Syftet med denna studie är att undersöka vilka förutsättningar musikklassrummet ger med hänsyn till elever med ADHD. Med ett ramfaktorteoretiskt perspektiv undersöks resursrelaterade ramar där fokus ligger på den fysiska miljön. Studien söker svara på frågeställningen: Vad i klassrumsmiljön kan försvåra elevernas möjligheter att nå målen för musikundervisningen, och vad kan underlätta? Musikklassrum på tre olika grundskolor har undersökts med hjälp av observation. Observationerna genomfördes när inga elever närvarade. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av studiens bakgrundsdel, framför allt den forskning som beskriver problemområden inom ADHD. Studiens resultat visar på att det finns mycket i musikklassrummen som kan vara försvårande. Röriga miljöer med många sinnesintryck försvårar för elevers koncentration och möjlighet att orientera sig i rummet. Olika föremål i rummet kan distrahera och locka elever till impulsiva handlingar. Underlättande inslag i klassrumsmiljön är digitala verktyg, genomtänkt och ordnad inredning av rummet, samt stängd förvaring av material.

Syftet med den här studien är att belysa hur humor används i musikklassrummet på estetiska programmet i gymnasiet. Förhoppningen är att bidra till en ökad medvetenhet och djupare förståelse för vilken roll humor spelar i samspelet mellan lärare och elever, hur det kan användas som retorisk resurs i musikundervisningen och diskutera vilken påverkan det har för elevernas förutsättningar för lärande. Metoden som använts är videoobservation och till studien filmades tre musiklektioner med tre olika lärare. Materialet analyserades sedan tematiskt utifrån ett diskurspsykologiskt angreppssätt. I resultatet framkommer att lärarnas humoranvändning skiftar mellan att ge positiva effekter så som avspänning och avdramatisering, till att fungera disciplinerande via ironisk feedback eller skämtsamma tillrättavisningar. Det framkommer även exempel på hur humor kan fungera som statussymbol och positionering i klassrummet, där skämtande används av elever som strategi för att inte att tappa ansiktet eller riskera att misslyckas. I diskussionen lyfts hur humor kan påverka förutsättningar för elevers lärande och vilka pedagogiska implikationer humoranvändning kan innebära. / The intention of this study is to examine how humor is used in the music classroom in the aesthetics program in high school. The ambition is to contribute to an increased awareness and deeper understanding of what role humor plays in the interaction between teachers and students, how it can be used as a rhetorical resource in music teaching and discuss what impact it has on the students' conditions for learning. The collection of data was made by video-based observation, where three music lessons with three different teachers was filmed and observed. These were transfixed and analyzed thematically based on discourse psychology theory approach. The result shows that the teachers’ use of humor shifts between providing positive effects such as relaxation and de-dramatization, to functioning as a discipline via ironic feedback or joking reprimands. There are also examples of how humor can function as a status symbol and work for student positioning in the classroom, where joking is used by students as a strategy not to risk failure. The discussion highlights how humor can affect the learning opportunities for students and what pedagogical implications the use of humor can entail.

Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer ta reda på hur fem musiklärare i grundskolan beskriver sin roll och erfarenhet av att leda och genomföra elevers sceniska framställningar. Resultatet visar att förutsättningarna mellan skolor varierar i hög utsträckning. För tre av fem lärare utgjorde det nyligen borttagna ämnet elevens val stommen för arbete med showverksamheten. Skolledarens inställning och sätt att prioritera pekas ut som avgörande för att skapa nödvändiga förutsättningar. Lärarna ser skillnader från den ordinarie undervisningen i ökat elevinflytande över processen och innehållet och således den handledande roll de själva tar. Samtliga lärare hittar stöd i styrdokumenten för att berättiga verksamheten och lyfter flera aspekter av nytta den har för eleverna sett till det akademiska, sociala, personliga och yrkeslivsförberedande. / The purpose of this study is to find out through interviews how five Swedish compulsory school music teachers describe their role and experience of managing and working with stage performances. Results show that conditions vary greatly between schools. Three out of five teachers were heavily dependent on pupil’s choice – a recently removed selective subject that enabled pupils to deepen and broaden their knowledge in one or more subjects – for organizing and managing such activities. School administrators’ attitude and ways of prioritizing are pointed out as crucial for creating the necessary conditions. Teachers observe higher levels of student democracy regarding the process and the content and thus also notice a change in their own role toward tutors rather than teachers. All teachers find support in the curriculum in order to justify these activities and mention several aspects of value they have for their pupils, such as academical, social, personal, as well as preparatory for their future careers.