<p>Vid MS och ALS förekommer depressioner i olika nyanser, vilket är viktigt för</p><p>sjuksköterskan att fånga upp tidigt och ge den omvårdnad individen behöver samt att minska lidandet. För att detta skall kunna uppnås är det viktigt att den som är sjuk känner trygghet och tillit i sin relation till sjuksköterskan. Syftet med studien var att beskriva människors upplevelser av olika symtom i samband med depression som förekommer vid MS och ALS. För att fånga upp människors upplevelser av symtom i samband med depression användes en kvalitativ metod. Data samlades in genom åtta självbiografier som var skrivna på svenska av både kvinnor och män. En kvalitativ metod enligt Dahlberg användes för att tolka dessa data. Resultatet presenterades i varje sjukdom för sig i kategorier och underkategorier. Kategorier i MS var trötthet, förnekelse, skam, rädsla och tankar på döden. Kategorierna i ALS var, de gråter ut sin sorg, att tära på varandra, att behöva ta emot hjälp och tankar på döden. Resultatet visade skillnad i depressioner mellan dessa två sjukdomar. Vid MS är depressionerna djupare och längre då sjukdomen går i skov, medan det i ALS förändras från att vara djupa depressioner i samband med diagnos, till något positivt då de har kort tid kvar i livet.</p> / <p>When having MS and ALS there is also prevalence of depression of varying degree. This is important for the nurse to detect early in order to give the individual the right amount of care, to minimise suffering. In order to achieve this; it is important that the patient feels trust and security in the relation with the nurse. The aim of this study was to describe people's experiences of various symptoms associated with depression in MS and ALS, through the use of autobiographies. A qualitative method was used to gather the individual's experience of depression. Data was collected from eight autobiographies written in Swedish by both women and men. To interpret the data, a qualitative method, according to Dahlberg, was used. The results was separately for the two diseases, and was categorised and sub-categorised. The categories for MS were fatigue, denial, shame, fear and thoughts of death. The categories for ALS was, crying out grief, absume eachothers energy, help dependency and thoughts of death. The results showed differences in the state of depression between the two diseases. For MS, the depression goes deeper and for a longer duration, since the disease progresses in relapse. For ALS, the condition changes from deep depression when diagnosed to somewhat more positive when there are only little time left in life.</p>

<p>Multipel skleros, MS, är en neurologisk autoimmun sjukdom som drabbar centrala nervsystemet. I Sverige är MS den vanligaste sjukdomsorsaken till rörelsehinder hos unga vuxna. Ett vanligt symtom vid MS är fatigue. MS-relaterad fatigue gav en känsla av utmattning och brist på energi som kunde vara överväldigande. Tröttheten är orimlig i förhållande till de aktiviteter som utförs. Fatigue tros vara det MS-symtom som har störst inverkan på livskvaliteten. Syftet med studien var att beskriva hur patienten upplever att livsvärlden påverkas vid MS-relaterad fatigue. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys som baseras på sju vetenskapliga artiklar. Ur resultatet framkom tre huvudkategorier. Den första huvudkategorin var att leva med MS-relaterad fatigue, i denna huvudkategori framkom att informanterna upplever sin kropp annorlunda och att fatiguen i stor utsträckning begränsar och påverkar det vardagliga livet. De beskriver även att deras relationer till familj och vänner förändras samt att deras psykiska hälsa försämras. Den andra huvudkategorin var att hantera MS-relaterad fatigue. Denna kategori beskriver strategier informanterna använder sig av för att hantera sin fatigue, exempelvis planering och prioritering. Den tredje huvudkategorin var upplevelsen av socialt stöd, socialt stöd kan upplevas positivt men även negativt om de upplever att de ligger till last.</p>

Diss. (sammanfattning) Örebro : Örebro universitet, 2007.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en kronisk och försvagande autoimmunmedierad inflammatorisk och neurodegenerativ sjukdom i centrala nervsystemet (CNS).De vanligaste tre MS-typerna är Primär skovvis MS, Primär progressiv MS och Sekundär progressiv MS. Årligen drabbas uppskattningsvis 1 000 individer av MS och är dubbelt så vanligt bland kvinnor än män. Syfte: Syftet var att beskriva hur det dagliga livet påverkas och förändras för personer med MS samt att beskriva urvalsgrupperna i de inkluderade studierna. Metod: Denna studie hade en deskriptiv litteraturstudie som design, och baserades på 18 studier med både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Cinahl, PubMed och PsycInfo var de tre databaserna som inkluderade studier hämtats från. Huvudresultat: Resultatet visade att både fysiska och sociala faktorer påverkades mer eller mindre i förhållande till sjukdomstypen. Trots att motoriken, rörelseförmågan, och kontroll över olika kroppsfunktioner hade påverkats hos majoriteten av personerna, var den allvarligast bland personer med primär- och sekundär progressiv MS. Urvalsgruppernas könsfördelning visade ett överväldigande överskott av kvinnliga deltagare och att den vanligaste MS-typen var primär skovvis MS. Slutsats: Personer med MS upplever en mängd fysiska förändringar som ett resultat av deras sjukdom. Dessa förändringar, även om de kan vara milda, har en signifikant inverkan på hur personer med MS fungerar i sitt dagliga liv. Professionella, t.ex sjuksköterskor, som arbetar med personer med MS behöver regelbundet ta itu med de symtomatiska förändringarna hos MS-patienter, samarbeta med dem och erbjuda hjälp och vård för att minska svårigheter och förändringar i deras dagliga liv.

No description available.

Bakgrund: Multipel skleros är en sjukdom som kan leda till både fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Prognosen för sjukdomen är oförutsägbar vilket leder till osäkerhet och rädsla hos de diagnostiserade samt deras närstående för hur framtiden kommer att se ut.. Närstående till personer med Multipel skleros upplever att information och stöttning från vården inte varit tillräcklig då de inte har varit förberedda på de symptom som har uppkommit i samband med sjukdomen. Syfte: Att beskriva upplevelser av att leva med Multipel skleros. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes av kvalitativ ansats enligt Evans (2002). Resultat: Resultatet visade att personer med Multipel skleros upplevde att när de diagnostiserades skapade okunskap en oro. På grund av den oförutsägbara prognosen var de också oroliga över framtiden. Slutsatser: Personer med Multipel skleros upplevde osäkerhet inför framtiden och avsaknad av information och stöttning från sjuksköterskor. Vidare upplevde de som mest värdefullt när sjuksköterskor gav dem och deras närstående tillräckligt med tid och stöttning för att klara av att hantera sjukdomen. Detta medvetandegör att sjuksköterskor behöver bättre kunskap om sjukdomen och personer med Multipel skleros upplevelser för att kunna ge det stöd som behövs.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en kronisk neurologisk sjukdom som kan ge omfattande funktionsnedsättningar. När en individ drabbas av MS kan närstående påverkas. Sjuksköterskans kompetensbeskrivning beskriver att en god vård innefattar ett personcentrerat förhållningssätt som inkluderar de närstående. Därav anses det relevant att ta reda på närståendes upplevelser av att leva med en anhörig med MS. Syfte: Att beskriva upplevelser av att leva med en anhörig med multipel skleros utifrån ett närståendeperspektiv. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats, där tretton vetenskapliga artiklar som var baserade på kvalitativ metod analyserades. Resultat: Resultatet visade att närstående upplevde förändringar gällande relationen, familjerollen samt ändrade behov efter att en anhörig drabbats av MS. Svårigheter i att finna sin identitet kopplades till att rollen som vårdare upplevdes svår. Information och stöd visade sig ha en central roll för ett fungerande liv. Slutsats: Det är viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal uppmärksammar upplevelsen hos närstående för att underlätta situationen hos den drabbade familjen. Då vården saknar resurser och samhället är beroende av att närstående vårdar sina anhöriga är det viktigt att de känner sig trygga i sina roller. Detta kan stärkas genom kunskap, stöd och informationsöverföring.

Inledning Multipel skleros (MS) är en autoimmun sjukdom som drabbar det centralanervsystemet (CNS). Ca 80% av alla patienter lider av symtomet spasticitet, somuttrycker sig som stela och spända muskler samt en oförmåga att kontrollera dessa.Forskare började titta närmare på den farmakologiska effekten av plantan Cannabissativa då den befintliga behandlingens effekt inte var tillfredsställande. Resultatet blevläkemedlet Sativex som godkändes på den svenska marknaden 2011. Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på om cannabinoider ger en effektivbehandling vid spasticitet orsakat av MS, samt om biverkningarna är svåra. Metod Via databasen PubMed söktes relevanta artiklar ut. Sökorden som användes var blandannat ”multiple sclerosis” och ”cannabinoids”. Efter att artiklar sållats bort som inteuppfyllt inklusions- eller exklusionskraven fanns där sju stycken originalartiklar kvar.Samtliga sju artiklar har använts till denna litteraturstudie. Resultat Samtliga sju studier var randomiserade, placebo-kontrollerade studier. Degenomfördes år 2000-2012 i Europa och USA. Studietiden varierade från 17 dagar till19 veckor och antal deltagare från 37-657 stycken. Den aktiva behandlingen bestod avmunhålesprayen Sativex, cannabiscigaretter, cannabisextrakt i gelatinkapslar samtsyntetisk THC i gelatinkapslar. De flesta studier visade en signifikant förbättring ispasticitet av den aktiva behandlingen.Det var få studier där deltagare led av allvarliga biverkningar. De vanligastebiverkningarna som kunde ses var yrsel, trötthet, urinvägsinfektion (UVI) samtmuntorrhet. Diskussion De flesta studier visade resultat av statistisk signifikans. Resultaten var dock svåra attjämföra med varandra då studierna utgick från olika effektmått. Effekten av den aktivabehandlingen kunde inte ses öka med ökande dosering och det verkade heller inte varaav betydelse vilken administreringsform som användes. Vissa biverkningar var större iplacebogruppen och kunde då inte bero på behandlingen med cannabinoider. Slutsats Cannabinoider ger en lindring av symtomet spasticitet vid MS. Biverkningar är relativtvanliga men sällan allvarliga.

Multipel Skleros, MS, är en kronisk autoimmun sjukdom med cirka 17000 diagnosticerade patienter i Sverige. Sjukdomen drabbar framför allt kvinnor i åldersintervallet 20-40 år. Myelinet som omger axonerna inflammeras och skadas, vilket medför blottade nervtrådar med försämrade impulser som följd, varvid symtom som okoordinerade rörelser och domningar är vanligt. Idag finns ingen läkande behandling mot MS. Vid skov med akuta funktionsnedsättningar används metylprednisolon för att förkorta skovets tid. För att minska frekvensen skov samt uppkomsten av nya skadeområden används immunmodulerande behandling, med interferon-β, glatirameracetat, fingolimod eller natalizumab som aktiv substans. Följande litteraturarbete hade som syfte att undersöka hur effektiv behandling med interferon-β är jämfört med andra immunmodulerande medel med avseende på att minska den årliga frekvensen skov. I två studier som jämförde två olika doser fingolimod kontra interferon-β och placebo visade det sig att den lägre dosen fingolimod, vilken är den som idag rekommenderas i Sverige, var den som uppvisade starkast reducering av skov samt mindre biverkningsprofil. Från att deltagarna hade en frekvens på ca ett skov per år, hade de efter behandling med fingolimod endast 0,18 skov, deltagarna med placebo hade 0,4 skov och deltagarna med interferon-β 0,33 skov årligen. Glatirameracetat visade sig reducera skoven till cirka en tredjedel av den ursprungliga frekvensen enligt två studier på 14 månader respektive två år. Att undersöka läkemedlets effekt vid långtidsanvändning under ytterligare utökade studier vore intressant, med tanke på att MS är en kronisk sjukdom och att behandling kommer följa patienten livet ut. Man kan också tänka sig att kombinationsbehandlingar skulle vara värda att undersöka för att kunna minska antalet skov ännu mer.

Multipel skleros (MS) är en kronisk immunologisk sjukdom som slår på centrala nervsystemet (CNS) och kan leda till minskad neurologisk funktion. I Sverige finns 17 500 personer som fått en MS-diagnos. Den vanligaste åldern för insjuknande är 20-40 år och sjukdomen är dubbelt så vanlig bland kvinnor som bland män. Om patienterna inte får behandling finns risk för kraftiga funktionsnedsättningar. Syftet med detta arbete var att undersöka effekten och säkerheten med det perorala läkemedlet fingolimod jämfört med intravenös behandling med natalizumab vid MS. Arbetet utformades som en litteraturstudie där sökningar gjordes i PubMed genom Linnéuniversitetets bibliotek. De sökord som användes var "multiple sclerosis AND drug therapy AND fingolimod" samt "multiple sclerosis AND drug therapy AND natalizumab". Sökningarna ledde till att 7 studier granskades. Studierna visade att både fingolimod och natalizumab ger bättre effekt än placebo och de har dessutom bra säkerhet. Det var dock inga stora skillnader mellan de två substanserna. Vad gällde risken för progredierande funktionsnedsättning och risken för allvarliga biverkningar tycktes fingolimod vara något mera fördelaktigt, medan natalizumab hade en liten fördel vad gällde antalet gadoliniumförstärkta lesioner. Då man i några av fingolimodstudierna inte använde sig av intention-to-treat (ITT) och dubbelblindning kan läkemedlets effekter i dessa studier framstå som bättre än vad de är och de små förbättringar i effekter som sågs i resultaten blir osäkra. För att säkert kunna säga om det är någon skillnad i effekt och säkerhet mellan preparaten vore det önskvärt med nya dubbelblindade långtidsstudier av fingolimod där ITT använts vid analysen. Det vore också intressant med en randomiserad klinisk prövning som jämför fingolimod med natalizumab. De resultat som framförallt bör studeras är skovfrekvens, risk för ökande funktionsnedsättning och risk för allvarliga biverkningar, då dessa parametrar borde vara av störst värde för patienterna.