Bakgrund Trycksår är en sårskada i huden som är vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården. Det finns många effektiva åtgärder gällande trycksår som används för att undvika onödigt lidande och vårdskador. Därför behöver sjuksköterskor förbättra förebyggandet och hanteringen av trycksår genom ökad förståelse för sårläkningsprocessen, genom preventiva åtgärder och nutritionsbehandlingar. Syfte Syftet är att undersöka hur effektivt god nutrition är vid läkning av trycksår. Ett sekundärt syfte är att mäta samband mellan nutrition och trycksår. Metod En litteraturöversikt besvarar syftet genom en sammanställning av vetenskapliga artiklar. Databaserna CINAHL och PubMed har använts för att söka artiklar. Resultatet baseras på 17 relevanta artiklar. Nästan alla artiklar som analyserades var kvantitativa, en var kvalitativ med starka kvantitativa drag. Resultat Litteraturöversikten resulterade i fem underrubriker: Användandet av riskbedömningsinstrument, Effekten på kroppens biokemiska mått, Effekter av typen av näringsintag: Peroral, enteral och parenteral, Näring förbättrar sårläkning och Sambandet mellan undernäring och trycksår. Resultatet från denna litteraturöversikt visar att god nutrition är en viktig faktor för att förebygga trycksår men påvisar även att nutrition inte ensamt läker trycksår. Slutsats Näringsinterventioner har en viktig roll för trycksårets läkning. Särskilt lyfts vikten av att undvika undernäring, vilket inte bara är en riskfaktor för trycksår utan medför även negativa hälsoeffekter för patienterna. Slutligen visar resultaten att det behövs en helhetssyn med många olika aspekter för att behandla trycksår. För att bedöma exakt hur nutritionen påverkar trycksår behövs ytterligare forskning. / Background Pressure ulcers is a skin wound, which is commonly occurring within health services, with the severity of wounds varying. There are many effective measures regarding pressure ulcers that are needed to avoid unnecessary suffering and healthcare-related injuries.Therefore, nurses need to improve the prevention and control of pressure ulcers through increased understanding of the wound healing process, through preventative measures and nutritional treatments. Aim The aim is to investigate the effectiveness of good nutrition in healing pressure ulcers. A secondary aim is to measure the connection between nutrition and pressure ulcers. Method A review that answers the aim through a compilation of scientific articles. The databases CINAHL and PubMed were used to search for articles. The result is based on 17 relevant articles. Almost all articles analyzed were quantitative, one was qualitative with strong quantitative traits. Results The reviews resulted in five subheadings: The use of risk assessment instruments, The effects on the body’s biochemical measures, The effect of the type of nutritional intake: Peroral, enteral and parentral, Nutrition improving wound healing and The connection between malnutrition and pressure ulcers. The result of this review shows that good nutrition is an important factor in preventing pressure ulcers but also shows that nutrition cannot on its own heal wounds. Conclusions Nutritional interventions have an important role in the healing of pressure ulcers. In particular, the importance of avoiding malnutrition is highlighted, which is not only a riskfactor but also gives negative health effects for patients. Finally, the results are showing that a holistic view with many aspects is needed to treat pressure ulcers. To determine the exact effects of nutrition on pressure ulcers, more research is needed.

<p>In the present thesis dietary markers for intake of milk fat, associations between intake of milk fat and risk factors for coronary heart disease (CHD), and the effects of supplementation with conjugated linoleic acid (CLA) to healthy humans are investigated.</p><p>The dietary fat quality is one of the main lifestyle factors affecting risk for CHD. When studying the associations between diet and health it is important to have accurate dietary information. Objective dietary markers increase the possibilities to interpret dietary surveys.</p><p>In a study of 62 men we demonstrated that the milk fatty acid pentadecanoic acid (15:0) measured in serum lipids can be used as marker for intake of fat from milk products. In the same study we observed inverse correlations between intake of milk fat and certain risk factors for CHD, especially anthropometric variables.</p><p>To further investigate these findings we supplemented humans with CLA, naturally present in milk. CLA has in animals and <i>in vitro</i> been ascribed positive effects on adiposity and glucose and lipid metabolism. When supplementing humans with CLA we observed a slight decrease in body fat, but no effects on other anthropometric variables or serum lipids. However, markers of lipid peroxidation and inflammation increased. From a second supplementation study we concluded that CLA <i>trans </i>10, <i>cis </i>12 induced lipid peroxidation more than did a mixture of isomers.</p><p>We conclude that the inverse associations between milk fat intake and CHD risk factors, and the effects of CLA, are interesting and need further investigation. However, according to current knowledge, the general population is still advised to have a limited intake of total and saturated fat and to instead choose unsaturated fats. In addition, there is to date no medical reasons for humans to take CLA as supplements.</p>

In the present thesis dietary markers for intake of milk fat, associations between intake of milk fat and risk factors for coronary heart disease (CHD), and the effects of supplementation with conjugated linoleic acid (CLA) to healthy humans are investigated. The dietary fat quality is one of the main lifestyle factors affecting risk for CHD. When studying the associations between diet and health it is important to have accurate dietary information. Objective dietary markers increase the possibilities to interpret dietary surveys. In a study of 62 men we demonstrated that the milk fatty acid pentadecanoic acid (15:0) measured in serum lipids can be used as marker for intake of fat from milk products. In the same study we observed inverse correlations between intake of milk fat and certain risk factors for CHD, especially anthropometric variables. To further investigate these findings we supplemented humans with CLA, naturally present in milk. CLA has in animals and in vitro been ascribed positive effects on adiposity and glucose and lipid metabolism. When supplementing humans with CLA we observed a slight decrease in body fat, but no effects on other anthropometric variables or serum lipids. However, markers of lipid peroxidation and inflammation increased. From a second supplementation study we concluded that CLA trans 10, cis 12 induced lipid peroxidation more than did a mixture of isomers. We conclude that the inverse associations between milk fat intake and CHD risk factors, and the effects of CLA, are interesting and need further investigation. However, according to current knowledge, the general population is still advised to have a limited intake of total and saturated fat and to instead choose unsaturated fats. In addition, there is to date no medical reasons for humans to take CLA as supplements.

<p>Som ett led i att främja hälsa och en sund livsstil har Studenthälsan på Malmö Högskola tidigare erbjudit sina studenter föreläsningar i allmän näringslära, men vill nu prova en ny inriktning mot vegansk näringslära. Genom ett processinriktat projekt, beståendes av flera delprocesser, planerades en utbildningsserie innehållandes en föreläsning och två praktiska matlagningstillfällen. Dessa genomfördes varefter de utvärderades av de 20 deltagarna som deltog i utbildningen, detta med en semikvalitativ enkät efter föreläsningen och genom en halvstrukturerad intervju efter det ena matlagningstillfället. Responsen på utbildningsseriens utformning var positiv, förslag på flera delar av både föreläsningar och matlagningstillfällen önskades med teman som träningslära, billigt, nyttigt, veganskt och vegetariskt. Materialet kan användas i utbildningssyfte i liknande sammanhang.</p>

Som ett led i att främja hälsa och en sund livsstil har Studenthälsan på Malmö Högskola tidigare erbjudit sina studenter föreläsningar i allmän näringslära, men vill nu prova en ny inriktning mot vegansk näringslära. Genom ett processinriktat projekt, beståendes av flera delprocesser, planerades en utbildningsserie innehållandes en föreläsning och två praktiska matlagningstillfällen. Dessa genomfördes varefter de utvärderades av de 20 deltagarna som deltog i utbildningen, detta med en semikvalitativ enkät efter föreläsningen och genom en halvstrukturerad intervju efter det ena matlagningstillfället. Responsen på utbildningsseriens utformning var positiv, förslag på flera delar av både föreläsningar och matlagningstillfällen önskades med teman som träningslära, billigt, nyttigt, veganskt och vegetariskt. Materialet kan användas i utbildningssyfte i liknande sammanhang.

Vad fokuserar pedagogerna på i undervisningen om kost och näringslära i grundskolans tidigare år och hos vem ligger ansvaret att eleverna får den kunskap de behöver? Blir utbildningen likvärdig när pedagogerna utgår från sina egna erfarenheter och intressen? Den analys vi vilar på i vår studie är inspirerad av diskursanalys. Detta angreppssätt hjälper oss även i insamling och urval av vårt empiriska material. Vi har använt oss av enkät, intervju och observation som metod.Resultatet av diskursanalysen i vår studie visar att innehållet i undervisningen i grundskolans tidigare år skiljer sig åt. Innehållet beror på hur pedagogen tolkar Lgr11 och vilka intressen och erfarenheter densamme har. Materialet ”Tallriksmodellen” är ett väl använt material för en del pedagoger, medan andra anser att den är förlegad. Ansvaret för undervisningens innehåll och elevernas kunskaper ligger enligt de tillfrågade pedagogerna hos alla vuxna som berör eleverna. Teoretiskt sett ligger ansvaret hos Regeringen och Skolverket. I slutändan är det trots allt den undervisande pedagogen som har makten över vilken kunskap som förmedlas ut till eleverna.

Bakgrund I det centrala innehållet i kursplanen i hem- och konsumentkunskap för grundsärskolan står det att undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmågan att läsa och följa enkla instruktioner och recept. Syfte Studiens syfte var att undersöka hur lärare i grundsärskolan anser att de arbetar med recept i hem- och konsumentkunskap i grundsärskolan. Metod I studien genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta lärare som undervisar i hem- och konsumentkunskap i grundsärskolan. Resultat Resultatet av vår studie visar att lärarna upplevde att eleverna i grundsärskolan ofta hade svårigheter med att läsa och följa recept. För att skapa de bästa förutsättningarna för eleverna när de ska använda recept krävs det att läraren är flexibel och kan anpassa receptet efter elevernas behov. Receptet bör ha tydliga steg för steg instruktioner med bildstöd för att eleverna ska kunna följa receptet. För att underlätta för elevers svårigheter med receptets aritmetik bör man undvika att blanda bråktal och decimaltal i recepten. Lärarna ansåg att det var en fördel att introducera receptet för eleverna teoretiskt. Genom introduktionen upplevde lärarna att eleverna fick en djupare förståelse för receptet. Slutsats Det finns begränsat med läromedel anpassat för elever i grundsärskolan. Detta ger de undervisande lärarna stora utmaningar när det kommer till att skapa och anpassa recept efter alla elevers förutsättningar.

This study discusses the developing role of nutrition as a biopolitical object during the First World War. As research into food led to the discovery of vitamins in 1912, the world would shortly  erupt into global warfare thereafter in 1914. Modern, global warfare tested the limits of food production. American and British authorities worked towards new methods for combating malnutrition and ensuring quality food could be allotted to civilians and soldiers alike. Research into vitamins and nutrition in general continued during the war, and this new food model quickly became vital for American and British civilians and soldiers alike- who came to increasingly rely upon vegetables and substitutes for wheat, in the form of alternative grains, and meat in the form of beans. Milk continued to be held in highest regard by doctors and governments -owing to its high nutritional content, including the two vitamins discovered in 1912. At the same time, soldiers had their rations bolstered by fresher produce on the Western Front, while in the Middle East, germinated peas proved to be effective at warding off scurvy and beriberi- even where supply lines were at their longest. These efforts, pushed by doctors and governments working in collaboration, resulted in a profound shift in the way governments treated the realm of food, in all its aspects, but also in matters of the health of their populations. This in turn altered how conscious the average person was of what they ate-owing to the greater understanding of quality food and healthy eating during, and directly after the First World War.

Bakgrund: Fetma och övervikt är ett globalt växande problem och kan medföra välfärdssjukdomar, till exempel diabetes typ II. Gastric Bypass (GBP) är den mest utförda överviktsoperationen för behandling av fetma och övervikt. Det saknas forskning om patienters kostvanor efter GBP och det är kunskap som behövs för att sjuksköterskan ska kunna bidra med råd och motivation till dessa patienter efter deras GBP-operation. Syfte: Att beskriva GBP-patienters erfarenheter av sina kostvanor efter operation, samt beskriva vilka urvalsmetoder som använts i de valda studierna. Metod: En deskriptiv litteraturstudie med elva vetenskapliga studier. Huvudresultat: Många av patienterna beskrev att deras kostvanor hade förändrats efter GBP-operationen. Framförallt kolhydratrik mat hade exkluderats ur deras kost. Det enda som inte hade exkluderats ur kosten var vegetabilier. De beskrev även att de hade utvecklat låg tolerans mot främst kött- och mejeriprodukter. Antalet måltider under dagen hade ökat och storleken på portionerna hade blivit mindre, vilket beror på den minskade volymen i magsäcken. Slutsats: De allra flesta GBP-patienternas kostvanor hade förändrats. Energiintaget var som lägst under den första tiden efter operationen, men med tiden lärde patienterna sig hur och vad de kunde äta, vilket ledde till ett successivt ökat energiintag. Få patienter uppgav att de fått professionell hjälp angående kost och kostvanor. Sjuksköterskan ska kunna undervisa och bidra med svar på frågor om förändringar i kostvanor för att patienten ska kunna uppnå god hälsa efter GBP-operationen. / Background: Obesity and being overweight is a globally increasing problem and can cause other health related diseases, such as diabetes type II. Gastric bypass (GBP) is the most performed kind of bariatric surgery in treatment for obesity and overweight. There are not enough studies on, and knowledge about, patients’ postoperative food habits for the nurse to be able to provide with the help and aid the patients will need after the GBP-operation. Aim: To describe GBP-patients’ experiences of postoperative food habits and which methods of sampling that have been used in the studies on which we base our results. Method: A descriptive literature study including eleven scientific studies. Results: Many of the participating patients described that their food habits had changed after their GBP-operation. Foods that consisted mainly of carbohydrates were excluded and vegetables were the only type of food that had not been excluded. The GBP-patients described that they had developed a low tolerance mainly towards meat and milk based products. The daily number of meals had increased and the servings of food were smaller than before the surgery. This mainly depends on the decreased volume in the gastric pouch. Conclusion: Almost every participating GBP-patient’s food habit had changed. The daily energy intake was at its lowest during the first time after the operation, but the patients learned how and what to eat in the course of time which would gradually lead to an increased energy intake. Few GBP-patients described that they had undergone professional counseling regarding food and food habits. The nurse must be able to teach the patients about food habits and give adequate answers to questions regarding changes in food habits so that the patients may achieve good health after the GBP-operation.

Background: Food choice and practice of older people is very significant for their health and well-being. Earlier studies have focused on the choices made by older people in developed countries. Therefore, this study aimed to explore food choices and practices among older people in Thailand from the perspectives of older people themselves and their caregivers. Methodology: The study was performed in Samut Sakhon, Thailand. Six Focused Group Discussions and six semi-structured interviews were conducted with older people and their caregivers. The discussions and interviews explored individual food practices and the factors influencing the type and quantity of food selected. Data were transcribed using the denaturalized and verbatim approach, and analysis followed an inductive thematic approach. Results: Both older people and caregivers shared that price and convenience were two common food choice values. Some also mentioned nutritional value as a determining factor. Older people worried about unhygienic food and food which contained chemicals or was contaminated. They were concerned about food preparation process, dirt from pollution of the locality etc. Culture affected the way old people ate with their families, and what they chose to eat. Furthermore, the national Fishery law had a negative impact upon their food selection habits. Conclusion: Older people’s food choice was the outcome from their personal mental processes that weighted, balanced, and prioritized each food choice value such as affordability, convenience, availability or nutritional benefits. To encourage healthy eating habits among older people, individual needs and opinions should be taken into consideration.