Det sker en ökad trafik i Sverige, vilket medför konsekvenser som t.ex. ökad trängsel på vägarna samt utsläpp som påverkar miljön. Dessa är exempel på negativa externa effekter, vilka kan motverkas genom en optimal prissättning av gatuutrymme. Sverige har olika miljömål, för att uppnå dessa mål är eventuellt förändringar i motortrafik ett tillvägagångssätt. Utsläpp i städer är ett hälsoproblem, för att kunna förbättra hälsan och förändra trafikmönster behövs det att någon/några åtgärder genomförs. Ett exempel på en sådan åtgärd som har för avsikt att motverka trafik i stadskärnor samt bidra till renare luft är trängselskatt.Uppsatsens syfte är att analysera och undersöka vilka faktorer som krävs för att ett införande av trängselskatt ska vara samhällsekonomiskt lönsamt i en stad. För att kunna undersöka detta har vi valt att genomföra samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler för trängselskatt i Malmö, Uppsala och Linköping.Med hjälp av en lönsamhetskalkyl och teorier bakom optimal prissättning genomför vi undersökningar för att besvara huruvida det är samhällsekonomiskt lönsamhet med trängselskatt. Vi använder av Stockholmsförsöket som en utgångspunkt och kompletterar med uppgifter från trafikverket.För att vi ska hålla oss inom ramen för en kandidatuppsats har vissa avgränsningar behövt göras. Vi har valt att avgränsa oss till att studera Sverige. För att genomföra studien har vi använt oss av Stockholm och Göteborg, då de infört trängselskatt. Ännu en avgränsning vi gör är att endast undersöka direkta effekter inom transportsektorn och inte ta hänsyn till t.ex. turismens påverkan vid ett införande av trängselskatt.Vi drar slutsatsen utifrån våra kalkyler att det ej verkar vara samhällsekonomiskt lönsamt att införa trängselskatt i Malmö, Uppsala eller Linköping. Våra studier tyder på att en specifik faktor påverkar det samhällsekonomiska utfallet. Denna faktor verkar vara befolkningsmängden i städerna.

Målet med denna C-uppsats är att försöka kartlägga och analysera det recensionsmaterial som finns i dags- och kvällstidningar angående två av Kerstin Thorvalls romaner. Romanerna är Det mest förbjudna respektive När man skjuter arbetare. Uppsatsen utgår från en frågeställning där recensionernas behandling av Thorvall själv står i fokus, främst eftersom just Thorvall som person diskuterades ovanligt mycket i recensionerna av romanerna. Teorin som används i uppsatsen är en intersektionell teori, vilket ger en bred synvinkel på ämnet och tillåter många olika infallsvinklar i analysen.

Den här studien undersöker tre guvernanter ur den viktorianska guvernantgenren, som även kan förstås som den viktorianska guvernantromanen: Jane i Jane Eyre (Charlotte Brontë, 2014), Den okända kvinnan i När skruven dras åt (Henry James, 2013) och Martha Leigh i Guvernanten på Mellyn (Victoria Holt, 2018). Syftet med studien är att studera hur respektive guvernant förstår sitt psykiska och fysiska välmående. Detta görs från både ett tidigt och ett senare skede i verket, i syfte att studera guvernanternas utveckling från början till slutet. Dessa analyser jämförs sedan mellan de olika verken: Jane Eyre (Brontë, 2014), När skruven dras åt (James, 2013) och Guvernanten på Mellyn (Holt, 2018), för att studera verkans eventuella likheter och skillnader eftersom de tillhör samma genre – den viktorianska guvernantromanen. Dessutom berör denna studie även ett didaktiskt perspektiv på hur studien kan bli relevant för svenskundervisningen på gymnasieskolan. Studien utgår från teorin Epikanalys (Claes-Göran Holmberg & Anders Ohlsson, 1999) och nyttjar metoden komparation av karaktärer genom intertextualitet från kapitlet ”Intertextualitet, komparation och reception” (Anders Olsson, 2002). Studien visar att det finns såväl likheter som skillnader mellan hur guvernanterna: Jane (Brontë, 2014), Den okända kvinnan (James, 2013) och Martha (Holt, 2018) uppfattar sig själva både psykiskt och fysiskt. Studien kommer även fram till att den kan nyttjas i svenskundervisningen i gymnasieskolan för att skapa förutsättningar för elever att utveckla en mer vidgad syn på deras uppfattning om omvärlden.

Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers syn på samlingens syfte, innehåll och form, samt att studera deras syn på barns inflytande under samlingen. Vår studie har utgått från frågeställningarna: När beskriver pedagogerna att samlingen sker i förskolan? Hur beskriver pedagogerna samlingens form i förskolan? Vad beskriver pedagogerna att samlingen har för innehåll i förskolan? Varför beskriver pedagogerna att samlingen används i förskolan? Vårt arbete börjar med en inledning där vi lyfter fram olika uppfattningar av samlingen. Därefter går vi igenom den tidigare forskning vi kopplat till vårt syfte med studien, där vi uppmärksammar styrning, undervisning, struktur, delaktighet och inflytande som olika aspekter av samlingen som moment. Med utgångspunkt i de didaktiska frågorna presenteras sedan valda teoretiska perspektiv och analytiska begrepp. Vi går därefter vidare till att beskriva den kombinerade ansats vi valt att ta avstamp i. Vi presenterar en kvantitativ enkätstudie med en kvalitativ tolkning samt övriga metoder som vi använt oss av för att samla in material för studien.För majoriteten av våra respondenter ansågs samlingen ha en betydelsefull roll för verksamheten, där delaktighet, inflytande och undervisning beskrevs som centrala delar. Resultatet av studien visar att det finns en stor variation gällande syftet med samlingen i förskolan. Samlingens innehåll och form skapas till följd av samlingens syfte. På så sätt synliggör resultatet också hur de didaktiska frågorna verkar tillsammans och bildar en helhet.

Bakgrund: Afasi är en förvärvad språkstörning som oftast orsakas av en stroke, men kan även orsakas av neurologiska sjukdomar, tumörer, och andra hjärnskador. Afasi medför kommunikationssvårigheter och kan innebära en nedsatt förmåga att förstå och att göra sig förstådd, vilket är utmanade i vardagen men även i mötet med vården. Personer med afasi upplever att de inte kan prata med vårdpersonalen, på grund av personalens bristande förmåga att sätta sig in i den drabbades livssituation. Syfte: En kvalitativ allmän litteraturöversikt med induktiv ansats som följer beskrivning av en integrerad sammanställning inspirerad av metasyntes. Metod: En kvalitativ allmän litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultat: Totalt identifierades fyra nya teman som belyste personers upplevelse av att leva med afasi. De nya teman var; Hur afasi påverkar personen, Hur afasi påverkar kommunikationen, Hur afasi påverkar det sociala livet och Erfarenheter av rehabilitering. Slutsats: Det finns otillräcklig kunskap om afasi i allmänheten och inom hälso- och sjukvården. För att detta ska ändras krävs det ett ökat intresse och vilja hos sjukvårdspersonalen att öka sin kunskap om afasi. Även kommunikationen mellan vårdpersonal och personer med afasi behöver förbättras. Öppenhet, nyfikenhet och följsamhet behövs hos sjuksköterskor för att i samarbete med patienten bättre kunna hantera vården av personer som drabbat av afasi.

The purpose of this study is to investigate how children as relatives of mentally ill parents are produced in picture books. It has been implemented through analysis of three selected picture books. The aim of this study is also to see what didactic function the literature has and how it can be applied in the pre-school activities. The study employes the ecological systems theory of child development by Urie Bronfenbrenner. The analysis has been conducted based on Dahlborg-Lyckhages analytical model and Nicolajevas model of person portrayal in picture books. The results shows that mental illness in picture books is equated with how the existing research defines mental illness. It also shows that the children's influence of mental illness is visualized through parentification and lack of attachment. The result also shows that there is a didactic function in the literature, the books are suitable to increase the knowledge about children as relatives of mentally ill parents and to increase knowledge about mental illness. / Syftet med studien är att undersöka hur barn som anhöriga till psykiskt sjuka föräldrar framställs i bilderböcker, i relation till vad existerande forskning säger om densamma. Det har genomförts genom analys av tre utvalda bilderböcker. Studien har även till syfte att se vilken didaktisk funktion litteraturen har och hur den kan tillämpas i förskoleverksamheten. Analysen har genomförts utifrån Dahlborg-Lyckhages modell för analys av berättelser samt Nikolajevas modell för bilderbokens personskildring och ses genom det utvecklingsekologiska perspektivet. Resultatet av analysen visar att den psykiska ohälsan likställs med hur den existerande forskningen definierar psykisk ohälsa och att barnens påverkan av den psykiska ohälsan synliggörs genom föräldrafiering och bristande anknytning. Resultatet visar också på att det finns en didaktisk funktion i litteraturen, böckerna lämpar sig för att öka kunskapen om barn som anhöriga till psykiskt sjuka föräldrar och för att öka kunskapen om psykisk ohälsa bland barn och pedagoger.

Undersökningens syfte är att göra en queeranalys av gestaltningen av temat familj i ett urval av nutida, svenska bilderböcker för barn. Undersökningens frågeställningar lyder: Vilken förståelse av begreppet familj kan en queerläsning ge utifrån antagandet att bilderböckernas respektive karaktärer tillsammans utgör var sin familj och vilka kriterier kan lägga grunden till alternativa definitioner av begreppet familj? De tre litterära verk som undersöks är Sune börjar skolan av Sören Olsson och Anders Jacobsson (Rabén & Sjögren, 1997), När Findus var liten och försvann av Sven Nordqvist (Opal, 2001) samt Mamma Mu städar av Jujja och Tomas Wieslander med illustrationer av Sven Nordqvist (Natur och Kultur, 1997). Undersökningens frågeställningar besvaras med att alla tre litterära verk har potential att läsas queert. Undersökningen resulterar i ett antal kriterier som kontrasteras mot en traditionell definition av familj formulerat av Nationalencyklopedin, det vill säga kriterierna kan tillsammans utgöra en alternativ definition av begreppet familj.  Uppsatsen avslutas med en diskussion om bilderboken i samhället, nyttan av att läsa queert samt uppslag för framtida forskning.

Denna studie syftar till att se på hur barn tar sig an konstruktionsritningar i jämförelse med fritt byggande i en lekfull gruppmiljö. Tidigare forskning visar skillnad mellan mängden män och kvinnor i tekniska yrken och även män och kvinnors inställning till de tekniska ämnena. Vissa forskare visar också på åldersskillnader mellan hur barn lär sig tekniska ämnen. Tar fyra- och femåringar frivilligt sig an konstruktionsritningar, följer dem och färdigställer de konstruktionen? Studien har särskilt tittat på om det fanns skillnader mellan flickorna och pojkarna när de byggde? Hur påverkar barnens eget intresse hur de bygger? Om barn, fyra och fem år gamla kan följa bygginstruktioner? Resultatet av denna studie, i viss mån, stödjer tidigare forskning om att det finns en genus aspekt redan i förskoleåldern, pojkarna var mer försekomna och hade lättare för att följa lego instruktioner än flickorna, men frågan kvarstår; varför finns denna skillnad? Förutom genusaspekten fanns det också ett tydligt resultat som visade på skillnad i byggkunskap mellan fyraåringar och femåringar. Fyraåringarna utforskade främst byggmaterialet, medan många av femåringarna kunde följa en Legobygginstruktion näst intill perfekt. / This study aims to look at how children approach building instructions compared to free building in a playful group environment. Researchers have found age differences, between how young children learn technical subjects. Other studies show that there are differences between the number of men and women in technical professions and also between men and women’s approach to the technical subjects. This study seeks discover if and how four and five year olds voluntarily use, follow, and complete a building exercise using instructional drawings. The study paid close attention to if girls and boys had different approaches to building; how does the children’s own interests affect the process of building? If children aged four and five years are capable of following building instructions. The results of this study to some extent support earlier research that there is a gender difference already at four to five years of age, but the question still remains why this difference exists. As well as the gender difference, there was also a strong result showing a difference in building knowledge between the four year olds and the five year olds. The four year olds mainly explored the building material whereas many of the five year olds could successfully follow the building instructions.

Syftet med studien har varit att kartlägga Norrvattens kommunikation kring hållbar vattenanvändning med sina medlemskommuner och medlemskommunernas kommunikation med kommuninvånarna. Ytterligare ett syfte med studien har varit att kartlägga hur andra VA-organisationer har kommunicerat kring hållbar vattenanvändning. Kartläggningarna har gjorts utifrån perspektiven hur kommunikationen genomförts, vad som kommunicerats och med vilket syfte. För att synliggöra kommunikationen har en didaktisk analys gjorts utifrån de didaktiska frågorna vem, vad, varför, när och hur. Slutligen har studien syftat till att utveckla ett underlag för en kommunikationsstrategi för Norrvattens kommunikation med medlemskommuner och kommuninvånare. Grunden i resultatet av kartläggningen av kommunikationen och enligt tidigare forskning ska kommunikationen syfta till att stärka möjligheter att hantera dricksvattenefterfrågan för hållbar vattenanvändning. I studien framkom att kommunikationen kring hållbar användning av vatten syftar till att förändra individers beteenden, för att minska den onödiga användningen av vatten. Respondenterna lyfter också fram att kommunikationen bör syfta till att öka vattnets värde samt öka kunskapen kring produktionen och produktionskapaciteten. Innehållsmässigt visar resultaten att kommunikationen ska beröra konkreta och praktiska handlingar, teknisk fakta och vattnets kretslopp i det större perspektivet. Olika kommunikationskanaler passar för olika typer av kommunikation, där resultatet visar att navet för kommunikationen med kommuninvånare är webben och sociala medier. Tonalitet, timing och sociala aspekter av kommunikationen framställdes i resultatet också som viktiga delar. Dessa har på olika sätt inkluderats i kommunikationsstrategin. Kommunikationsstrategin har utvecklats baserat på en modell framställd utifrån den teoretiska grund som använts i studien. Modellen har framställts som ett fundament medan resultatet från kartläggningarna av Norrvatten, medlemskommunerna och VA-organisationernas kommunikation tillsammans med tidigare forskning har utgjort innehållet. / The aim of this study was to map Norrvatten’s communication regarding sustainable water usage with Norrvatten’s municipalities and the municipalities’ communication with the municipal residents. Furthermore, the aim has also been to map how other water and sewerage organizations have communicated about sustainable water use. Focus of the systematic mapping of the communication was on how the communication was carried out, what was communicated and for what purpose. To understand the communication, a didactic analysis was carried out based on the didactic questions of who, what, why, when, and how. The last purpose of the study aimed to develop basis for a communication strategy for Norrvatten's communication with member municipalities and municipal residents. This was done based on the results of the communication mapping and previous research. The communication intends to strengthen opportunities to handle potable water demand relative to sustainable use of water. The result showed that communication about sustainable use of water aim to change individuals' behaviors, to reduce the unnecessary use of water. The respondents also emphasize that communication should aim to increase the value of water and increase knowledge of the production and production capacity. In terms of content, the results show that the communication touches on concrete and practical actions, technical facts, and the water cycle in the larger perspective. Communication channels are suitable for different types of communication, where the results show that the hub of communication with municipal residents is the website and social media. Tonality, timing, and social aspects of the communication were also presented in the result as important parts. These have been included in the communication strategy. The communication strategy was developed on a model produced on the theoretical basis used in the study. The model has been presented as a foundation, while the results from the communication mapping of Norrvatten, the member municipalities and the VA organizations' communication together with previous research have constituted the content.

Bakgrund: Att förlora ett barn är en stor sorg som uttrycks på olika sätt hos olika individer. Sorgen drabbar inte bara familjen utan även vårdpersonal som upplever att det får svårigheter att identifiera föräldrars behov och stödja dem i deras sorgeprocess. Därför är det viktigt att få reda på hur föräldrar upplever vårdpersonalens stöd efter att deras barn dött. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva föräldrars upplevelser av vårdpersonals stöd efter att deras barn dött. Metod: Studierna berör föräldrars upplevelser av vårdpersonals stöd efter att deras barn dött och valdes från databasen CINAHL complete och genom två manuella sökningar. Litteraturöversikten har utgått från Fribergs metod och presenterar resultat från tio vetenskapliga engelskspråkiga artiklar. Resultat: Resultatet innefattar tre huvudteman: Behovet av samtal och information, Behovet av kontinuitet och en god relation och Behovet av uppföljning och engagemang. Diskussion: Metoddiskussionen beskriver litteraturöversiktens styrkor och svagheter och vad som kan ha påverkat både utformningen och tillvägagångssättet. I litteraturöversiktens resultat diskuteras hur föräldrar vars barn dött på sjukhus upplevde vårdpersonalens stöd efter beskedet om barnets diagnos, vad som är viktigt vid dödsögonblicket samt efter det att barnet dött och hur uppföljning påverkar föräldrar. I resultatet diskuteras även vad föräldrar önskar av vårdpersonalen i de olika faserna. Resultatet diskuteras även utifrån Travelbees omvårdnadsteori med fokus på begreppet människa. / Background: Losing a child is a great sadness that is expressed in different ways by different individuals. Grief affects not only the family but also health professionals who describe difficulties identifying parents' needs for support. Therefore, it is important to explore how parents perceive the health care professionals support after their child died. Aim: The aim of this literature review was to describe the parents' perceptions of support from health care professionals after the death of their child. Method: The studies concern parental perceptions of health professionals’ support after their child died and was selected from the database CINAHL complete and through two manual searches. The literature review was based on Friberg’s method and presents results from ten English scientific research articles. Results: The result includes three main themes: The need for conversation and information, The need of continuity and a good relationship and The need of follow up and commitment. Discussion: Method discussion describes the literature reviews strengths and weaknesses and what may have influenced both the design and approach. The literature reviews results discusses how parents whose children died in hospitals experienced health care professionals support after information about the child's diagnosis, what is important at the moment of death and after the child died and how follow-up affects parents. The result also discusses what parents want from health care professionals in the different phases. The results are also discussed based on Travelbees nursing theory with focus on the concept of man.