At the end of the 19th century and the beginning of the 20th century, many objects from China became part ofmuseum collections in the West. One of these objects is a monumental glazed ceramic sculpture from ShanxiProvince in China, that since the beginning of the 20th century has been part of the East Asian collection at theRöhsska Museum of Design and Craft in Sweden. Very little is known about this sculpture, even though it’s morethan two metres tall and covered in brightly coloured glazes and therefore difficult to ignore. Finding out moreabout the sculpture means taking a closer look at where it came from, what has happened during the time that ithas been a part of a museum collection and what can be learned today. It is also important to consider how museumstraditionally have worked with objects from other cultures than their own and the current attitudes to these objects.The sculpture is most likely a liuli 琉璃 guardian lion, but it has been called many different things over the past100 years as a museum object.

Syftet med vår uppsats är att vi vill undersöka hur samarbetet mellan skola och museum fungerar. Som blivande lärare vill vi få mer kunskap om hur vi använder oss av museet som arena i vår undervisning på ett bra sätt. Vi frågar oss hur skola och museum samarbetar? Hur samarbetet leder till elevers historiemedvetande och vilka de eventuella hindren i samarbetet är?Vi presenterar och diskuterar tidigare forskning inom området. Några viktiga forskare som vi lyfter fram är Berit Ljung, Monica Cassel och Eilean Hooper-Greenhill. Exempel utifrån deras resonemang är att skolor och museum ofta har olika uppfattningar om lärande. I deras forskning poängterar de också vikten av museums unika möjlighet att erbjuda ett praktiskt lärande med verkliga föremål för skolor. Som teoretiska verktyg har vi valt John Deweys och Tom Tillers pedagogiska teorier. Vi har tagit hjälp av deras sätt att se på lärande och deras begrepp learning by doing - att lära genom praktiskt arbete och aktionslära - att lära genom diskussion och reflektion. Vår undersökning har ett kvalitativt förhållningssätt. Vi har gjort en fallstudie på ett museum, där vi följt ett projekt som riktar sig till skolklasser i årskurs 3. Undersökningen är gjord genom kvalitativa intervjuer med lärare och museipersonal och genom ostrukturerade observationer. Våra slutsatser som vi dragit är att:•Samarbetet i det projektet vi följt till stor del fungerar som en envägskommunikation. Det är museet som skapar projektet utan skolornas medverkan. Däremot tar projektet verkligen hänsyn till skolornas brist på pengar och de mål som skall uppnås enligt läroplanen.•Utställningen kan mycket väl leda till historiemedvetande men det krävs ett stort efterarbete, där kunskaper får diskuteras och relateras till elevens liv och för-förståelse, till nutid och till framtid. •Hinder i samarbetet mellan skola och museum som vi har sett är framförallt brist på tid och pengar i skolan och att skolan inte prioriterar kultur.Nyckelord: Historiemedvetande, Museum, Museipedagogik, Samarbete, Skola.

Syftet med undersökningen var att analysera och problematisera samarbeten mellan skola och museum i historieundervisningen. I undersökningen användes kvalitativa intervjuer för att undersöka tre museipedagogers och tre lärares tankar och erfarenheter av samarbeten mellan skola och museum i historieundervisningen. Undersökningen visar att ett samarbete mellan skola och museum i historieundervisningen är något som upplevs som positivt och önskvärt, och att lärare och museipedagoger upplever en rad olika vinster med ett sådant samarbete. I undersökningen har dock även en rad hinder för en givande samverkan mellan skola och mu-seum identifierats. Dessa hinder är främst av organisatorisk art, men även fördomar och olika syn på kunskap kan utgöra hinder. Genom undersökningen har frågan kring hur lärares och museipedagogers arbetar med samarbeten utifrån de arbetsplaner som finns på respektive ar-betsplats analyserats och problematiserats och resultatet av detta var att de museipedagoger som intervjuades tydligt applicerar dessa arbetsplaner på museets pedagogiska verksamhet, medan de lärare som intervjuades inte lika tydligt diskuterade denna koppling.

Something essential in this project is to highlight the spirit of the archipelago. My project is creating spaces where you can experience the calm, the ruff, the warm and the cold. The sea can give such a variety of conditions. It changes with the seasons but it also changes with the weather and can quickly go from still breeze to full storm. It is a place that offers an escape in the same time as it ground you in the purest of realities. I have located my project at Landsort, in the south part of Stockholm archipelago, close to Nynäshamn. This part of the archipelago has a close connection to main land, and also takes you out fast to open sea. On Landsort I have created something I call Örum. In opposite of a Naturum, I want to preserve the possibility to explore the nature rather than preserve the nature itself. I believe the nature will change and the outer archipelago will be harder to visit. With my structures it will be possible to visit & explore Landsort for many years to come.

Avsikten med det här examensarbetet är att studera ramfaktorerna för användning av museum i undervisningen, vilka resurser museer har för studenter och att undersöka tre lärares attityder gentemot användningen av museer i undervisningsprocessen. Avsikten är också att undersöka vilka historiedidaktiska effekter som användningen av museer i undervisningen kan ha. Målet är också att försöka ta reda på hur samarbetet mellan skolor och museer kan utvecklas och förbättras. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med tre museipedagoger samt tre lärare. Undersökningen visar att det finns tre typer av ramfaktorer som påverkar användingen av museer i undervisningen; konstitutionella ramfaktorer, organisatoriska ramfaktorer och fysiska ramfaktorer. De organisatoriska ramfaktorerna (skolans budget och tidsaspekter) utgör de största restriktionerna på undervisningen och användningen av museer i undervisningsprocessen. Undersökningen visar också att museer har flera olika typer av resurser som kan hjälpa till att överbrygga de hinder som ramfaktorerna ställer upp. Till exempel möjligheten för museets anställda att komma ut till skolorna, istället för tvärtom samt möjligheten för lärare att utbilda sig vid museet för att kunna guida klasserna själva utan kostnaden det innebär att boka en professionell guide. Vad som också framkommer i undersökningen också att lärare har en positiv inställning till användningen av museer i undervisningen och att de inte kan se några negativa aspekter av samarbete. Samarbetet mellan skola och museum kan dock förbättras med bättre kommunikation och dialog mellan lärare och museipedagoger. Undersökningen visar också att ramfaktorteorin skulle kunna utvidgas till att inkorporera också det individuella perspektivet, eftersom den som den ser ut nu inte tar detta perspektiv i beaktande. Till sist visar undersökningen att lärarna överlag är nöjda med historieförmedlingen på museerna och uppfattar den som överrenstämmande med de värden som undervisningen enligt styrdokumenten ska förmedla till eleverna. Både museipedagoger och lärare verkar också utgå ifrån att elevers historiemedvetande kan utvecklas med hjälp av museibesök. / The aim of this thesis is to study the frame factors for the use of museums in education, what resources the museums can provide for the students and to study three teachers attitudes towards the use of museums in education. The aim is also to study which history didactical effects the use of museum in education can have.The goal is to see how the cooperation between schools and museums can improve and develop. The method that has been used is qualitative interviews with three teachers and three museum pedagogues. The study shows that there are three types of frame factors that affects the use of museum in education and those are constitutional, organizational and physical. The organizational fram factors (the school's budget and time aspects) are the most prominent factors. The study also shows that musuems have several different types of resources that can help overcome the obstacles created by the frame factors. What the study also shows is that teachers in general have a positive attitude towards the use of museums in education. The cooperation can however improve in different ways, for example through better communication and dialouge between teachers and museum pedagogues. The study also shows that the theory of frame factors could be extended to include an individual perspective, since it at the moment does not take this into account. At last this study shows that the teachers are content with the history mediation at the museums and they all, teachers and museum pedagogues, believe that the students historical consciousness can develop through visits at the museum.

I detta arbete har vi valt att undersöka om, och på vilket sätt, ett museibesök kan skapa förutsättningar för utveckling av elevers historiemedvetande. För att besvara frågeställningen har vi specificerat den i underfrågor som riktar sig dels mot historielärares och dels mot museipedagogers pedagogiska material kring museibesök. Vi har valt att göra detta genom att genomföra kvalitativa analyser av intervjuer med museipedagoger och historielärare samt som komplement analyserat de olika verksamheternas styrdokument. Detta har vi gjort utifrån vårt teoretiska ramverk bestående av Deweys allmänpedagogiska erfarandebegrepp och begreppet historiemedvetande som är centralt i läroplanens kursplan för Historia. Resultatet visar att de olika pedagogerna vill dela med sig och få information inför besöket för att göra det så givande som möjligt. Museipedagogen tar sedan över undervisningen och kan med museets resurser utveckla elevernas historiemedvetande på ett sätt som inte är möjligt i skolan. Slutsatsen säger att eleverna behöver förkunskap men att museipedagogerna med hjälp av berättelser, källor och miljöer kan ha stora möjligheter till att ge eleverna primära erfaranden som sedan kan utvecklas med hjälp av läraren i klassrummet.

The house above the dock is located by Hjälmare Docka in Arboga municipality and right next to Hjälmare canal. The assignment was to design a community hall and add an additional program based on location and analysis. The beautiful surroundings around the canal and the many well-preserved historical elements made me add a hotel and museum as I wanted more people to discover the place and its history. I chose to place the building above a dock where boats are stored during winter to be able to include the boats as part of the museum's exhibition but also so hotel guests can park their boat under the building and get directly to the hotel. Due to the location, the lower construction of the house is dimensioned to be able to accommodate all types of boats that can pass through the canal. The arch construction is made of steel and inspired by traditional tram halls while the upper house is made entirely of locally produced wood. / Huset på dockan ligger vid Hjälmare Docka i Arboga kommun och precis intill Hjälmare kanal. Uppgiften gick ut på att rita ett "folkets hus" och addera ett ytterligare program efter plats och analys. Det vackra omgivningarna kring kanalen och de många välbevarade historiska inslagen fick mig att lägga till ett hotell och museum då jag ville få fler att upptäcka platsen och dess historia. Jag valde att placera byggnaden ovanför en docka där man torrlägger båtar för att kunna inkludera båtarna som en del av museets utställning men också för att hotellgäster ska kunna anlägga med båt och ta sig direkt till hotellet. På grund av placeringen så är husets undre konstruktion dimensionerad efter att kunna rymma alla typer av båtar som kan passera i kanalen. Valvkonstruktionen är i stål och inspirerad av traditionella spårvagnshallar medans huset är byggt helt i lokalproducerat trä.

The concept for Nynäshamn’s new house for the people is a flexible, living building with possibilities for adaptation. The idea is to not dictate what the people need, but instead create a space that can develop and adapt over time with the help of movable walls suspended from a grid of rails in the ceiling. A large unobstructed space is needed to house all manner of activities and the outer shell of the building is designed to enable that, with steel truss work spanning 42 meters. Steel and glass were chosen as practical materials for constructing a large hall without columns, but is also a long lasting material that can be recycled. The overhead rail system is simple to use and the walls can be pushed by hand, so that using the building becomes highly intuitive and immediate change is possible.

Life is meant to be lived with happiness and joy, but what happens when you don't feel as if you're living, and your life feels worthless and filled with sadness? When your daily routine is disrupted? When things go left instead of right? The mental state of many individuals has progressively worsened over the past few years. There are many reasons for this. One being the overwhelming use of mobile devices and living within a digital world which has isolated us from people and communities. This thesis addresses the lack of human interaction and community support through the design of a mental health museum. The project creates a place whose program provides spaces that support wellbeing while designing a museum that explores the issues and history of mental health. The museum provides these spaces that focus on the journey towards a state of well being. While not instantaneous, the journey within the museum is both physical and psychological. The journey within the museum is experienced through a series of ramps that flow through the building, acting as a transition from one exhibit space to the other. The ramps allow the visitors to slowly move between galleries, providing time to walk and, perhaps, reflect and understand the contents of the exhibits, as well as to benefit the visitors in other ways. One of the overarching goals for the museum was to create a safe space or spaces for those who visit. As well as a journey that becomes one of mindfulness and consists of learning, reflecting, engaging, and decompressing from the stress of living in today's world. The thesis and museum addresses four ideas: Learning through exhibits and talks hosted in the lecture hall or resources within the bookstore. Reflecting while traveling to the next gallery space, or on the rooftop garden. Engaging in wellness areas through interactive displays, galleries, or use of a wellness room. Decompressing within the planted areas and green spaces intertwined with the museum's journey and the adjacent woodland with its walking trail to the nearby community garden. This thesis opens up a conversation about mental health through the design of the museum to spark the topic as a positive, encouraging and natural subject of discussion. / Master of Architecture / The mental state of many individuals has progressively worsened over the past few years. This thesis addresses the lack of human interaction and community support through the design of a mental health museum. When it comes to mental illness, from the start of symptoms and receiving treatment there is an average 11 year gap. The stigma about mental illness and mental health can be seen as a cause for this delay. Everyone is affected by mental health in one way or another. Specifically communities of low-income. The resources for mental health in these neighborhoods are low. Which is why the museum is located in Washington, D.C. across the Anacostia River in Ward 8; one of two of the poorest wards in DC. The St. Elizabeths Hospital East Campus, located in ward 8, is in the process of being redeveloped. In redevelopment is my addition of a mental health museum that contains spaces for learning, reflecting, engaging, and decompressing. This thesis opens up a conversation about mental health through the design of the museum to spark the topic as a positive, encouraging and natural subject of discussion. The project is designed to create spaces for connecting with others who have found themselves wanting to learn about the history of mental health as well as view artwork created about mental health.

Studies indicate that incorporating light rhythms have the potential to generate an atmosphere of curiosity to further explore a space. In lighting design, we can describe rhythm as the ‘flow of light’ as the repetition of shadow, shading and highlight patterns of an illuminated three-dimensional surface that we experience in space when we walk through it. To further investigate this topic, a survey was conducted in a computer-generated museum setting to examine how rhythmical light scenarios of both artificial and natural light can create dynamic atmospheres so that they influence the spatial exploration. For this purpose, scenarios of two categories were made by relative darkness in order to create “mystery” and brightness for ‘focal glow’. Each scenario included the incorporation of daylight conditions, encompassing both morning and evening settings. The experiment revealed a preference for the "mystery" scenarios and the evening conditions of both “mystery” and the “focal glow” scenarios. Nonetheless, it is advisable to conduct similar experiments in real-life settings to attain more substantial results and minimize potential survey bias.