Att vårda den döende kan vara omtumlande. Vissa sjuksköterskor är rädda för döden och har svårt att hantera sina känslor om döende och döden samtidigt som de tar hand om den döende patienten. Problemet ligger i att det är svårt för sjuksköterskan att balansera sina egna känslor medan hon tar hand om patienterna, patienten ligger i fokus. Det gäller att sjuksköterskan kan ta hand om patientens känslor och upplevelser på ett bra sätt utan att sjuksköterskans känslor tar över. Sjuksköterskan måste vara lyhörd, och att göra så mycket som möjligt för att patienten ska kunna dö med värdighet och uppleva en god död. Vårdteoretikern är Katie Eriksson och utgår ifrån hennes begrepp lidande, hälsa och människa. Bakgrunden handlar om sjuksköterskornas roll inför vårdandet samt de anhörigas perspektiv. Syftet med detta arbete är att beskriva upplevelser och känslor hos patienter som befinner sig i livets slutskede inför döden. Metoden består av en kvalitativ litteraturstudie med deskriptiv design och utgår ifrån Graneheim & Lundmans analysprocess (2004) med manifest metod. Bland resultatet hittades det tre kategorier, acceptans inför döden, sorg och tro. Slutsatserna är att upplevelser är något unikt och personligt. Patienterna i biografierna upplevde innan de dog en acceptans inför döden.Nyckelord: döden, döende, kvalitativ, Litteraturstudie, palliativ, upplevelser / The caring of the dying can be difficult. Some of the nurses are afraid of death and has a hard time to confront their feelings meanwhile they care for the patients. Problem is at the caring of the dying patients meanwhile the nurses are not feeling comfortable with the caring as they are too much emotional, the patient are in focus. It’s up to the nurse to take care of the patient’s emotions and experiences in a good way without their own feelings take over. The nurse must be responsive and make everything in their power so that the patient can die with dignity and to experience a good death. The care theorist is Katie Eriksson and her concepts on human, suffering and health. The background is about the nurses part before caring and the role of the families. The aim is to describe patients who are in late palliative phase experiences before death. The method use in this composition is a qualitative literature study, descriptive design and the analyze method is from Graneheim & Lundman (2004). The result was in three categories, acceptance of death, sadness and faith. Conclusions is that experiences is something that is unique and personal. The patients in the biographies experienced before death acceptance of the disease and an acceptance of death.Keywords: death, dying, experiences, literature review, palliative, qualitative / nej

Denna studie utforskar könsskillnader gällande känslor i nära relationer och dessinteraktioner. Forskarna undersöker respondenternas familje-och vänskapsrelationer ochställer dessa gentemot deras upplevda känsloupplevelser samt deras inställningar tillkänslorna i fråga. Syftet är att se huruvida skillnader i dessa mellanmänskliga interaktionerexisterar samt hur de utmärker sig och eventuella bakomliggande anledningar.Frågeställningarna som ställs är angående vilka könsskillnader rörande uttryck av känslorsom finns hos universitetsstudenter i Uppsala i deras interaktioner inom nära familje- ochvänskapsrelationer samt vilka bakomliggande anledningar det är som påverkar dessa.Materialet inhämtas genom intervjuer som sedan kodats utifrån den fenomenologiskaansatsen med hjälp av IPA. Under analysen tillämpas teoretiska inriktningar från ett flertalsociologer där Arlie Hochschild och Erving Goffman har de centralaste rollerna. Slutligenkommer uppsatsen fram till att många av respondenterna i studien var försiktiga att öppnaupp sig i familjen. Framförallt hade kvinnor svårt att öppna upp sig helt vid delning av sorgoch ledsamhet till familj. Majoriteten av alla respondenter var öppna i sinavänskapsrelationer. Dessutom föredrog majoriteten av kvinnorna att vända sig till kvinnor närde vill dela med sig av känslor. Ytagerande och djupagerande användes mer av kvinnorna änmännen, speciellt vid fråga om att visa ett positivare yttre.

Background: Women exposed to IPV is a global health problem which concerns all women regardless of ethnicity, religion or socioeconomic group. Previous research shows that exposed women demand more support and understanding from healthcare services and also that nurses need greater preparedness to meet these women adequately. Aim: The aim of this literature study was to explore nurses experiences in meeting women exposed to IPV. Method: A qualitative literature study consisting of 10 scientific articles that was analyzed bya qualitative content analysis. Results: Two categories were identified: challenges in meeting the woman and successfactors in meeting the woman. Nine associated subcategories were detected. These showed that nurses experienced impotency, lack of knowledge and time and also communication challenges in meeting women exposed to IPV. The analysis also identified factors that facilitated the meeting. Conclusions: Continued research on the phenomenon is necessary to provide nurses with education and to implement guidelines and policies within the healthcare sectors regarding IPV. It is of importance to be able to offer exposed women adequate care, improve theirhealth and reduce mortality due to the violence. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2022</p>

Denna uppsats är en litteraturstudie och diskursanalys kring våld i nära relationer där kvinnanär förövaren och mannen offret. Frågor som uppsatsen behandlar är huruvida kvinnor ochmän är lika benägna att begå partnerrelaterat våld eller inte, samt varför mäns våld motkvinnor är mer uppmärksammat än kvinnors våld mot män. Syftet med uppsatsen är att belysakvinnors våld mot män och inte att ta bort fokus från mäns våld mot kvinnor.Uppsatsen går igenom såväl litteratur och rapporter som hur olika organisationer ochmyndigheter ställer sig till våld i nära relationer. Resultatet analyseras och diskuteras ur ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv, med teorier och begrepp som det ideala offret och denideala förövaren, genus och makt.Det jag har kunnat påvisa med studien är att våld i nära relationer är någonting både kvinnoroch män faller offer för i ett heterosexuellt förhållande. Män och kvinnor är således likabenägna att begå partnerrelaterat våld. Kvinnors våld mot män uppmärksammas dock inte allsi lika stor utsträckning som mäns våld mot kvinnor, vilket bland annat har att göra med attanmälningsbenägenheten bland utsatta män i princip är obefintlig. Män anmäler sällan pågrund av skamkänslor och rädslan över att förlora sin maskulinitet. Vidare förekommer enavsaknad av forskning, insatser och stöd för män som blivit utsatta för partnerrelaterat våld.

Syftet bakom föreliggande studie var att undersöka och analysera orsaker som kan föreligga till att en människa har ett våldsutövande beteende samt om det finns några skillnader mellan kvinnor och mäns utövande av våld. Därefter lades fokus på att belysa våra informanters utsagor för att sedan sammankoppla de med relevant litteratur för att slutligen besvara våra frågeställningar. Med den kvalitativa forskningsintervjun som utgångspunkt har fem informanter intervjuats runt om i Sverige. Det urvalet som författarna fokuserade sig på i denna studie var målinriktat urval. Det huvudsakliga resultatet visar att de signifikanta skillnaderna mellan män och kvinnors våldsutövande är att män tenderar att använda sig av mer fysiskt våld medan kvinnor använder psykiskt våld. Vidare visar studiens resultat att orsakerna bakom brukandet av våld dels kan ses komma från barndomen, dels vara en handling man använder för att utöva makt över någon annan och därmed bero mycket på en persons självförtroende samt att en vanlig orsak ses vara en kombination av riskfaktorer och slutligen att dessa orsaker ter sig vara samma mellan män och kvinnor.

No description available.

No description available.

No description available.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer konstrueras mot bakgrund av en historisk, kulturell och samhällelig förståelse av fenomenet. Det konstrueras och rekonstrueras diskursivt genom språket i sociala samspel mellan människor där särskilda begrepp och termer ligger till grund för förståelsen av denna våldskategori. I denna studie avser vi att undersöka hur yrkesverksamma företrädare, inom så väl offentlig som ideell organisation, förstår och tolkar mäns våld mot kvinnor genom den kvalitativa forskningsansatsen. Detta genom intervjuer i fokusgrupp som diskursivt analyserats och diskuterats i relation till det socialkonstruktionistiska perspektivet och teoretiska begrepp såsom våld, offer och förövare. Föreliggande studie påvisar att deltagarnas tolkning och förståelse av mäns våld mot kvinnor i nära relationer påverkas på olika sätt, bland annat genom organisatoriska förutsättningar. Detta påverkar i sin tur hur de diskursivt konstruerar och hanterar mäns våld mot kvinnor i arbetet med våldsutsatta kvinnor, förövare och deras barn. Trots att nya benämningar används kvarstår diskursen,varför vissa individer, egenskaper och företeelser inkluderas eller exkluderas från denna våldskategori. / Men's violence against women in intimate relationships is constructed in a historical, cultural and social context, in which it is understood. It is constructed and reconstructed discursively in social interactions between people through language, in which specific terms and definitions are used for understanding this category of violence. With a qualitative research approach, the present study aims to investigate how social workers in either governmental or non-governmental organisations, understand and interprets domestic violence. Focus group interviews have been discursively analyzed in relation to the social constructionist perspective and theoretical terms such as violence, victim and perpetrator. This study demonstrates that participant's interpretation and understanding of men's violence against women in intimate relationships are affected in various ways by, for example the conditions of the organization. This in turn may affect how the participants discursively construct and manage the phenomenon in the work with battered women, perpetrators and children who witness violence within the family. Although new labels are used, the discourse of men's violence against women in intimate relationships remains, why some people, attributes and phenomena are either included or excluded from this category of violence.

Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt och utbrett samhällsproblem som påverkar kvinnors livssituation långsiktigt och kortsiktigt. Bland kvinnor som är utsatta för våld i nära relation är ekonomiskt våld vanligt förekommande och kommer till uttryck genom att mannen kontrollerar kvinnans ekonomi. Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter verksamma inom brottsofferstödjande verksamheter i Sverige har gällande mäns ekonomiska våld mot kvinnor och vilken roll ekonomin kan spela i nära relationer där det förekommer våld. I studien har en kvalitativ metod används. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer där åtta informanter på sex verksamheter intervjuades. Resultatet presenterades i teman och har analyserats med hjälp av genusteorier, maktteorier och den teoretiska modellen normaliseringsprocessen. Resultatet visade att ekonomiskt våld kommer till uttryck på två olika sätt. Dels kommer det till uttryck när kvinnan är i förhållandet, dels när hon lämnat det. I förhållanden där det förekommer ekonomiskt våld förfogar mannen över kvinnans ekonomi och tillgångar. Alla kvinnor kan utsättas för ekonomiskt våld men det är i högre utsträckning kvinnor med få resurser som söker hjälp. Ekonomisk orolighet och beroende är två kvarhållande faktorer för kvinnan men inte avgörande när hon ska lämna ett våldsamt förhållande. Istället är det andra omständigheter som påverkar hennes beslut.