Debatten i Sverige kring EU-direktivet EPBD2, Energy Performance of Buildings Directive, har sedan den kom varit skarp och förväntansfull. Det råder oenighet mellan Boverket och Energimyndigheten om hur stränga kraven ska vara i BBR, Boverkets Byggregler. En nära nollenergibyggnad enligt definitionerna är en byggnad med hög energiprestanda som till stor del ska försörjas med förnybar energi. Varje medlemsland får sätta sin egen definition på vad en sådan byggnad är och staterna får ta hänsyn till landets ekonomiska-, tekniska- och miljömässiga aspekter. Frågeställningarna i den här rapporten är: Vilka kriterier/ krav kan ett NNE- hus innehålla? vilka konsekvenser kommer av NNE- hus? och hur har man gjort i våra grannländer? Syftet med rapporten är att förbereda småhusbranschen på vad som kommer att krävas av dem när det gäller kommande energikrav. Målet med denna rapport är att reda ut begreppet NNE och att ge exempel på tekniska lösningar samt konsekvenser som det kan få. Den stora delen av rapporten är en dokumentanalys för att besvara frågorna ”Vilka kriterier/krav kan ett NNE-hus innehålla?”, ”Vilka konsekvenser kommer av NNE-hus?” och ”Hur har man gjort i våra grannländer?”. Av dokumentanalyserna har en hypotes tagits fram. En fallstudie är gjord där tre olika husstorlekar av VästkustVillans husmodeller har använts för en jämförelse mellan de olika kraven i zonerna. Det står inte klart hur de framtida reglerna i BBR kommer att bli. Demonstrationsobjekt har uppförts och ska utvärderas så att tillförlitlig fakta om lågenergihus och passivhus ska ligga till grund för framtidens krav. Klassning av byggnader finns även i BBR 19, kap. 9:8 som det också gör i den danska ”energirame” BR 15 och 20. Konsekvenserna kommer inte att bli så stora. Tekniken har funnits på marknaden länge. Nya regler kräver tid för omställning hos företagen vilket kan innebära kostnader för att sätta sig in i de nya kraven och reglerna samt att ställa om produktionen. För att klara kraven kommer det att krävas förnybara energikällor, ett exempel är solenergi, vilket sänker den specifika energianvändningen. Jämförelsen mellan våra grannländers byggregler är komplexa. Hänvisningar till olika underliggande standarder gör att det blir svårt att på ett korrekt sätt jämföra. Danmark har förberett sin byggindustri på kommande lagskärpningar till år 2015 och 2020 i sina byggregler. Branschen har således god tid på sig att förbereda inför det som kommer, så är inte fallet för den svenska byggindustrin. Finland har redan infört beräkning om viktad energi i sina byggregler, vilket förespråkas i direktivet. / The debate about the EU-directive EPBD2, Energy Performance of Buildings has been direct and anticipatory in Sweden. The dissension between Boverket and the Swedish Energy Agency about how strict the energy regulations in BBR should be. A nearly-zero-energy building by the definition should be a building that has a high energy performance and has a high amount of renewable energy. Each member state is free to define what such a building is and may consider the countries financial-, technical and environmental aspects. Questions that is asked in this rapport is: Witch criteria will an nearly- zeroenergy- building content? Witch consequences will follow with the new nearlyzero- energy- building? And how have our neighbor countries done? The cause with this rapport is to prepare the building companies of detached houses of what the coming energydirective will require of them. Denmark has prepared their construction industry for coming changes in the law in 2015 and 2020. The trade has a lot of time to prepare for what is coming. That is not the issue for the Swedish market. Literature in this subject was not to be found all tough indirect literature close to the subject was found. Studies have been done of authority publications, the energydirective, memorandums and construction rules which has dealt whit the subject in this rapport. Elderly rapport in this subject has also been helpful and a complement. Interviews have been done with authorities and with people in the branch who have given a review in the subject of NNE- buildings. The consequences will not be that great. The technology has been on the market quite a time. New rules takes time and demands adaptation at the companies which can implicate costs for learn them and to adapt them in the process. To meet the requirements renewable energysources will be demand such as solar power. This for reduce on the bought energy and to lower the energy consumption. The future construction rules in BBR is not set. Demonstration objects will be put up and analyzed and evaluated so that reliable fact about low energy buildings and passive houses can be provided for future requisites. Classifications of buildings exists even in BBR 19, chapter 9:8 just as in the Danish “energirame” BR 15 and 20.

Våld i nära relation är ett erkänt utbrett problem och Socialstyrelsen beskriver att det har allvarliga fysiska, psykiska och sociala konsekvenser för den som blir utsatt. I socialtjänstlagen framkommer att socialnämnden har ett särskilt ansvar gällande våld i nära relation. Socialstyrelsens författning gällande våld i nära relationer menar att alla som är utsatta för våld i nära relation, oavsett kön eller könsidentitet, har rätt till stöd och hjälp. Våld i nära relation drabbar såväl kvinnor som män och förekommer både i heterosexuella och samkönade relationer. Syftet med denna uppsats var att studera hur socialtjänsten arbetar med våldsutsatta personer i samkönade relationer. Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sex intervjuer med socialsekreterare. Det empiriska materialet analyserades utifrån innehållsanalys där meningsbärande enheter, koder och kategorier identifierades. Det som genomsyrade hela resultatet var en uppfattning om att vara färgad av det vanligaste vilket också blev uppsatsens övergripande tema. Resultatet påvisade bland annat att det finns bristande kunskaper kring våld i samkönade relationer i stort, men även att det övergripande temat påverkar möjligheten att upptäcka våldet och den problematik som kan uppstå när det kommer till insatser. Slutsatsen för studien visar att det finns en heteronormativ syn på våld i nära relation som påverkar bilden av våld i samkönade relationer, men även att kunskap om fenomenet krävs för att socialtjänsten ska kunna erbjuda stöd och hjälp till alla våldsutsatta individer. / Intimate partner violence (IPV) is a widespread problem and the The National Board of Health and Welfare in Sweden describes that IPV has serious physical, psychological and social consequences for those who are exposed to it. The Social Services Act reveals that the social welfare committee has a special responsibility regarding IPV. The National Board of Health and Welfare's constitution regarding IPV says that all who are exposed to IPV, regardless of gender or gender identity, are entitled to support and assistance. IPV affects women as well as men and occurs in both heterosexual and same-sex relationships. The purpose of this study was to investigate how the social services work with IPV in same-sex relationships. The study is qualitative and based on six interviews with social workers. The empirical material was analyzed based on content analysis where meaningful units, codes and categories were identified. What dominated the result was a perception of being colored by the common, which also became the overarching theme of the essay. The results showed, among other things, that there is a lack of knowledge about the violence in same-sex relationships in general, but also that the overall theme affects the ability to detect violence and the problems that can arise when it comes to providing services. The conclusion of the study show that there is a heteronormative view of IPV that affects the image of violence in same-sex relationships, but also that knowledge of the phenomenon is vital for the social services to be able to offer support and assistance to all victims of IPV.

Abstrakt Bakgrund: Våld i nära relation är ett globalt hälsoproblem och kränker kvinnans mänskliga rättigheter. I tidigare studier har kvinnor utsatta för våld i nära relation beskrivit svårigheter i att söka vård vilket kan ge allvarliga hälsokonsekvenser. Hälso- och sjukvården har därmed ett viktigt ansvar i att identifiera dessa kvinnor för att kunna erbjuda dem en god vård. Syfte: Att beskriva hinder för sjukvårdspersonal att identifiera kvinnor som utsätts för våld i nära relation. Metod: En litteraturstudie där åtta kvantitativa artiklar granskats, analyserats och sedan sammanställts. Resultat: Åtta hinder identifierades och sammanställdes i två huvudområden som innefattar: organisatoriska och personliga hinder. Resultat visade att brist på kunskap, brist på kliniska riktlinjer och bristande språkförståelse var associerat med en lägre screeningfrekvens. Konklusion: De rapporterade hindren för att screena kan leda till att kvinnor utsatta för våld i nära relation inte identifieras vilket utgör ett hot för deras hälsa. Hälso- och sjukvården skulle genom utbildning och förebyggande åtgärder kunna motverka att dessa hinder uppstår och därmed främja kvinnors hälsa. Nyckelord: Våld i nära relation, sjukvårdspersonal, hinder, identifiering, sjuksköterskor.

Bakgrund: Trots omfattande kriminalstatistik i Sverige registrerades inte alla de brott som ungdomar gjorde sig skyldiga till. Ett mörkertal antas finnas i de brott som ungdomar begick, framförallt gällande ungas våld i nära relation, då sannolikheten för rapportering var lägre. Tidigare forskning visade att attityden påverkades av bland annat uppväxtmiljö och vilka kompisrelationer som fanns. Ungdomsstyrelsen konstaterade att det fanns begränsat med studier om ungas våld i nära relation i Sverige. Syfte: Studiens syfte var att undersöka gymnasieungdomars uppfattning om hur de fått sina attityder till ungas våld i nära relation. Metod: En kvalitativ studie med en deduktiv ansats genomfördes och datainsamlingen skedde med tre fokusgrupper, där fem ungdomar ingick i varje grupp. Grupperna bestod av pojkar och flickor som gick sista året på gymnasiet. En tematisk analys användes vid kodning av materialet. Resultat: Majoriteten av ungdomarna var emot ungas våld i nära relation, dock fanns det undantag för när detta ansågs vara acceptabelt. Familj och vänner hade betydelse för de attityder ungdomarna erhöll, genom bestraffning och belöning påverkades ungdomarnas attityder i en viss riktning. Media tycktes haft en begränsad inverkan gällande attityderna. Diskussion: Undantagen för när våld i en nära relation ansågs vara acceptabelt kan bero på vad ungdomarna ansåg vara mest fördelaktigt. Vännerna kunde ha en mer betydande roll för attitydförändring än familjen, men detta påverkades av hur säkra ungdomarna var i sina attityder. Medias inverkan på attityderna diskuterades och Banduras sociala inlärningsteori applicerades. / <p>2016-06-01</p>

Introduktion: Tidigare forskning har visat att skulden för våld i nära relation placeraspå både förövare, samhället, situationen och offret. Utbildning har föreslagits kunnavara en potentiell åtgärd för att reducera offerbeskyllande attityder, och det har visats attutbildning kan förändra attityder till våld i nära relation. Syfte: Att dels undersöka vadeller vem som skuldbeläggs för våld i nära relation bland ungdomar i årskurs tre pågymnasiet, dels att undersöka om utbildning gällande våld i nära relation kan reduceraskuldbeläggning av offret bland dessa ungdomar. Metod: Föreliggande studie bestod aven kontrollgrupp (n = 71) och en experimentgrupp (n = 69). Gruppernas attityderjämfördes för att undersöka om utbildning reducerade offerbeskyllande attityder. Vidaregenomfördes en fördjupad studie (n = 24) där deltagarnas attityder mättes både före ochefter utbildningen. Samtliga deltagares attityder mättes genom en enkät som utgjordesav The Domestic Violence Blame Scale. Resultat: Mellan kontroll- ochexperimentgruppen fanns en signifikant skillnad i attityder på en subskala, men dennaskillnad återfanns inte bland deltagarna i den fördjupade studien. Vidare fanns ensignifikant skillnad mellan kontroll- och experimentgruppen på tre påståenden, men iden fördjupade studien återfanns endast en signifikant skillnad på ett påstående.Diskussion: Uppvisade signifikanta skillnader i attityder kan inte med säkerhet härledastill utbildningen, utan beror sannolikt på individuella skillnader eller andrabakomliggande variabler. Framtida forskning bör implementera utbildning som är ienlighet med Elaboration Likelihood Model för att reducera offerbeskyllande attityder.Detta för att få fler kvinnor att lämna en våldsam relation. / <p>2016-06-01</p>

Fenomenet våld i nära relationer är välbeforskat, men forskningen utgår primärt från mäns våld mot kvinnor. När det kommer till män som utsatts för våld i nära relationer är forskningen däremot begränsad. Syftet med denna studie är att överblicka den befintliga forskningen gällande män som utsatts för våld i nära, heterosexuella relationer. Forskningsöversikten undersöker 20 studier, där samtliga studier påvisar att utsattheten hos män tycks vara relativt vanligt förekommande samt av allvarlig karaktär. Utsattheten tycks kompliceras ytterligare av yttre och inre barriärer i form av maskulinitetsnormer, patriarkala strukturer och rättssystem utformade för våldsutsatta kvinnor, samt avsaknad av stöd- och hjälpfunktioner för våldsutsatta män. Vår slutsats är sålunda att partnervåld mot män bör studeras ytterligare, samt att synen på våld i nära relationer är i behov av ett förändrat, könsneutralt synsätt som ger alla våldsutsatta samma förutsättningar att få stöd genom det offentliga sociala arbetet. / <p>2019-06-04</p>

Inledning: Våld i nära relationer är idag ett stort folkhälso- och samhällsproblem som sker oberoende av land, klass, ålder, kultur, sexualitet eller religion. Det påverkar både den fysiska och psykiska ohälsan hos den utsatte. Våld i nära relation definieras som att bli utsatt för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld som inkluderar beteende som fysiska angrepp, psykisk misshandel, reproduktivt tvång och kontrollerande beteende. Syfte: Syftet med denna studie var därför att sammanställa kunskap om hur sjuksköterskor kan skapa förutsättningar för att identifiera våld i nära relation och stödja utsatta kvinnor. Metod: Studien var en integrerad litteraturöversikt enligt Whittemore och Knafl (2005). Resultat: Resultatet visade att det är viktigt att sjuksköterskor får utbildning i att identifiera våld i nära relation och kunskap om var samtalet ska ske då det är ett känsligt ämne samt att alla kvinnor ska bli frågade. Sjuksköterskor har en viktig roll i att stödja kvinnor att inse att de faktiskt är utsatta då kvinnor kan normalisera sin situation. Sjuksköterskan behöver skapa en förtroendefull relation med kvinnan för att hon ska våga berätta. Slutsats: Genom att sjuksköterskor har kunskap om hur våld i nära relation uttrycker sig kan fler kvinnor identifieras och därmed får fler kvinnor stöd. Detta gör att sjuksköterskan kan minska ohälsan hos dessa kvinnor.

No description available.

<p>Män som utövar våld i hemmet är att betrakta som ett omfattande samhällsproblem som drabbar inte bara kvinnor och barn utan även våldsutövaren själv. Studien är en kvalitativ studie som bygger på fyra respondenters svar från halvstrukturerade intervjuer. Syftet var att söka en bredare och djupare förståelse angående fyra mäns våld i nära relationer. Hur tänker mannen kring våldet, sig själv, sin kvinna och det faktum att deras barn bevittnat våldet? En genomgripande litteratursökning skedde för att få en överblick över vilka olika förklaringsmodeller som finns angående mäns våld mot kvinnor. Utifrån den inhämtade kunskapen tolkades respondenternas egna beskrivningar. De förklaringsmodeller i denna studie, som de fyra respondenternas resonemang kan kopplas till för att närmare förklara våldet i deras nära relationer, är individinriktade perspektiv. Resultatet av intervjuerna visade att det våld som respondenterna utövat hade främst samband med missbruksproblematik och känslor som maktlöshet, vanmakt och kontroll.</p>

Syftet med denna studie var att belysa mäns våld mot kvinnor i nära relationer och att få en ökad förståelse inför fenomenet. Vi ämnade undersöka de bakomliggande faktorerna samt vilka insatser och vilket förändringsarbete som krävs för att minska mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Studien är kvalitativ då vi strävade efter en djupare förståelse för fenomenet. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med åtta personer som aktivt arbetar med mäns våld mot kvinnor. De teoretiska utgångspunkterna vi använde i vår analys av empirin var dels strukturella teoretiska begrepp som genuskontraktet, isärhållandets logik, könskulturella ramar samt maskulinitet. Vidare använde vi oss av socialpsykologisk teori samt psykosocial kriminologi som kan belysa mäns våld mot kvinnor utifrån ett individuellt perspektiv. Resultatet visade att samtliga av studiens informanter anser att den rådande könsmaktsordningen i samhället utgör grundkonstruktionen till mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Vidare belyser våra informanter att mäns våld mot kvinnor är ett komplext fenomen som kan förstås utifrån ett antal samverkande faktorer. Resultatet visar vikten av att jämställdhetsfrågor behöver genomsyra samhället på såväl strukturell som individuell nivå och all offentlig verksamhet.