Abstract Titel: The Walking Gender Författare: Moa Linder Bakgrund: Den populära amerikanska TV-serien The Walking Dead är en zombiefiktion som  inbjuder människor världen över att följa seriens protagonister kämpandes mot zombies och mänskliga grupperingar i ett oroligt postapokalyptiskt USA. Serien kritiseras för att vara bakåtsträvande gällande dess representationer av genus och etnicitet och  det är vad denna analys ämnar att undersöka. Syfte: Syftet är att undersöka hur genus representeras genom karaktärerna i The Walking Dead med ett strukturalistiskt angreppssätt. Jag undersöker även vilken relation hudfärg har med genus i dessa representationer. Material/ metod: Mitt material består av två avsnitt av The Walking Dead. När jag analyserar valda karaktärer använder jag mig av en narrativ och semiotisk analys. Den narrativa analysmodellen ger en konkret struktur åt analysen som börjar med en övergripande narrativ beskrivning över avsnittet för att sedan gå in närmare i tre valda sekvenser som jag analyserar med hjälp av de semiotiska begreppen denotation och konnotation. Slutsatser/ resultat: Analysen visar på att genusrepresentationen hos karaktärerna i stort sker efter stereotypa mönster och anammar maskulina och feminina ideal där männen beskyddar och kvinnorna beskyddas. Det finns ett visst motstånd mot dessa mönster som främst visar sig i karaktären Michonne som inte följer feminina ideal utan istället bär stereotypa maskulina egenskaper. De svarta kvinnliga karaktärerna följer inte feminina ideal utan tendenserar att motsätta sig normen medan de vita kvinnliga karaktärerna upprätthåller feminina ideal. De manliga karaktärerna förkroppsligar det manliga idealet ’den riktiga mannen’. Den maskulina hegemonin verkar med en hierarkisk ordning där den asiatiske och den svarta manliga karaktären befinner sig lägre än de vita karaktärerna.

What this study aimed to find out was mainly which contemporary myths and values areembodied in commercials where travel companies are the sender. We also intended toinvestigate how trips abroad are portrayed in these commercials. To answer ourresearch questions, we performed a semiotic analysis of a total of six commercials fromthree of the largest travel companies in the Swedish market, Apollo, TUI and Ving,which were published in 2019. Using the semiotic analysis utilized together withBarthes theory about myths we found that there were several different myths among thecommercials, the most obvious myths were the ones that we chose to call the myth ofescapism, the playground myth, the myth of the gilded existence and the myth of thetourist colony. We also found that all of the analyzed travel companies avoid includingthe actual air travel in the commercials. The most important result of our research is thatwe have highlighted how myths are used to build a narrative for the recipient, which inturn leads to him being encouraged to act in a way that deviates from the person's usualpatterns.

In 2020, The Swedish government agency SCB presented a report that examined the educational and social background of admitted students at university level arts- and culture programmes in Sweden. Results showed that 79 percent of those admitted during the period 2015-2019 had parents with post-secondary backgrounds. The figures show that the middle class is overrepresented at the institutions that teach arts at higher levels of education and indicate a broader issue of homogeneity in social backgrounds within the cultural field.  This study is interested in how power is being constituted in modern arts journalism and how certain personal skills and traits create a hierarchy of power within the cultural field. By examining this we want to contribute a critical examination of a journalistic genre that we feel is overlooked in media studies of hegemony.  Arts journalism remains a significant compartment in commercial mass media. There are still writers and news agencies working in traditional media that remain popular, credible and powerful in the eyes of the public when it comes to representing the arts and cultural debates. In Sweden Dagens Nyheter (DN) is a daily newspaper that is highly considered when it comes to arts journalism and long format texts. To be featured in DN Kultur is therefore an extra vital token of confirmation for creators of art in Sweden. But what does it take for a creator to be represented in DN Kultur? This essay examines a selection of 13 profile texts from 2021 published in DN kultur. Each text is about a performer acting through a certain art form. With a theoretical framework including Pierre Bourdieu's field theory as well as semiotic analysis – this study explores how myths and capital create a hierarchy that is constituted through DN. The results show that the symbolic capital that DN recognizes in the cultural field is found in experience. The actors who have the most power are the ones who can prove themselves to be learned. They do so by referencing high-cultural upbringings, being alumni of respectable schools of art, or recognition by dominant parts of their artistic field. Furthermore, the study finds that artists who receive the most power through ongoing myths about arts and labor, are the ones that embodies a dualism between conservatism versus progressivism, freedom versus responsibility, and authenticity versus commercial recognition.

Abstract: I denna uppsats presenterar vi de insatser som finns för män som misshandlar och kränker kvinnor i nära relationer, i Malmö stad. Vi har undersökt verksamheten Kriscentrum för män. Vi har belyst problemet mäns våld mot kvinnor. Detta genom tre olika förklaringsmodeller, där genusbegreppet ingår i en av dem. / Public efforts regarding men who violates and abuse women in Malmö city.

Syftet med denna uppsats är att belysa myten/myterna om individen. Detta görs utifrånbilder i två olika läroböcker, en för samhällskunskap och en för historievetenskap igrundskolans senare år. Frågan som ställs är vilken myt om individen vi kan finna idessa, för att svara på denna fråga används en kvalitativ textanalys. Mer exakt användsen semiotisk bildanalys vilket innebär att vi läser bilden utifrån principen att denfungerar som en text. Vi förankrar vår analys i teorier av Barthes och Foucault. Från våranalys finner vi två myter om individen. Den ena visar på den fria individen och denandra visar på den av kollektivet begränsade individen, två myter som delvis ärmotsägelsefulla. Dock kan vi se hur myten om den fria individen också ligger till grundför ett fungerande kollektiv och därmed kan vi ifrågasätta friheten. Vidare diskuterar vihur individen inte har samma ställning i andra diskurser än den vi befinner oss i. Dettadiskuteras i förhållande till den mångkulturella skolan och utifrån begreppetOrientalism. Genom den tydliga framställningen av individen i dessa läroböcker måstedärmed pedagogen ställa sig kritisk till användandet av dessa då de kan sägas förespråkavår framställning som norm och därigenom kan bli exkluderande. / Syftet med denna uppsats är att belysa myten/myterna om individen. Detta görs utifrånbilder i två olika läroböcker, en för samhällskunskap och en för historievetenskap igrundskolans senare år. Frågan som ställs är vilken myt om individen vi kan finna idessa, för att svara på denna fråga används en kvalitativ textanalys. Mer exakt användsen semiotisk bildanalys vilket innebär att vi läser bilden utifrån principen att denfungerar som en text. Vi förankrar vår analys i teorier av Barthes och Foucault. Från våranalys finner vi två myter om individen. Den ena visar på den fria individen och denandra visar på den av kollektivet begränsade individen, två myter som delvis ärmotsägelsefulla. Dock kan vi se hur myten om den fria individen också ligger till grundför ett fungerande kollektiv och därmed kan vi ifrågasätta friheten. Vidare diskuterar vihur individen inte har samma ställning i andra diskurser än den vi befinner oss i. Dettadiskuteras i förhållande till den mångkulturella skolan och utifrån begreppetOrientalism. Genom den tydliga framställningen av individen i dessa läroböcker måstedärmed pedagogen ställa sig kritisk till användandet av dessa då de kan sägas förespråkavår framställning som norm och därigenom kan bli exkluderande. / The aim for this essay is to analyze the myth/myths of the individual. This is done fromimages in two textbooks, one in the subject of social studies and one in the subject ofhistory. The question asked is what myth we can find about the individual in these; toanswer this question a qualitative text analysis is used. To be more precise a semioticanalysis is used which means that we are reading the image from the principle of that itworks as a text. Our analysis is based upon the theories of Barthes and Foucault. Fromour analysis, two myths can be found. One shows the independent individual and theother the by the collective, restricted individual. Two myths that are partiallycontradictive. Nevertheless, the myth of the independent individual is a condition for a4functional collective and therefore the independence can be questioned. Our furtherdiscussion is about the position of the individual in other discourses than the one we arein. This is discussed in relation to the multicultural school and from the conceptOrientalism. Through the legible account of the individual in these books, the teacherhas to assume a critical standpoint of the use of them when they can advocate ouracclaim as a norm and therefore becomes excluding. / The aim for this essay is to analyze the myth/myths of the individual. This is done fromimages in two textbooks, one in the subject of social studies and one in the subject ofhistory. The question asked is what myth we can find about the individual in these; toanswer this question a qualitative text analysis is used. To be more precise a semioticanalysis is used which means that we are reading the image from the principle of that itworks as a text. Our analysis is based upon the theories of Barthes and Foucault. Fromour analysis, two myths can be found. One shows the independent individual and theother the by the collective, restricted individual. Two myths that are partiallycontradictive. Nevertheless, the myth of the independent individual is a condition for a4functional collective and therefore the independence can be questioned. Our furtherdiscussion is about the position of the individual in other discourses than the one we arein. This is discussed in relation to the multicultural school and from the conceptOrientalism. Through the legible account of the individual in these books, the teacherhas to assume a critical standpoint of the use of them when they can advocate ouracclaim as a norm and therefore becomes excluding.

Syftet med denna uppsats är att undersöka konsumism med hjälp av religionsvetenskapliga teorier om ritual och myt. Med hjälp av framförallt Victor Turners ritualteori och Bruce Lincolns mytteori studerar vi exempelfallen Harley Davidson, Saab, Coca-Cola, Corona, Mountain Dew och Snapple samt hur köpcentra och stormarknader kan fungera som rituellt rum.Med konsumism menar vi konsumtion som en kulturellt viktig handling. Ett fenomen som uppstår när vi har så pass mycket materiella tillgångar att vi har möjlighet att köpa saker för att vi vill ha dem, inte för att vi behöver dem. För vårt religionsvetenskapliga grundperspektiv använder vi oss av Clifford Geertz religionsdefinition.Vi har visat att reklamer kan studeras utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv, då framförallt som myter. Med hjälp av en strukturalistisk analysmetod kan vi påvisa att exempelvis Coca-Colas underliggande mytem är en myt vänskap, där den rituella handlingen av att ge en Coca-Cola till någon mytiskt skapar en slags samhörighet och vänskap. Corona har å sin sida skapat sig en rituell och mytisk ö på vilken deras reklamer fungerar. Vi kan se hur Mountain Dew och Snapple använder sig av en slags minimal offentlig religion för att skapa sina egna märken som kulturellt betydelsefulla symboler.Vi diskuterar även vad som händer med våra religionsvetenskapliga begrepp när vi applicerar dem på ett material som vanligtvis inte betraktas som religionsvetenskapligt, och menar att det finns en intressant korsbefruktning mellan olika kulturvetenskapliga områden.

Problem: Tre särskilda PR-event fick spridning i svenska tidningsmedier under 2013 och 2014. Vad i den journalistiska processen gör att särskilda händelser blir uppmärksammade nyhetsfenomen? Hur blir särskilda event nyheter och hur ser nyhetsvärderingen ut ur ett sociokulturellt perspektiv? Teori: Jag använde nyhetsvärdering och sociokultur som teoretiska ingångar för att belysa problemet. Nyhetsvärdering beskriver hur journalister arbetar efter grundregler som kan få oss att förstå nyheters komplexitet. Galtung och Ruges nyhetsvärderingskriterier, medielogik, dagordningsteorin samt framing är teorier för att värdera nyheter. Sociokulturella teorier om myter och ideologier används för att tolka kulturella värden i eventen som nyheter. Metod: Kvantitativ metod användes för insamling och kartläggning av sociokulturella kriterier. En kvalitativ textanalys ställdes mot den kvantitativa undersökningen. Jag gjorde då en kulturanalytisk nyhetsvärdering med hjälp av Galtung och Ruges nyhetsvärderingskriterier: frekvens, tröskelvärde, tydlighet, relevans, konsonans, överraskande, kontinuitet, bra blandning, elitnationer, elitaktörer, personifiering och negativitet. De kriterier som artiklarna uppfyllde tolkades sociokulturellt utifrån kulturanalytiska perspektiv och journalistiska arbetsrutiner. Resultat: Diagram visar i hur stor utsträckning sociokulturella kriterier nämns i respektive nyhet. Kriterierna visade sig vara stereotypa karaktärer, sociala institutioner och platser samt ordval. Nyhetsvärderingen visade samband med sociokulturella teman som är typiska för en rådande kultur, i fallet den kultur som finns i den publik svenska tidningsmedier riktar sig till. Studien visar att det är möjligt att med sociokultur i samspel med nyhetsvärde kan förklaras varför vissa event blir virala nyheter i svensk massmedia. Diskussion: Tillslut argumenterar jag för att de tre eventen har särskilda kulturella kriterier gemensamt och som kan beskrivas som ett syntagm utifrån ett kulturellt paradigm. Syntagmet sätts i system utifrån vad massmedia och publik ingår i för föreställningsvärld och vad den innehåller för myter om vad som är viktigt. Den särskilda föreställningsvärlden liknas vid paradigmet som syntagmet skapas ifrån, vilket går att beskriva samtliga event med.

Syftet med denna studie var att studera vilka föreställningar som speglas i Fjällrävens produktkatalog och vilka diskurser samt myter som används i kommunikationen av dessa. Således var studiens syfte att skapa en ökad förståelse inom strategisk hållbarhetskommunikation. Studien tar avstamp i en multimodal kritisk diskursanalys som är genomförd på företaget Fjällrävens produktkatalog för vår/sommar 2019. Materialet består av artiklar relaterade till hållbar utveckling med tillhörande bilder. Studiens resultat visar på att de analyserade texterna och bilderna förstärker myten om att människan är ett med naturen samtidigt som bilderna visar på en oproblematisk natur. Detta stärker komplexiteten som finns kring hållbarhetsbegreppet trots att företaget visar på en tendens att vilja öppna en dialog med sina konsumenter om hur man ska hantera vissa hållbarhetsfrågor. Resultaten indikerar även på en överrepresentation av den miljömässiga dimensionen som är en av tre dimensioner inom hållbar utveckling.

<p>Syftet med undersökningen var att se hur Stureplangruppen genom att använda gamla och skapa nya myter behöll en högklassig image samtidigt som gruppen expanderade verksamheten utanför de mest exklusiva adresserna runt Stureplan. Frågeställningarna jag ville besvara var således hur Stureplansgruppens varumärke såg ut, vilka metoder Stureplansgruppen använde för att stärka sitt varumärke med hjälp av bilder på Stureplan.se, hur uppfattades varumärket utifrån olika inställningar till bildernas budskap samt hur varumärket skulle kunna förbättras?  Teorierna jag använde var PR, Reklam och varumärkesteorier då jag ansåg att dessa var bra teorier för att se hur Stureplansgruppen själv resonerade kring sitt imageskapande.  Metoderna bestod av semiotisk bildanalys enligt Barthes modell. Jag ansåg att det var en relevant teori för att hitta de dolda meningarna, myterna, i bilderna jag analyserade. Mitt analysmaterial bestod av tre bilder, två vimmelbilder och en reklambild från Stureplan.se.   Resultatet visade att Stureplansgruppen utifrån dessa bilder i hög grad använde sig av förutfattade meningar om fenomenet Stureplan för att upprätthålla en exklusiv men sexistisk image som redan fanns men som blivit lite skamfilat i media. Bilderna var dock bra exempel på hur gruppen projicerade en exklusiv image. Analysen visade också att budskapen i bilderna uppfattades mycket olika beroende på inställningen till Stureplan. Resultatet visade också att gruppen, utifrån vad de själva sa sig vilja göra, inte skulle behöva förbättra sitt varumärke speciellt mycket.</p>

<p>Många myter finns dokumenterade sedan flera hundra år tillbaka och används fortfarande i diverse moderniserade former. De återspeglar allt från hjältemodiga dåd, moraliska dilemman, skräck inför det okända, politik, till hämnd i alla dess former. Nya myter dyker upp i olika sammanhang och handlar ofta om det som för tillfället är aktuellt, skrämmande eller kring företeelser som är på modet just nu. Men vad är egentligen sant i allt man hör? Vissa myter presenteras ju till och med som nyheter i dagstidningar världen över, med olika tidsmellanrum. </p><p>Dagens moderna myter känner inte längre samma geografiska gränser som tidigare. Internet till exempel har gjort att myter förflyttas snabbare mellan olika länder. Men ändå verkar mycket kring de moderna myterna samma som det varit i århundraden. Myterna anpassas efter samhället och finns till för att ge svar, råd och vägledning och därför är det även intressant att titta tillbaka på de gamla myter som idag berättas nästan som sagor. </p><p>Många moderna myter försvinner av sig själva i och med att vår kunskap ökar men ändå finns de kvar som symboler för vår samtidshistoria. Att folk trodde på dessa myter visar på hur vårt samhälle och hur vi som individer har utvecklats. Myterna tycks kunna ge oss en samhörighet och en trygghet i våra snabbt föränderliga liv. För det verkar vara så att många av de moderna myterna uppstår just ur de förändringar och händelser som sker runt omkring oss.</p>