<p>Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera vilka villkor som skall vara uppfyllda för att uttagsbeskattning skall underlåtas vid en blandad överlåtelse av lagerfastighet i enskild näringsverksamhet och vilka skatteeffekter en underlåten uttagsbeskattning leder till för en enskild näringsidkare.</p><p>I uppsatsen utreds och analyseras den praxis som utvecklats för underlåten uttagsbeskattning vid blandade överlåtelser av lagerfastigheter fram tills det att underprislagen trädde i kraft. Genom upplägg har det varit möjligt för enskilda näringsidkare att minska skattebelastningen vid överlåtelser av lagerfastigheter från över 60 procent till runt 13 procent. Centrala förhandsbesked i utredningen är bland annat RÅ 1981 not. 709, RÅ 1981 not. 710 och RÅ 1989 ref. 112 där Regeringsrätten godtagit benefika överlåtelser som givit den lägre beskattningen utan att givaren uttagsbeskattades. I ett nästa steg utreds lagstiftningsåtgärderna för att reglera i vilka fall uttagsbeskattning skall underlåtas och hur förändringarna förhåller sig till tidigare praxis. I utredningen är huvudsaklighetsprincipen och tillgångars skattemässiga karaktär tillsammans med kontinuitetsprincipen viktigt och har därför en central roll. Förhandsbeskedet RÅ 2004 ref. 42 är av stort intresse för uppsatsens syfte då frågan i förhandsbeskedet avsåg just vilka villkor som skulle vara uppfyllda för underlåten uttagsbeskattning vid benefika överlåtelser av lagerfastigheter.</p><p>Förhandsbeskedet RÅ 2004 ref. 42 har tolkats av bland annat Skatterättsnämnden som att reglerna om underprisöverlåtelse i 23 kapitlet inkomstskattelagen är tillämpliga vid benefika överlåtelser av lagerfastigheter. Ett undantag är att ersättning som lämnas av mottagaren vilken överstiger omkostnadsbeloppet men understiger taxeringsvärdet för givaren inte skall tas upp som en intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet vid benefika överlåtelser av lagerfastigheter. Detta är en följd av huvudsaklighetsprincipen som tillämpas vid blandade överlåtelser av fastigheter. Vid blandade överlåtelser av andra tillgångar än lagerfastigheter skall dock ersättning som överstiger omkostnadsbeloppet tas upp som en intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet för enskilda näringsidkare, vilket gör att det finns en skillnad i beskattning mellan olika tillgångar. Det måste anses föreligga en viss osäkerhet i Regeringsrättens resonemang och en tolkning enligt ovan är inte helt säker. Regeringsrätten antyder att lagstiftningen inte ger anledning att avvika från praxis avseende just benefika överlåtelser av lagerfastigheter. En tolkning som innebär att 23 kapitlet inkomstskattelagen är tillämpligt innebär dock att i princip all praxis skall bortses ifrån vad avser de villkor som skulle vara uppfyllda för underlåten uttagsbeskattning enligt praxis. Regeringsrättens formulering är därför märklig.</p><p>Den slutsats som kan dras av det utredda området är att uttagsbeskattning kan underlåtas vid blandade överlåtelser av lagerfastigheter under förutsättning att villkoren i 23 kapitlet inkomstskattelagen är uppfyllda. Detta innebär att något mer komplicerade upplägg är nödvändiga efter lagstiftningsåtgärderna för att minska skattebördan för enskilda näringsidkare som innehar lagerfastigheter och skall avyttra dem. Den tolkning av förhandsbeskedet RÅ 2004 ref. 42 som gjorts av Skatterättsnämnden kan inte garanteras vara korrekt och ett försiktigt tillvägagångssätt bör vara att föredra. Enligt reglerna i 23 kapitlet inkomstskattelagen är det bland annat möjligt med blandade överlåtelser av enskilda lagerfastigheter i ett större bestånd. Sådana överlåtelser var inte möjliga enligt tidigare praxis då endast överlåtelser av hel näringsverksamhet godtagits. Viss försiktighet bör som nämnt därför iakttagas.</p>

Corporate fine is today the most common sanction for work environment crime. Corporate fine is an economic sanction suffered by the trader when the crime was committed in his economic activity. This thesis aims to provide a better understanding for the application of the corporate fine in work environment crime. Furthermore, the thesis also aims to give a picture of how the use of corporate fine in work environment crime is experienced both from a Prosecutor's perspective and an employers' perspective. In order to fulfil this legal science study it is complemented with an empirical study. A legal and social science method has been used to answer the formulated research questions. The Swedish law has a special prosecution rule that says that the Prosecutor of the less serious crime in the economic activity in the first place has to take action against corporate fine and not take action against individuals. This rule together with requirement that the crime must have been committed in an economic activity means that the fine not equally can be tried out to public activities, which is a sector were most women works. Work environment crimes are usually committed in activities in the construction and manufacturing industries, where more men than women are employed. This means that the corporate fines at work environment crime, to a greater extent is sentenced to maledominated industries rather than female-dominated industries. A conclusion that can be drawn from the empirical study is that the two employers' representatives have not experience that the incentive to create a good working environment has changed from when the corporate fine replaced the individual criminal responsibility. On the other hand, they see a risk where the incentives can be weakened. Because they believe that an individual criminal responsibility in general sharpens the focus of individuals.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka ekonomiska stöd det finns att söka som hantverkare och konsthantverkare och vilka organisationer som hjälper till med detta. Metoden består av en kvalitativ litteraturstudie. Även intervjuer har berikat arbetes innehåll. Intervjuerna har varit semistrukturerade och haft ett frågeschema som följts. Intervjuerna har en del kompletterande frågor som går in djupare på en eller ett par av de ekonomiska stöden som organisationen har. De ekonomiska stöden som uppsatsen presenterar är banklån, checkkredit, mikrolån, företagslån, stöd vid start av egen näringsverksamhet, särskilt stöd vid start av egen näringsverksamhet, stöd till egenstartare, regionalt investeringsstöd och sysselsättningsbidrag. De organisationerna som redovisas är Swedbank, Insamlingsstiftelsen IFS rådgivningscentrum, Almi Företagspartner, Arbetsförmedlingen, Trygghetsstiftelsen, Jobs and society NyföretagsCentrum och Nutek, verket för näringsutveckling. De ekonomiska stöden riktas till olika yrkesgrupper beroende på vilken yrkeskategori sökanden befinner sig. Genom att den sökande väljer ett av de ekonomiska stöden väljs också en organisation som har rådgivning att ge. Alla ekonomiska stöd passar inte in på den genren som har valts för den här uppgiften. Det beror på att en del stöd har så speciella krav på den sökanden att det inte alltid passar för hantverkare och konsthantverkare.

Gränsdragningen mellan hobbyverksamhet och näringsverksamhet har under senare tid blivit särskilt uppmärksammad i frågor rörande hästhållning då det länge saknats en enhetlig bedömning vid inkomstbeskattningen av sådan verksamhet. Gränsdragningen är avgörande för hur överskott skall beskattas och för reglerna om underskottsavdrag. I syfte att underlätta för likformig bedömning publicerade Skatteverket våren 2009 en promemoria avseende hästrelaterad verksamhet. Förevarande uppsats syftar därför till att undersöka gränsdragningsproblematiken med inriktning på hästsport och huruvida tilldelning av F-skattsedel innebär att näringsrekvisitet vinstsyfte anses vara uppfyllt. För att näringsverksamhet skall anses föreligga krävs att verksamheten bedrivs varaktigt och självständigt i vinstsyfte. För hobbyverksamhet finns ingen sådan klar definition utan istället sägs det vara en verksamhet som bedrivs varaktigt men som ej kan räknas till inkomstslaget näringsverksamhet. Tidigare gällde att innehav av en häst alltid innebar hobbyverksamhet, medan innehav av tre hästar garanterade beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet. Dessa regler har nu övergivits och istället görs en helhetsbedömning av hur verksamheten skall klassificeras. Det mest centrala i bedömningen av en verksamhet med hästar synes vara vinstsyftet. Det förfaller vara så att då en verksamhet uppvisar underskott är den generellt sett att betrakta som hobbyverksamhet, medan en verksamhet som genererar vinst ofta anses uppfylla kraven för att näringsverksamhet skall anses föreligga. Därtill finns en regel som stadgar att innehav av jordbruksfastighet alltid skall beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet, varför kriterierna på varaktighet, självständighet och vinstsyfte ej behöver vara uppfyllda vid sådant innehav. Om hästar innehas på sådan fastighet görs dock avsteg från denna regel då hästar per automatik ej anses ha naturligt samband med jordbruksfastigheten. Istället görs en objektiv bedömning i det enskilda fallet för att avgöra om hästhållning är hänförlig till näringsverksamheten. Den som bedriver näringsverksamhet skall ansöka om F-skattsedel. Innehavet av F-skattsedeln är avgörande för vem som bär ansvaret för såväl skatteavdrag som inbetalning av socialavgifter. För att få en F-skattsedel tilldelad ställs krav på att verksamheten bedrivs självständigt och varaktigt i vinstsyfte. Tilldelningen av F-skattsedeln är dock preliminär varför även vinstsyftet endast kan anses vara preliminärt uppfyllt. Betydelsen av detta är att innehav av F-skattsedel inte per automatik medför beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet.

No description available.

<p>Gränsdragningen mellan hobbyverksamhet och näringsverksamhet har under senare tid blivit särskilt uppmärksammad i frågor rörande hästhållning då det länge saknats en enhetlig bedömning vid inkomstbeskattningen av sådan verksamhet. Gränsdragningen är avgörande för hur överskott skall beskattas och för reglerna om underskottsavdrag. I syfte att underlätta för likformig bedömning publicerade Skatteverket våren 2009 en promemoria avseende hästrelaterad verksamhet. Förevarande uppsats syftar därför till att undersöka gränsdragningsproblematiken med inriktning på hästsport och huruvida tilldelning av F-skattsedel innebär att näringsrekvisitet vinstsyfte anses vara uppfyllt.</p><p>För att näringsverksamhet skall anses föreligga krävs att verksamheten bedrivs varaktigt och självständigt i vinstsyfte. För hobbyverksamhet finns ingen sådan klar definition utan istället sägs det vara en verksamhet som bedrivs varaktigt men som ej kan räknas till inkomstslaget näringsverksamhet. Tidigare gällde att innehav av en häst alltid innebar hobbyverksamhet, medan innehav av tre hästar garanterade beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet. Dessa regler har nu övergivits och istället görs en helhetsbedömning av hur verksamheten skall klassificeras. Det mest centrala i bedömningen av en verksamhet med hästar synes vara vinstsyftet. Det förfaller vara så att då en verksamhet uppvisar underskott är den generellt sett att betrakta som hobbyverksamhet, medan en verksamhet som genererar vinst ofta anses uppfylla kraven för att näringsverksamhet skall anses föreligga. Därtill finns en regel som stadgar att innehav av jordbruksfastighet alltid skall beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet, varför kriterierna på varaktighet, självständighet och vinstsyfte ej behöver vara uppfyllda vid sådant innehav. Om hästar innehas på sådan fastighet görs dock avsteg från denna regel då hästar per automatik ej anses ha naturligt samband med jordbruksfastigheten. Istället görs en objektiv bedömning i det enskilda fallet för att avgöra om hästhållning är hänförlig till näringsverksamheten.</p><p>Den som bedriver näringsverksamhet skall ansöka om F-skattsedel. Innehavet av F-skattsedeln är avgörande för vem som bär ansvaret för såväl skatteavdrag som inbetalning av socialavgifter. För att få en F-skattsedel tilldelad ställs krav på att verksamheten bedrivs självständigt och varaktigt i vinstsyfte. Tilldelningen av F-skattsedeln är dock preliminär varför även vinstsyftet endast kan anses vara preliminärt uppfyllt. Betydelsen av detta är att innehav av F-skattsedel inte per automatik medför beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet.</p>

<p>In Sweden a person is either unlimited or limited liable to tax. It is important to define this status since the consequence of being unlimited liable to tax according to chapter 3 § 8 Swedish income tax law (1999:1229) is imposed tax on every revenue from Sweden and overseas. When deciding the fiscal status Sweden uses the principle of domicile which makes the home of the taxable person important.</p><p>Despite domilication in another country a person can be considered to have such bonds to Sweden that they still should be unlimited liable to tax here. During the development of the Swedish communal tax law (1928:370) the term essential linkage was introduced. There are numerous factors which can affect this assessment but in case-law some factors have been considered more important than others. Amongst these are residence which is adopted for year-round use and practice business operations here or being economical engaged here by having assets that, directly or indirectly, gives the beneficiary a vital influence in business operations.</p><p>Concerning residences there are clear guidelines. By the inquiry of case-law in recent years you can draw the conclusion that permanent residences which are retained after migration always leads to essential linkage while secondary residences never does so.</p><p>Regarding economical commitment the actual influence over a business operation is of importance for the assessment. A shareholding of ten percent does not lead to essential influence. An upper limit which directly leads to essential influence is not established. The opinion considering the relation between essential influence and prime linkage has prior to a decision made by the Swedish taxation committee been that one leads to the other. This is now uncertain.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka ekonomiska stöd det finns att söka som hantverkare och konsthantverkare och vilka organisationer som hjälper till med detta. Metoden består av en kvalitativ litteraturstudie. Även intervjuer har berikat arbetes innehåll. Intervjuerna har varit semistrukturerade och haft ett frågeschema som följts. Intervjuerna har en del kompletterande frågor som går in djupare på en eller ett par av de ekonomiska stöden som organisationen har. De ekonomiska stöden som uppsatsen presenterar är banklån, checkkredit, mikrolån, företagslån, stöd vid start av egen näringsverksamhet, särskilt stöd vid start av egen näringsverksamhet, stöd till egenstartare, regionalt investeringsstöd och sysselsättningsbidrag. De organisationerna som redovisas är Swedbank, Insamlingsstiftelsen IFS rådgivningscentrum, Almi Företagspartner, Arbetsförmedlingen, Trygghetsstiftelsen, Jobs and society NyföretagsCentrum och Nutek, verket för näringsutveckling. De ekonomiska stöden riktas till olika yrkesgrupper beroende på vilken yrkeskategori sökanden befinner sig. Genom att den sökande väljer ett av de ekonomiska stöden väljs också en organisation som har rådgivning att ge. Alla ekonomiska stöd passar inte in på den genren som har valts för den här uppgiften. Det beror på att en del stöd har så speciella krav på den sökanden att det inte alltid passar för hantverkare och konsthantverkare.</p>

In Sweden a person is either unlimited or limited liable to tax. It is important to define this status since the consequence of being unlimited liable to tax according to chapter 3 § 8 Swedish income tax law (1999:1229) is imposed tax on every revenue from Sweden and overseas. When deciding the fiscal status Sweden uses the principle of domicile which makes the home of the taxable person important. Despite domilication in another country a person can be considered to have such bonds to Sweden that they still should be unlimited liable to tax here. During the development of the Swedish communal tax law (1928:370) the term essential linkage was introduced. There are numerous factors which can affect this assessment but in case-law some factors have been considered more important than others. Amongst these are residence which is adopted for year-round use and practice business operations here or being economical engaged here by having assets that, directly or indirectly, gives the beneficiary a vital influence in business operations. Concerning residences there are clear guidelines. By the inquiry of case-law in recent years you can draw the conclusion that permanent residences which are retained after migration always leads to essential linkage while secondary residences never does so. Regarding economical commitment the actual influence over a business operation is of importance for the assessment. A shareholding of ten percent does not lead to essential influence. An upper limit which directly leads to essential influence is not established. The opinion considering the relation between essential influence and prime linkage has prior to a decision made by the Swedish taxation committee been that one leads to the other. This is now uncertain.

Som obegränsat skattskyldiga i Sverige avses bland annat individer som har väsentlig anknytning till Sverige, under förutsättning att de tidigare haft bosättning här i landet. Vid bedömning av väsentlig anknytning ska tio olika anknytningsfaktorer i 3:7 IL beaktas. Bostad inrättad för åretruntbruk, familj samt väsentligt inflytande i svensk näringsverksamhet anses väga tyngre i bedömningen än de resterande anknytningsfaktorerna. Bostad inrättad för åretruntbruk inkluderar två olika bostadstyper, nämligen permanentbostäder och fritidsbostäder. Innehav av permanentbostäder medför regelmässigt till väsentlig anknytning medan innehav av fritidsbostäder aldrig gör det. Ändå har skillnaden mellan bostadstyperna inte dragits i lagtexten, vilket gör det oklart vilka bostäder som faktiskt tillmäts betydelse i praxis. Vidare anses en kvarvarande familj leda till att den utflyttade svenska medborgaren i normalfallet blir väsentligt anknuten. För utländska medborgare som har familj kvar i Sverige är situationen något oklar. Det utländska medborgarskapet tycks inverka bedömningen så att utgången blir den motsatta. Vidare anses väsentligt inflytande i svensk näringsverksamhet utgöra en komplex anknytningsfaktor. Vad som utgör väsentligt inflytande är otydligt. För innehav av tillgångar har en svag gräns på ungefär 10 % dragits. Innehar individen mer än 10 % i svenska bolag kan det tala för att väsentlig anknytning föreligger, medan utgången blir den motsatta om innehavet är mindre än 10 %. Domstolarna är bundna av lag att behandla två fall som är jämförbara lika. Praxis på området visar så är inte fallet. I flertalet mål rörande dessa tre kriterier saknas motiveringar för beslut, vilket gör det svårare för den skattskyldige att begripa utgången. Det i sin tur ger upphov till bristande förutsägbarhet. / Unlimited tax liability exists for individuals if essential connection still consists, provided that previous residence existed. In the assessment of essential connection ten different factors in 3:7 IL shall be considered. Residence set up for year-round-use, family, and significant influence in Swedish business is considered to carry more weight in the assessment than the remaining factors. Residence set up for year-round-use includes two different residence types, namely residence for permanent use and residence used for recreational purposes. Residence for permanent use normally causes essential connection while residence used for recreational purposes never does. This distinction is however not drawn in the legislation, thus it becomes unclear which residences are actually of importance in case law. Furthermore, a remaining family in Sweden normally leads to essential connection for the Swedish citizen who now lives abroad. For foreign nationals who still have family in Sweden, the outcome is somewhat unclear. The foreign citizenship seems to affect the assessment so that the outcome will be the opposite. Further significant influence in Swedish business is considered to be a complex connecting factor. What constitutes significant influence is unclear. For holdings of assets a weak limit of approximately 10 % has been drawn. If the individual owns more than 10 % in the Swedish company, it may indicate that essential connection exists, but the output will be the opposite if the holding is less than 10 %. The courts are bound by law to treat two cases that are comparable alike. Case law shows that is not the case. In the majority of cases concerning these three criteria’s reasoning for the decisions are missing which makes it more difficult for the taxpayer to understand the outcome. This in turn gives rise to a lack of predictability.