Musikplattformen, som är den del av Statens musikverk dit det fria musiklivet kan vända sig för att söka ekonomiskt stöd, har bland annat som mål att erbjuda musikupplevelser av ”högsta kvalitet”. I den här undersökningen försöker jag ta reda på hur Musikplattformens bidragssökare beskriver, tolkar och motiverar vad som är kvalitativa egenskaper hos de musikaliska projekt som de söker bidrag för. Undersökningen baseras på en närläsning av tio bidragsansökningar till Musikplattformen. Genom att titta på vad varje bidragssökare skriver i sin ansökan urskiljer jag olika aspekter som lyfts fram som kvalitativa. På så sätt försöker jag visa på vad som i varje ansökan tolkas och lyfts fram som kvalitet och på så sätt kunna visa på skillnader och likheter i hur Musikplattformens bidragssökare resonerar kring kvalitet. Till min hjälp tar jag främst Pierre Bourdieus teorier om kulturproduktionsfältet och de två värdepoler som det kan sägas spänna mellan: Ekonomiska och kulturella. Kulturproduktionsfältet har traditionellt dominerats av kulturella värden. Resultaten visar att de studerade bidragssökarna har ett övervägande högre kulturellt anslag, snarare än kommersiella ambitioner i sina ansökningar. En majoritet av de studerade framför inte några ekonomiska värden som viktiga eller kvalitativa, och i vissa fall motsätter sig de direkt sådana värden. I endast en ansökan, som även representerar den yngsta musikgenren, förs ekonomiska värden fram som kvalitativa. Detta kan ses som att en förändrad uppfattning kring dessa värden kanske håller på att växa fram inom det fria musiklivet.

This paper discuss the main reasons behind selection criteria indigitistion and accessibility of phonogram at three departments atStatens musikverk (the Swedish performing arts agency). The threedepartments – Svenskt visarkiv (The swedish folk archive), Capricerecords and Elektronmusikstudion (center for electronic music andsound art) – are in different ways working with musical culturalheritage and the purpose is to analyze what underlying factors decidesthe selection criteria process in digitisation and accessibility of therecordings from the departments archives.At first i give some basic facts about phonogram history and nationaland international sound archives and the history of Statens musikverkand the departments, all public authorities. The emperical material, aninformant interview and e-mail interviews, and qualitative documentstudies, is discussed in relation to the theorethical framework createdby Sanna Talja.Based on Taljas perspectives, general education, alternative anddemand, and her discourses about culture and society, i discussdifferent key factors that is important in the selection criteria process,among them the conception cultural heritage, national cultural policy,quality, education, the global music industry, reserach strategies, usercategories and demand.

This is an artistic thesis on sound design for the performing arts. It examines how sound and music can help us into the tragedy, researched during the production for Mitt Hjärta Säger Lev Skrik Andas, for the theater Unga Klara in spring of 2024. The play is freelly based on Antigone and about children and young people's lost trust in the adult world. / Mitt Hjärta Säger Lev Skrik Andas

The aim of the present study is to explore the so-called historically informed performance movement, which also is my own musical performance tradition, from a general perspective grounded in musical philosophy. The discussions concerning this performance tradition have been dominated by different subjects, such as musical works, authenticity, intention and interpretation. The study focuses on Western art music where the performance of the music, the sounding realisation, of a notated work is central. Therefore, the performance in connection with the abovementioned subjects is of prime interest. This more overarching theme gave rise to the following questions: What factors can be considered decisive for whether a performance is a historically informed performance or not? How can these factors be identified? Does this mean that there are instructions in the music that I, as a musician, must obey? What does my artistic freedom look like? Where can I find it? The path to tentative answers to these questions is taken via theoretical discussions and the application of the theory in method and analyses as well as in interpretation.The theoretical perspective of the study is based on contextual musical ontology. The scientific theoretical framework, emanating from this ontology, is formulated in the field of social constructionism.The performance can, through this perspective, be identified as an indispensable part of the musical work, which also implies that the notated work itself is not sufficient to identify the work. Further, the emphasis on the context's importance for the performance in order to allow the performance to be of the work in question implies the necessity of awareness of the context of the work. This concept is deepened in the study through the emphasis on the importance for the performance, in a broad perspective, of the historical as well as the contemporary socio-cultural context. For the work itself this means that the identity of the work is unstable, it is constantly changing, since the different performances of the work that are parts of the work can never be identical. The perspective is based on social constructivist theories about knowledge. With contextual musical ontology as a point of departure, a strategy is formulated concerning analysis and investigation of a musical work. This strategy focuses on the notation, the instrumentation, and historical performance conventions. These three parts interact with one another and in the study they are formulated as being inseparable from the performance of the work.The theoretical part of the study is followed by a case study in which a sonata by Johann Sebastian Bach is studied from the articulated theoretical perspective. The case study contains an investigative part and an interpretative part. The work's notation is always in focus in the investigative and descriptive part, with emphasis on the socio-cultural context connected to the notation. Through the sounding interpretations, the different performances, the final chapter results in a summary of the study as a whole. / Syftet med föreliggande studie är att studera så kallad historiskt informerad uppförandepraxis, och därmed även min egen musikaliska inriktning, ur ett generellt musikfilosofiskt perspektiv. De olika begrepp och frågeställningar som kan sägas dominera diskussionerna kring denna framförandetradition är verk, autenticitet, intention och interpretation. I fokus för studien befinner sig musik inom den västerländska konstmusiktraditionen inom vilken framförandet av musik, den klingande realiseringen av ett noterat verk, är central. Därför står framförandet, i relation till ovan nämnda begrepp, i fokus. Detta mer övergripande tema leder fram till följande frågeställningar: Vilka faktorer kan betraktas som avgörande för att ett framförande kan betraktas som ett historiskt informerat framförande? Hur kan dessa faktorer identifieras? Innebär det att det finns instruktioner i musiken som jag som musiker måste följa? Hur ser min konstnärliga frihet ut? Var finner jag den? Vägen till tentativa svar på dessa frågor har gått via teoretiska resonemang, och applicering av teorin i såväl metod och analys som interpretation. Studiens teoretiska perspektiv och överbyggnad baseras på kontextuell musikontologi. Det vetenskapsteoretiska ramverket, utifrån denna ontologiska grund, formuleras inom ramen för den socialkonstruktionistiska tanketraditionen. Genom detta perspektiv kan framförandet av verket identifieras som en omistlig del av verket, vilket också innebär att enbart notationen inte är tillräcklig för att definiera verket. Vidare innebär teorins betoning av kontextens betydelse att ett framförande för att vara ett framförande av verket, medvetet måste förhålla sig till verkets kontext. Detta perspektiv fördjupas i studien genom att betona den socio-kulturella kontextens betydelse i ett större perspektiv, såväl den historiska som den nutida, för framförandet. För verket innebär det att dess identitet är föränderlig, då de olika framföranden som är en del av verket inte kan vara identiska. Denna syn baseras på socialkonstruktivistiska teorier om kunskapsbyggande. Med utgångspunkt i kontextuell musikontologi formuleras också en strategi för att analysera och undersöka ett verk utifrån notationen, instrumentationen och uppförandepraktiska konventioner, tre delar av verket som griper in i varandra och som konstateras vara omistliga att förhålla sig till vid ett framförande. Studiens teoretiska del åtföljs av en fallstudie där en sonat av Johann Sebastian Bach studeras utifrån det teoretiska perspektivet. Fallstudien består av en undersökande del och en tillämpande interpretativ del. För den undersökande, och i viss mån deskriptiva delen står verkets notation hela tiden i fokus, med tyngdpunkt på notationens socio-kulturella kontext. Det avslutande kapitlet resulterar, genom de klingande gestaltningarna av sonaten, i en sammanfattning av studien som helhet. Avhandlingens slutkapitel utgörs även av en CD. Den kan beställas genom registrator på Institutionen för musik och medier vid Luleå tekniska universitet. E-post: muh-registrator(at)ltu.se / Godkänd; 2008; 20081113 (ysko)