Fatigue är ett av de vanligaste och mest besvärande symtomen hos personer som ärdiagnostiserade med multipel skleros (MS). Många av de som drabbas av MS är mitt ilivet och lever i familj. Syftet med denna studie var att undersöka upplevelser av att levamed MS-fatigue i familj. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med MS-sjukapersoner som upplevde fatigue som ett av sina mest framträdande symtom. Intervjuernaanalyserades med tematisk analys. Analysen utmynnade i tre huvudteman: Att lärakänna sig själv igen, Familjens förståelse för min trötthet är helt avgörande och Vi måstejobba aktivt för att det ska fungera. Resultatet visade hur deltagarna beskriver sina egnasamt deras partners anpassning till de nya förutsättningarna som avgörande för hur välfamiljelivet fungerar. Vidare visade sig fatigue leda till både positiva och negativakonsekvenser för deltagarnas upplevda föräldraskap. I studien diskuteras fatigue som ettsymtom vars konsekvenser behöver förstås i den kontext det uppstår i och inte som ettisolerat symtom. Vidare föreslås ett mer utbrett familjeperspektiv i de vårdinsatser somerbjuds för MS-patienter.

Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet (CNS). Sjukdomen orsakar en rad olika symtom som kan ha negativ påverkan på individens dagliga liv. Idag finns cirka 18000 registrerade MS-patienter i hela Sverige. Tidigare studier visar att MS kan medföra betydande problem för patienten, anhöriga och samhället. Att leva med en kronisk och obotlig sjukdom är orsak till många ofrivilliga förändringar i det dagliga livet. När hälsan hotas, då hotas också människans livsvärld. Sjuksköterskor kan genom att uppmärksamma individers livsvärld, öka förståelse för och kunskap om patienters behov, vilket leder till en god och anpassad vård. Syftet med denna studie är att beskriva patientens upplevelse av att leva med MS. Studien är en litteraturstudie och baserad på sju kvalitativa och två kvantitativa artiklar. För analys av insamlade data användes Axelssons analysmodell. Resultatet av denna studie presenteras i tre teman: ”att livet förändras”, ”att hantera livet”, samt ”att se framåt”. Sjukdomen påverkar den drabbade individen både fysiskt och psykosocialt vilket skapar förändringar samt orsakar begränsningar och svårigheter i det dagliga livet. Individer upplever att genom att få ett nytt perspektiv på livet samt genom att få kunskap om MS och förståelse för sina förmågor, kan lättare hantera sitt förändrade liv. Dessa medför att individen ser framtiden ljusare trots en kronisk sjukdom. När individer erhåller ett holistiskt synsätt istället för att koncentrera på de negativa följderna av sjukdomen då kan dessa individer leva ett bra liv. Vidare forskning om upplevelser av olika MS-symtom exempelvis den sjukliga tröttheten, sexuell dysfunktion samt användning av olika strategier kan ge ytterligare kunskap hos hälso- och sjukvårdpersonalen.

Bakgrund: MS är en sjukdom som oftast drabbar personer i 20-45års åldern, där symtombilden oftast innebär plötsliga skov som sedan följs av förbättrade eller oförändrade perioder. En viktig del i sjuksköterskans roll med MS patienten är att upprätthålla kontinuitet i vården. Kontinuitet kan bidra till en förbättrad livsstil och en förbättrad hälsa. Hälsa är ett svårdefinierat begrepp som enligt naturvetenskapen innebär frånvaro av sjukdom men enligt ett holistiskt synsätt mer handlar om att bemästra sin sjukdom och sitt välbefinnande. I denna studie har hälsa valts att ses ur Katie Erikssons syn på hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva fenomenet hälsa hos personer med multipel skleros. Metod: Litteraturstudie med deduktiv ansats baserad på Katie Erikssons teori om hälsa. Patografier om MS skrivna 2010 och framåt användes. Libris användes som sökmotor för att hitta patografierna. Graneheim och Lundmans analysmetod användes för att analysera materialet. Resultat: Teorins tre kategorier “Fysiska tecken på hälsa eller ohälsa”, “Känsla av hälsa eller ohälsa” och “Värderingar och normer kring hälsa” blev grunden till sex underkategorier som beskrev personers upplevelse av hälsa vid MS.      Slutsats: Personer med MS kan generellt uppleva hälsa genom att acceptera sin sjukdom och lära sig hantera de svårigheter de ställs inför dagligen. Vid diagnostisering är det vanligt att de flesta förnekar sin sjukdom då det är svårt att hantera informationen som givits. Detta beror delvis på en rädsla för vad sjukdomen kommer att innebära för dem. Symtombilden för MS är väldigt olika trots att det finns generellt vanliga symtom, detta bidrar till att upplevelsen av hälsa är olika.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom i det centrala nervsystemet. Unga vuxna och personer i arbetsdriftig ålder drabbas främst av MS och i Sverige är det sedan 1998 omkring 16 400 personer som fått diagnosen. Sjukdomen utgör en stor påfrestning på psykiskt, fysiskt och psykosociala aspekter, i och med att förmågan att röra sig bryts ner och till slut invalidiserar personen. Det är därför av stor vikt att ge dessa personer fungerande strategier så att de kan hantera sin nya livssituation. Syfte: Att beskriva hur personer med MS anpassar sig och hanterar sin livssituation. Metod: En litteraturstudie som baseras på 12 vetenskapliga artiklar. Resultat: Huvudresultatet har visat att personer som lever med MS har behovet av olika strategier och verktyg för att kunna hantera sin livssituation och dess anpassning. Beskedet av att få diagnosen MS innebär en känslomässig berg-och-dalbana för individerna. Nedsatt rörelseförmåga, försämrad självkänsla samt negativ inverkan på arbete och relationer är något som förekom hos dessa personer. Slutsats: Att diagnostiseras med MS har visat ge inverkan på personens livssituation avseende psykiskt, fysiskt och utifrån psykosociala aspekter och hur de anpassar sig och hanterar situationen. Det finns ett ökat behov av kunskap och förståelse hos sjuksköterskan vid hantering och bemötande hos personer med MS. Detta behövs för att kunna främja personens välmående och för att förbättra dennes livssituation.

Bakgrund: Multipel skleros är en kronisk sjukdom som ofta debuterar i ung ålder. Sjukdomsförloppet är varierande och präglas av oförutsägbarhet, vilket kan upplevas påfrestande för den drabbade individen. En sådan förändring i hälsotillståndet anses vara en sårbar fas i vården och riskerar att ge negativ inverkan på individen och dennes vardag med konsekvenser som ohälsa och lidande. Syfte: Att belysa vuxnas upplevelser av förändringar i det vardagliga livet vid multipel skleros. Metod: En litteraturstudie som grundades på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultaten från artiklarna har kvalitetsgranskats och analyserats med hjälp av Forsberg och Wengströms metod och sammanställts i ett nytt resultat. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier:1. ”Livssituationens påverkan av sjukdomen” 2. ”Hantering av den nya livssituationen”3. ”En förändrad syn på framtiden” Slutsats: Multipel skleros påverkade den drabbade individen både psykiskt och fysiskt. De individer som såg negativt på sjukdomen visade sig vara de som upplevde motgångar. Eftersom upplevelse av förändringar är en individuell uppfattning bör bemötandet inom sjukvården ske med individen i centrum. Därmed bör sjuksköterskan bemöta dessa individer med stöd och förståelse, särskilt viktigt blir detta om individen upplever brist på stöd och förståelse från sina anhöriga.

Bakgrund: Multipel Skleros är en långvarig sjukdom och drabbar vanligen kvinnor i 30-års åldern. Fler kvinnor än män får diagnosen och orsaken till sjukdomen är ännu inte klarlagd. Multipel Skleros kännetecknas av demyelinisering. Symtomen för sjukdomen är individuella och kan även förändras med tiden.   Syfte: Syftet med studien var att belysa hur kvinnors livsvärld påverkas av att leva med Multipel Skleros. Metod: Studien fokuserar på upplevelser och är därför en kvalitativ studie. Urvalet till studien skedde med hjälp av olika inklusions- och exklusionskriterier. Totalt analyserades fem självbiografier skrivna av kvinnor. Manifest innehållsanalys användes för att analysera innehållet.  Resultat: Symtomen påverkar vardagen olika för kvinnorna men gemensamt är att tröttheten är det dominerande symtomet. Många kvinnor blev tvungna att börja använda någon form av hjälpmedel runt 30-års åldern med anledning att sjukdomen utvecklades i negativ riktning. Efter många år lärde kvinnorna sig att hantera sjukdomen och slutade förneka diagnosen och istället accepterade den. Slutsats: Patienter med Multipel Skleros behöver få tillgång till mer information om trötthet relaterad till sjukdomen. Mycket energi gick till att vara orolig istället för att få en förklaring från början. En stor omställning var att inse att det krävs mycket hjälp från omgivningen för att klara av livet.

<p>Syftet med studien var att undersöka om det finns könsskillnader för MS-sjuka när det gäller hur de upplever och hanterar sjukdomen. Vi genomförde en kvalitativ undersökning där tre män och tre kvinnor med MS i åldrarna 30-69 år intervjuades. Vi fann en möjlig skillnad i att kvinnor angav fatigue som sitt första symtom till skillnad från män där det fanns större varians i svaret på frågan. Männen i undersökningen använde sig till något större del än kvinnorna av problemfokuserad coping och nämnde framför allt socialt stöd i form av att andra hjälpte dem att utföra nödvändiga sysslor. Medan kvinnorna till något större del använde sig av emotionellt fokuserad coping och socialt stöd som copingstrategier.</p>

Syftet med studien var att undersöka om det finns könsskillnader för MS-sjuka när det gäller hur de upplever och hanterar sjukdomen. Vi genomförde en kvalitativ undersökning där tre män och tre kvinnor med MS i åldrarna 30-69 år intervjuades. Vi fann en möjlig skillnad i att kvinnor angav fatigue som sitt första symtom till skillnad från män där det fanns större varians i svaret på frågan. Männen i undersökningen använde sig till något större del än kvinnorna av problemfokuserad coping och nämnde framför allt socialt stöd i form av att andra hjälpte dem att utföra nödvändiga sysslor. Medan kvinnorna till något större del använde sig av emotionellt fokuserad coping och socialt stöd som copingstrategier.

Introduktion: Multipel Skleros drabbar nervsystemet vilket leder till förlust av olika kroppsfunktioner, då var det viktigt med stöd och fungerande hanteringssätt. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser och tankar av att leva med en familjemedlem som har Multipel Skleros. Metod: Litteraturöversikt med insamling av kvalitativ och kvantitativ data. Resultat: Närstående som vårdgivare upplevde anpassningssvårigheter till den nya livssituationen som vårdgivare för den MS-sjuke familjemedlemmen. Särskilt svårt upplevdes den försämrade ekonomin i samband med förlust av arbete. Känslor av uppgivenhet drabbade också närstående när den MS-sjuke inte var densamme och de hade tankar om att hälso- och sjukvården inte utförde lika bra omvårdnad som de själva. Livskvaliteten var lägre hos närstående som var vårdgivare än hos de närstående som inte var det. Diskussion: Sjuksköterskor behövde skapa bättre möjlighet för den MS-sjukes självständighet så att närståendes börda skulle minska, samt att ekonomisk hjälp ansågs behövas. Hälso- och sjukvården bör tillhandahålla bättre stöd för hela familjen, då det ledde till högre livskvalitet hos närstående. Slutsats: Det fanns ett bristande stöd från hälso- och sjukvården för familjerna med en MS-sjuk familjemedlem. Sjuksköterskor bör arbeta utefter ett familjefokuserat synsätt.

ABSTRACT Multiple sclerosis (MS) is the leading cause of adult disability inSweden. Hematopoietic stem cell transplantation (HSCT) can be used as a treatment option for patients with MS where the disease has an aggressive course. The treatment is preceded by high-dose chemotherapy which lowers the patient's immune system. It is therefore of interest to study infectious complications associated with HSCT in this patient. Aim: The purpose of this study was to identify infection problems in this population associated with HSCT, and to study differences in infectious complications between this group and patients diagnosed with lymphoma who have undergone the same treatment.Method: The study was a retrospective descriptive study with quantitative data. A medical record review was conducted. The analysis of the results was used Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) version 19th Independent t-tests were used as the statistical analysis to measure the difference between two groups at the same time.Result: The results showed that there were differences in fever period. Patients with MS had a significantly longer fever period than patients with lymphoma. It did not affect the number of days in hospital. Patients with MS had a shorter period of neutropenia but significantly more positive blood cultures.Conclusion: Patients with MS who are treated with HSCT are at high risk of infection. The risk of infectious complications is greater than in patients treated for lymphoma. We need to consider this finding to the clinical management of patients with MS associated with HSCT.   “Keywords: multiple sclerosis, hematopoietic stem cell transplantation, infection, complicationn” / SAMMANFATTNING Multipel skleros (MS) är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos vuxna i Sverige. Hematopoetisk stamcellstransplantation (HSCT) kan användas som en behandlingsform för patienter med MS där sjukdomsförloppet är aggressivt. Behandlingen föregås av höga doser cytostatika vilket sänker patientens immunförsvar. Det är därför av intresse att studera infektionskomplikationer i samband med HSCT hos denna patientgrupp. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga infektionsproblematik hos patienter med MS i samband med HSCT samt att studera skillnader i infektionskomplikationer mellan denna grupp och patienter med diagnosen lymfom som genomgått samma behandlingsform. Metod: Studien var en retrospektiv deskriptiv studie med kvantitativ ansats. En journalgranskning genomfördes. I analysen av resultatet användes Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) version 19.  Oberoende t-test har använts som statistisk analys för att mäta skillnaden mellan två grupper vid samma tidpunkt. Resultat: Resultatet visade att det fanns skillnader i feberdurationens längd. Patienter med MS hade en signifikant längre feberperiod än patienterna med lymfom. Det påverkade dock inte antalet vårddagar. Patienterna med MS hade en kortare neutropeniperiod men signifikant fler positiva blododlingar. Slutsats: Patienter med MS som behandlas med HSCT löper stor risk för infektioner. Risken för infektionskomplikationer är inte mindre än hos patienter som behandlas för lymfom, utan större. Man behöver ta hänsyn till detta fynd vid den kliniska handläggningen av patienter med MS i samband med HSCT.   ”Nyckelord: multipel skleros, hematopoetisk stamcellstransplantation, infektion, komplikation”