Föreliggande studie undersöker vilka legitimeringsdiskurser för musikämnet tre musiklärare i grundskolan uttrycker i samtal om musikämnet, samt hur dessa legitimeringsdiskurser förhåller sig hierarkiskt till varandra. Studien har ett kvalitativt angreppssätt med kritisk diskursanalys som teoretisk och metodologisk utgångspunkt. Analys av den sociala praktiken har kompletterats med Bourdieu och Passerons (2008) teori om reproduktion och symboliskt våld. Empiriinsamling har skett genom observationer och semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de två övergripande diskurser om musikämnets legitimitet lärarna i studien uttrycker i samtal om musikämnet är diskursen Musikämnets natur och diskursen Musikundervisningens förutsättningar. Två av lärarna arbetar på skolor där musikundervisningen sker enligt den nationella timplanen. I deras utsagor förhåller sig diskursen Musikundervisningens förutsättningar hierarkiskt över diskursen Musikämnets natur. Den tredje läraren jobbar på en skola där alla elever går en profil, musik är en av profilerna och elever som går musikprofil har utökat antal timmar musikundervisning i förhållande till nationella timplanen. Musikläraren på profilskolan positionerar inte diskurserna Musikämnets natur och Musikundervisningens förutsättningar hierarkiskt i förhållande till varandra.

Syftet med undersökningen har varit att ta reda på vad elever och lärare anser om musikämnets funktion i skolan och att sedan göra en jämförelse mellan svaren. De tre olika perspektiv som ligger till grund för vilken funktion musikämnet kan ha är: ämneskunskap, lustfylld aktivitet och personlig utveckling. Undersökningen har genomförts i år 9 på en högstadieskola samt bland lärarna på samma skola. Datainsamlingen har skett genom enkätundersökningar samt med ett uppföljande samtal med en fokusgrupp bland eleverna där resultatet från enkätundersökningen diskuterats. Resultatet av undersökningen visar att eleverna prioriterar ämneskunskaperna högst medan lärarna lägger störst vikt vid personlig utveckling. Dock framkommer olika synsätt bland eleverna och lärarna på musikämnets funktion i skolan.

<p>Syftet med undersökningen har varit att ta reda på vad elever och lärare anser om musikämnets funktion i skolan och att sedan göra en jämförelse mellan svaren. De tre olika perspektiv som ligger till grund för vilken funktion musikämnet kan ha är: ämneskunskap, lustfylld aktivitet och personlig utveckling. Undersökningen har genomförts i år 9 på en högstadieskola samt bland lärarna på samma skola. Datainsamlingen har skett genom enkätundersökningar samt med ett uppföljande samtal med en fokusgrupp bland eleverna där resultatet från enkätundersökningen diskuterats. Resultatet av undersökningen visar att eleverna prioriterar ämneskunskaperna högst medan lärarna lägger störst vikt vid personlig utveckling. Dock framkommer olika synsätt bland eleverna och lärarna på musikämnets funktion i skolan.</p>

Studiens syfte är att få en inblick i hur musikämnet på två grundskolor i västra Sverige hanteras. För att undersöka detta har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med en musiklärare och en rektor på respektive skola. Studien utgår ifrån teorier som handlar om skolans kulturella förändring och den politiska styrningen av skolan. Musikämnet i skolan har genomgått en stor förändring under 1900-talet, från att vara starkt knutet till kyrkan och dess nytta, till att på 2000-talet vara ett ämne vars egenvärde betonas. Genom de historiska perspektiven är det möjligt att se och förstå varför musikämnet är utformat som det är idag. I resultatet visas rektorernas och lärarnas syn på hur musikämnet hanteras, vilken status ämnet har och vilka resurser ämnet ges. Där framkommer att musikämnet under senare tid fått ett större egenvärde och att ämnet anses ha relativt hög status. Det framkommer också att ämnet ses som en hjälpande funktion till andra mer teoretiska ämnen. Diskussion förs om vilka förändringar skolan genomgått, på vilka sätt de påverkar musikämnet samt även hur decentraliseringen av skolan och den politiska styrningen påverkar undervisningen. / The purpose of this study is to get an insight into how the subject of music is handled at two different elementary schools in western Sweden. To investigate this, four qualitative interviews with one music teacher and one principal at each school have been implemented. This study is based on theories that involve the school’s cultural change and the political control of the primary school. During the 20th century the subject of music has gone through quite some changes, for example being very associated with the church and to where it stands today with high intrinsic value. With these historical perspectives it is possible to come to an understanding why the subject of music is designed the way it is today. The result of this study shows the principals’ and teachers’ views about how the subject of music is handled, the status of the subject and what resources it is given. As it shows, the subject of music has over the last years been given a greater space and is even believed to have quite high status. It also appears to be known as a helping function to other more theoretical subjects. A discussion about what changes the school has gone through, how the decentralization of the school and the political control and how it affects the teaching and subject of music is held.