiverande samtal är effektivt för att reducera alkoholkonsumtion. En konsekvens för hälso- och sjukvården skulle kunna vara att utveckla mer interaktiva verktyg för att initiera egenvård som skulle ha som syfte att minska alkoholintag. Aktuella områden för framtida forskning är bland annat hur modern teknik och Internet kan användas för att fler ska kunna erbjudas stöd vid livsstilsförändring.

Syftet med denna studie var att beskriva möjligheter och svårigheter med att använda MI i missbruks- och beroendevård inom socialtjänst, psykiatri, behandlingshem och kriminalvård. Frågeställningen som användes var: Vilka erfarenheter har professionella inom missbruks- och beroendevård av att använda MI? Metoden som användes var hermeneutisk vetenskapstradition med semistrukturerade kvalitativa intervjuer som gjordes med fyra personer utbildade inom MI. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visade att MI inte är lätt att praktisera men de professionella ser fler möjligheter än svårigheter. Det viktiga är att skapa en arbetsallians och sen anpassa stilen i samtalen till klientens förändringsprocess och personlighet. Vid psykotiska tillstånd, självmordstankar och allvarliga regelöverträdelser kan det behövas något annat än MI.

<p>Syftet med denna studie var att beskriva möjligheter och svårigheter med att använda MI i missbruks- och beroendevård inom socialtjänst, psykiatri, behandlingshem och kriminalvård. Frågeställningen som användes var: Vilka erfarenheter har professionella inom missbruks- och beroendevård av att använda MI? Metoden som användes var hermeneutisk vetenskapstradition med semistrukturerade kvalitativa intervjuer som gjordes med fyra personer utbildade inom MI. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visade att MI inte är lätt att praktisera men de professionella ser fler möjligheter än svårigheter. Det viktiga är att skapa en arbetsallians och sen anpassa stilen i samtalen till klientens förändringsprocess och personlighet. Vid psykotiska tillstånd, självmordstankar och allvarliga regelöverträdelser kan det behövas något annat än MI.</p>

Övervikt hos barn och ungdomar är ett globalt problem i dagens samhälle. Fysisk aktivitet är en av de viktigaste åtgärderna för att kunna förebygga och minska övervikt. Övervikt som drabbar barn och ungdomar kan öka risken att senare i livet drabbas av kroniska sjukdomar och ge ett minskat välbefinnande. Därför är det angeläget att sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdomar informerar om betydelsen av fysisk aktivitet för att minska risken att barn och ungdomar får en övervikt. Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar med övervikt. Metoden var en systematisk litteraturstudie. Resultatet består av tio vetenskapliga artiklar som analyserats och delats in i tre olika kategorier: brist på kunskap, mötet med familjer och olika metoder för att främja fysisk aktivitet. Vikt upplevs som ett känsligt ämne att diskutera enligt sjuksköterskor. Sjuksköterskor upplever att de riskerar att uppfattas som kritiserande när de försöker få barn och ungdomar att ägna sig åt mer fysisk aktivitet. Motiverande samtal (MI) upplevs av sjuksköterskor som ett sätt att uppmuntra fler barn och ungdomar till att förändra sitt beteende och sin livsstil i jämförelse med traditionell rådgivning. En bra relation mellan sjuksköterska och patient upplevs viktig för att kunna involvera barn och ungdomar i sin egenvård.