No description available.

Gränsdragningen mellan närings- och hobbyverksamhet är särskilt svår i hästverk-samheter där det nästan alltid finns ett inslag av personligt nöje i utövandet. En verk-samhet ska bedrivas yrkesmässigt, självständigt och med ett vinstsyfte för att uppfyl-la näringskriterierna i 13 kap. 1 § IL. Är kraven på näringsverksamhet inte uppfyllda så kan verksamheten istället beskattas som hobby. Det räcker oftast inte att hästverk-samheten bedrivs med ett vinstsyfte utan den måste i princip generera ett överskott för att inte beskattas som hobbyverksamhet. Kraven som ställs på en hästverksamhet för att den ska uppfylla näringskriterierna är således att den bedrivs yrkesmässigt, självständigt och att den går med vinst.I en näringsverksamhet måste det avgöras vilka hästar som ska ingå och hur de som tillgångar ska klassificeras. Alla hästar som innehas med ett vinstsyfte ska ingå i när-ingsverksamheten. Vinstsyftet uppnås genom att hästen är till för att omsättas eller används för reproduktion. När hästen uppfyller vinstsyftet ska den klassificeras som antingen djur i jordbruk, omsättningstillgång eller inventarium. Det är syftet med in-nehavet som styr klassificeringen.Innehav av en näringsfastighet utgör automatiskt näringsverksamhet utan att prövas mot näringskriterierna. Frågan är om hästinkomster kan ha en sådan naturlig anknyt-ning till en näringsfastighet att den automatiskt utgör näringsverksamhet. Som rätts-läget ser ut idag så kommer inte inkomster från en hästverksamhet automatiskt be-skattas som näringsverksamhet enbart på grund av ett näringsfastighetsinnehav. Hästverksamheten måste självständigt uppfylla kraven på näringsverksamhet för att beskattas som sådan. / The distinction between professional business and hobby activities is particularly dif-ficult when there is a personal interest involved in the activity. Such problem emerges in businesses involving horses. According to chapter 13, § 1 of the Swedish taxation law the activity must fulfill certain conditions to be seen as a professional business. The activity has to be professional, durable and pursued in such way that it aims to be profitable or else it can be seen as a hobby. A horse related business must often generate a profit to be seen as a professional business. Once established that the horse related activity is a professional business it must be determined which horses should be included. All horses with an aim to be profitable should be included in the business. If the horse is intended to be sold or used as a breeder it fulfills the requirement to be included in the business. When included in the business the horse have to be classified as an asset. The horse can be classified as either animals in agriculture, current asset or inventory.Profits generated from activities which originate from a farm property can be seen as a professional business without having to fulfill the requirements in chapter 13, § 1 of the Swedish taxation law. The question is whether horse activities carried out on a farm property can be seen as a business solely because it is situated on a farm proper-ty. Profits originating from horse related activities on the property must according to the Swedish Supreme Administrative Court fulfill the business criterions to be taxed as a business. It will not automatically be seen as a business just because it is carried out on a farm property.

Avhandlingens syfte är att beskriva och analysera arbetets betydelse i starta eget–bidragsföretagares liv. Material har samlats in dels genom en omfattande enkätstudie som omfattar hela populationen nuvarande och tidigare företagare från 1995 i Östergötlands län, dels genom en serie livsberättelseorienterade intervjuer med ett urval aktiva respektive före detta företagare med fokus på deras inställning till arbete. Resultaten visar bland annat att etableringsmotiven ofta utgår främst från strukturer och omständigheter utanför individen och att dennes handlande när det gäller att starta eget i mycket bygger på ett oreflekterat förhållningssätt. Analyserna lyfter också fram de identitetsskapande aspekterna av arbete och visar att den del av identiteten som är knuten till arbete i många fall mycket starkt påverkar eller omformar övriga identitetsaspekter. SeB-företagarna kan betraktas som ”nödvändighetsentreprenörer” då de skapar nya arbetstillfällen åt sig själva. Bland nuvarande företagare anser drygt hälften att deras liv tagit en positiv riktning. De mest negativa återfinns i gruppen tidigare SeB-företagare, av vilka drygt en tredjedel anser att deras liv tagit en negativ riktning. Bland fördelarna med företagande framhålls av de studerade personerna framför allt möjligheten till en upplevd egenkontroll i arbetet. Nackdelar som betonas är ekonomisk oro, kompetensbrist och brist på sociala relationer. / The thesis aims to describe and analyze the importance of work for those who start up in business through the active labour market programme – the start-up grant entrepreneur. The material was collected partly through an extensive questionnaire study covering the entire population of current and former entrepreneurs in subsidized enterprises from 1995 in Östergötland, Sweden, and partly by a series of life story-oriented interviews about attitudes to work with a sample of active or former entrepreneurs. The results show, inter alia, that the establishment motives are often essentially based on the structure and circumstances beyond the individual and that his/her actions in terms of starting their own business are largely based on a non reflective approach. The analysis also highlights the identity-building aspects of work and shows that in many cases the part of one’s identity that is associated with work significantly affects other identity issues. Start-up entrepreneurs can be regarded as ”necessity entrepreneurs” when they create new jobs for themselves. Among the current workers, just over half believe that their lives have taken a positive direction. The most negative is the group of former start-up entrepreneurs, in which just over one third indicate that their lives have taken a negative direction. The benefits of entrepreneurship highlighted by the studied subjects include the possibility of a perceived self-monitoring at work. Disadvantages indicated by the same people include economic concerns, skills shortages and lack of social relationships.