Bakgrund: Multipel skleros är en sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet och orsakarförlust av kroppsliga funktioner. Anhörigvårdare utgör då ett viktigt stöd för personer medMS.Syfte: Att belysa upplevelsen av att vara anhörigvårdare till en person med multipel skleros.Metod: Studiens design var en litteraturöversikt. Litteratursökningar gjordes via databasernaCinahl och PubMed. Efter urval, kvalitetsgranskning och relevansbedömning användes 13kvalitativa originalartiklar för att sammanställa ett resultat.Resultat: Anhörigvårdare upplevde en känslomässig påverkan i form av ångest och oro,ansvar och problem att uttrycka sina känslor. De upplevde också en påverkan pålivssituationen genom att relationen mellan dem och personen med MS förändrades, samtgenom problem att få ihop vardagen i samband med vårdgivarrollen och sätt att hanterastressen den nya livssituationen innebar. Till sist upplevde anhörigvårdare ett behov av stödoch information. Skillnader i upplevelsen fanns beroende på anhörigvårdarens relation tillpersonen med MS.Diskussion: Resultatet stöds av annan forskning som beskriver liknande upplevelser hosanhörigvårdare, vilket tyder på att vårdpersonal måste vara mer insatta i anhörigvårdaressituation så de kan sätta in rätt stödåtgärder.Slutsats: Vården måste skapa bättre förutsättningar för anhörigvårdare till personer med MSgenom att se till anhörigvårdares unika upplevelser och behov och anpassa stödet därefter. / <p>Godkännande datum: 2017-11-06</p>

Att inte kunna vara självständig i sitt eget hem och att ständigt behöva vara beroende av sambos, familjemedlemmar och personliga assistenter är en underliggande faktor för en försämrad livskvalité. Självständighet är ingen självklarhet för personer med Multipel Skleros (MS) på grund av deras funktionsnedsättningar som resulterar i funktionshinder i hemmet. Att inte vara kapabel till att utföra vardagliga sysslor som bland annat involverar städning, matlagning och hygien, leder till en låg självkänsla. Denna studie har genom produktdesign undersökt hur det går att stödja nedsatt handstyrka i hemmet för personer med MS. Teorierna som studien har grundat sig i har bestått av användarcentrerad design med ett underliggande stöd från emotionell design och ergonomisk design för en begränsad greppförmåga. Salutogen design och design för alla var ytterligare två teorier som använts för att besvara studiens frågeställning. Användarcentrerad design är ett tillvägagångssätt som ser till människans behov och förmågor genom en empatisk förståelse, för att sedan utveckla en designlösning anpassad för behoven. Studiens målgrupp har bestått av respondenter med olika MS typer, skovvis förlöpande MS, sekundär- och primär progressiv MS. Målgruppen var delaktiga i studiens enkätundersökningar och intervjuer som utfördes för att förstå målgruppens problemområden, förutsättningar och behov. Det som framkom var att det finns många problemområden, denna studie fokuserade på problem i hemmet, mer specifikt hamnade fokus på att lösa problematik som uppstår med nedsatt handstyrka som visat sig vara ett vanligt förekommande vardagsproblem för personer med MS. Studiens marknadsundersökning visar att hjälpmedel som underlättar funktionshinder i en hemmiljö som orsakas av en nedsatt handstyrka nästan är obefintlig. I denna studie utvecklades ett hjälpmedel som stödjer nedsatt handstyrka vid dammsugning, då den rörelse som krävs vid dammsugning kan medföra domningar, svaghet och värk vid utförande. Enligt studiens respondenter framkom även betydelsen av hjälpmedlets estetiska uttryck för att uppmuntra till användning och hur dagens hjälpmedel endast fokuserar på funktionaliteten och saknar en tilltalande estetik. Det slutgiltiga produktförslaget för denna studie är ett exempel på hur ett hjälpmedel kan se ut för personer med nedsatt styrka i händerna. / Not being able to be independent in their own home and constantly having to be dependent on cohabitation, family members and personal assistants is an underlying factor for a deteriorated quality of life. Independence is not a matter of course for people with multiple sclerosis (MS) due to their disabilities resulting in disability in the home. Not being able to perform everyday tasks that include cleaning, cooking and hygiene, leads to a low self-esteem. This study has, through product design, investigated how it is possible to facilitate disability that occurs in the home due to a reduced strength in the hands of people with MS. The theories on which the study was based have consisted of user- centered design with an underlying support from emotional design and ergonomic design for disability. User-centered design is an approach that primarily focuses on human needs and abilities, and then adjusts the design and fulfills the desired needs. The study's target group has consisted of respondents in the various MS types, forest-like MS, secondary and primary progressive MS who had to answer questionnaires, were interviewed and observed for the collection of the empirical material. The study's conclusion shows that the market for assistive devices that facilitate disability in a home environment caused by a reduced hand strength is almost non-existent. According to the study's respondents, the significance of the aesthetic expression of the device emerged for a wider use and how today's aids only focus on functionality and lack a pleasing aesthetics. The final product proposal for this study became an aid that should be used in connection with vacuuming the home and facilitating this task for people with reduced strength in the hands.

Introduktion/Bakgrund: MS är en kronisk sjukdom som innebär omfattande funktionsnedsättningar för den drabbade. Sjukdomen inverkar negativt på livskvaliteten hos personer med MS. Livskvalitet är ett mångsidigt begrepp och ett övergripande mål för omvårdnadsarbetet är att främja denna hos patienter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vad som främjar livskvalitet hos personer med MS. Metod: Litteraturstudiens metod utgick från Polit och Becks (2017) nio steg för litteraturstudier. Urvalsprocessen bestod av tre steg och 15 artiklar av kvantitativ (n=10), kvalitativ (n=3) och mixad metod (n=2) inkluderades i resultatet. Artiklarna var framsökta i databaserna CINAHL, PubMed och PsychInfo. Artiklarnas innehåll bearbetades med en deduktiv ansats med Næss (2001) teori om livskvalitet som teoretisk referensram. Resultat: Resultatet redovisade olika aspekter som kan främja livskvalitet hos personer med MS. Dessa innefattades i någon av de fyra teman som baserades på de områden som Næss (2001) beskriver bygger upp en god livskvalitet: att vara aktiv, att ha gemenskap, att ha självkänsla och att ha en grundstämning av glädje. Slutsats: Genom att sträva efter att främja de funna aspekterna inom de olika temana kan sjuksköterskan främja livskvalitet hos personer med MS.

Bakgrund: Multipel Skleros (MS) är en kronisk neurologisk autoimmun sjukdom som leder till inflammation i det centrala nervsystemet (Hjärnan och ryggmärgen). Nästan 1000 personer insjuknar i MS varje år i Sverige och det är dubbelt så vanligt bland kvinnor än män. Det finns inget botemedel till sjukdomen idag men bromsande mediciner finns att få tillgång till. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med Multipel Skleros (MS). Metod: Studien hade en deskriptiv design och baserades på 10 studier med både kvalitativa och kvantitativa ansatser. PubMed och Chinal var de databaser som användes i studien för att hitta relevanta artiklar. Resultat: Tre olika teman framkom i resultatet; sjukdomens påverkan på arbetslivet, sjukdomens påverkan på fysisk och psykisk hälsa samt strategier för att hantera MS. Under de första två teman framkom det hur personer upplever att deras vardagsliv och arbete påverkas vid MS. Under det tredje temat framkom det vilka olika strategier personer med MS använde sig av för att lättare kunna hantera livssituationen. Slutsats: Personer med MS upplever en mängd fysiska och psykiska förändringar på grund av deras sjukdom. Sjukdomen medför svårigheter i både vardagslivet och arbetslivet. Samtidigt beskrivs många olika strategier som man kan använda sig av för att hantera de problem som man får i samband med sjukdomen. För att på bästa möjliga sätt kunna stödja och vårda dessa patienter som sjuksköterska, behöver kunskapen om sjukdomen ökas.

Bakgrund Multipel skleros är en autoimmun sjukdom som medför fysiska och psykiska symtom som påverkar livskvaliteten och det dagliga livet. I Sverige finns det omkring 20 000 personer som lever med multipel skleros. Sjukdomen debuteras oftast i 20 till 45-års åldern och drabbar kvinnor ungefär två gånger så ofta som män. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva faktorer som upplevs påverka livskvalitet av personer med multipel skleros. Metod Denna studie har genomförts i form av en litteraturöversikt och baserades på fjorton vetenskapliga artiklar publicerade under tidsperioden 2016 till 2022. Sökning av artiklar utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat I resultatet framkom det att symtomen från multipel skleros påverkade livskvaliteten mestadels negativt. Även vikten av copingstrategier och en stärkt självkänsla visade sig vara av stor vikt för att främja en god livskvalitet hos personer med multipel skleros. Slutsats I detta arbete undersöktes livskvaliteten i det dagliga livet hos personer med multipel skleros. Resultatet visade att livskvaliteten och det dagliga livet påverkades negativt på grund av symtom som sjukdomen medförde, däremot visade copingstrategier och deltagande i sociala sammanhang påverka livskvaliteten positivt. Med anledning av resultatet kan det antas att symtomlindring och personlig anpassad stöttning till personer med multipel skleros är av stor vikt för att främja livskvaliteten i det dagliga livet.

Bakgrund  Multipel skleros är en kronisk autoimmun sjukdom som angriper centrala nervsystemet. Sjukdomen medför många symtom och komplikationer som påverkar patientens liv. Diagnosen Multipel skleros fastställs genom kliniska och laboratoriska fynd och i dagsläget finns inget bot mot sjukdomen. Copingstrategier är ett instrument som kan användas för att hantera vardagen och är av vikt för patienter med diagnosen Multipel skleros. Syfte Syftet var att belysa copingstrategier som används av patienter med Multipel skleros. Metod Litteraturöversikt valdes som metod. Artikelsökning genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl samt en manuell sökning. Totalt inkluderades 16 artiklar i studien, dessa kvalitetsgranskades och sammanställdes i en matris. Resultat Tre kategorier framkom i sammanställningen: Faktorer som påverkar valet av coping, adaptiva strategier samt maladaptiva strategier. Resultatet visade på att valet av coping beror på ett flertal olika faktorer så som fysiska och psykologiska faktorer samt hur patienterna upplevde kvaliteten på informationen vid diagnostisering. Vidare visade resultatet på att copingstrategier kan påverka patienten positivt eller negativt. Slutsats Copingstrategiers effekt berodde på flera faktorer och måste ses till varje unik patient. Dock sågs negativa effekter hos patienter som tillämpade undvikande och förnekande copingstrategier samtidigt som positivt synsätt och acceptans förknippades med positiva effekter som stöttade patienten i det vardagliga livet. Det är därför av stor vikt att sjuksköterskan har kunskap om copingstrategiers inverkan på patienten.

Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom med såväl fysisk, psykisk och existentiell påverkan på individen. Sjukdomen kan ge fysiska symtom såsom spasticitet, blås- och tarmdysfunktion, kronisk smärta och nedsatt gångförmåga. Även osynliga symtom kan upplevas som exempelvis trötthet. Nuvarande behandlingsriktlinjer fokuserar främst på de fysiska symtomen och den farmakologiska behandlingen. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa patientens upplevelser av MS. Litteraturstudien är en sammanställning av kvalitativ forskning som grundas i nio empiriska studier. Dessa nio artiklar har analyserats och resulterar i ett resultat med fyra huvudteman; förändrad identitet, relationer, oro för framtiden och ljuset i mörkret. Resultatet visar att sjukdomen inte enbart ger fysiska symtom utan även medför djupare existentiella frågeställningar. Litteraturstudien kan bidra till bredare förståelse hos sjuksköterskan för patientens upplevelser och underlätta vårdandet utifrån livsvärlden.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en autoimmun sjukdom som påverkar kroppen på många olika sätt, både fysiskt och psykiskt. Sjukdomsförloppet är individuellt och sjukdomen har en stor inverkan på de drabbades dagliga liv.   Syfte: Syftet med studien var att belysa hur livssituationen påverkas av att drabbas av och att leva med skovvis Multipel skleros. Metod: I denna litteraturstudie användes PubMed och Cinahl i eftersökningen av artiklar. 10 stycken kvalitativa artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades med inspiration av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier med åtta underkategorier som tillsammans visar på att multipel skleros är en diagnos som till stora delar förändrar tillvaron och identiteten hos personer som drabbas. Att få diagnosen kan leda till både negativa och positiva reaktioner hos den som får diagnosen och det dagliga livet präglas av osäkerhet inför framtiden. Slutsats: MS är en sjukdom som påverkar hela människan och den är mycket individuell, men övergripande är osäkerheten inför framtiden. Det är därför viktigt för sjuksköterskor att ta hänsyn till och få en förståelse hur varje person med MS individuellt upplever deras livssituation för att kunna ge dem stöd på bästa sätt. Nyckelord: Multipel skleros, livssituation, dagligt liv, social situation.

Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet, CNS. Sjukdomen karakteriseras av återkommande och periodvisa inflammationer som orsakar demyelinisering och påföljande skada på underliggande axon som finns i hjärna, synnerv och ryggmärg. Vid demyelinisering så försämras ledningen av elektriska impulser vilket leder till störande effekt på fysisk, mental, sensorisk och känslomässig aktivitet i kroppen. I Sverige är incidensen ca 5 fall per 100 000 invånare per år och prevalensen ca 190 fall per 100 000 invånare. Det finns därmed ca 17 500 personer som är drabbade av MS i Sverige. Kvinnor drabbas dubbelt så ofta som män av MS och de flesta som insjuknar gör det i åldrarna 20–45 år. Det finns ingen behandling som botar sjukdomen och symptomen som uppstår vid MS behandlas symptomatiskt. Patienter med MS får också immunomodulerande behandling som interferon beta, fingolimod, glatirameracetat, dimetylfumarat, teriflunomid, natalizumab och alemtuzumab för att få kontroll över den inflammatoriska aktiviteten och därmed minska risken för bestående funktionsnedsättning. Akuta skov av MS behandlas med metylprednisolon och där det ej gett effekt kan plasmaferes övervägas. Syftet med det här arbetet var att jämföra behandlingarna natalizumab och alemtuzumab vid skovvis förlöpande MS. Arbetet är ett litteraturarbete där sökningar gjordes i sökbasen PubMed med sökorden ”Alemtuzumab multiple sclerosis”, ”Natalizumab multiple sclerosis” och ”Natalizumab Alemtuzumab multiple sclerosis”. Det fanns inga kliniska studier där natalizumab och alemtuzumab jämfördes. Sex studier valdes ut, tre där alemtuzumab utvärderas och tre där natalizumab utvärderas. Resultatet visade att natalizumab var något mer effektivt avseende minskning i poäng på expanded disability status scale (EDSS) och resultat på magnetisk resonanstomografi (MRI). Alemtuzumab var däremot mer effektivt avseende sjukdomsprogression. Skovfrekvens och skovfria patienter var svårt att jämföra då definitionen på skov skiljde sig mellan studierna. Biverkningsmässigt var natalizumab mer fördelaktigt då det visade färre andel patienter med allvarliga biverkningar och inte samma typ av allvarliga biverkningar. En klinisk studie där de båda läkemedlen jämförs med varandra med samma effektmått och definition på effektmått skulle vara önskvärt.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur ögats visuella och funktionella system påverkas av diagnosen MS, genom att undersöka färgseendet och synnerven. Denna studie ska utföras på lika många patienter med konstaterad MS som på patienter utan MS. Metod: I studien undersöktes 14 patienter, 7 med konstaterad MS och 7 kontrollpatienter utan MS. Deltagarnas ålder var mellan 41 och 56 år. Alla mätningar genomfördes monokulärt. De mätningar som utfördes var avstånd visus, färgseende test med hjälp utav Hardy Rand Rittler och Farnsworth’s Dichotomous test - D-15 test, kontrastseendetest med hjälp utav The Mars Letter Contrast Sensitivity Test och sist anvädes OCT för att få en 2 dimitsonell bild av det retinala nervfiber lagret (RNFL). Resultat: Resultatet av denna studie var förväntat och visar att patienter med MS har ett nedsatt färg- och kontrastseende men även också en förtunning utav det RNFL. Detta resultat styrks av tidigare studier. Den visar dock inga signifikanta skillnader mellan MS patienternas höger öga och kontrollpatienternas höger öga. Samma gäller för vänster. Slutsats: Detta arbete visar att optiker bör vara medvetna om dessa förändringar hos patienter med MS.