Avsikten med denna studie var att identifiera hur rektorer beskriver relationen som ett fenomeni skolan. Studien kopplar relationens betydelse till det närvarofrämjande arbetet i skolan. Vidaresyftar studien till att undersöka hur rektorerna uppfattar sitt eget främjande arbete med lärarnasrelationskompetens. Avsikten är att identifiera relationen som en komponent som rektorer i storutsträckning får förhålla sig till i det dagliga arbetet. Metoden var en kvalitativ intervjuformmed semistrukturerade frågor. Fem rektorer som är verksamma i gymnasiet och grundskolandeltog i studien. Studiens teoretiska ram byggde på ett relationellt perspektiv. Resultatet visaratt rektorer skattar relationen högt. Personal som har en hög relationell kompetens värderas högti verksamheterna utifrån rektorernas utsagor. Relationens betydelse för det närvarofrämjandearbetet är nödvändigt och avgörande för flertalet av de intervjuade rektorerna.

”Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet” (Skollagen 15 kap. 2§) En avklarad gymnasieutbildning är kopplad till folkhälsa. Psykisk ohälsa och arbets­löshet är risker på lång sikt för elever som inte avslutar gymnasieutbildning (Skolverket, 2021). Låg utbildningsnivå, vilket studieavbrott under gymnasiets första år kan ge upphov till, ökar risken för att som vuxen drabbas av nedsatt hälsa. Det förekommer ökad sjuklighet i gruppen med låga betyg från grundskolan. Hög frånvaro under grundskoletiden har starkt samband med låga betygsresultat i åk 9. Folkhälsomyndigheten (2018) anger tydliga kopp­lingar mellan hög frånvaro i gymnasiet eller att inte nå målen i ett eller flera ämnen och studie­avbrott. Studien är baserad på nationella folkhälsoenkäten (Folkhälsomyndigheten, 2015). Vidare beskrivs det i studien sambandet mellan god hälsa och att ha ett arbete. Det är svårare för lågutbildade att få arbete sedan 90-talet och detta beror på att arbetsmark­naden oftast har krav om minst gymnasieutbildning, även om det formellt inte krävs en sådan. Sammanfattningsvis finns det goda skäl att verka för att människor fullföljer gym­nasieutbild­ningen då detta är relaterat till en god hälsa. I en rapport år 2012 från SKL (numera SKR), Motverka studieavbrott (SKL, 2012), som gjordes på Skolverkets uppdrag, finns belägg för att skillnaderna mellan kommunerna är stora. Det finns kommuner där andelen som fullföljer gymnasiet är 43 % och kommuner där andelen är 88 %. År 2013 kom man ut med en guide för att kommunerna systematiskt skulle arbeta med skolnär­varofrämjande insatser (SKL, 2013). Den 19 november 2015 utfärdade utbildningsdepartementet ett kommittédirektiv (2015:119) som resulterade i en offentlig statlig utredning Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera (SOU 2016:94). Uppdraget innebar att utredaren skulle kartlägga från­varo som varit återkommande och långvarig i grundskolan. Förslag presenterades på hur närvaro­främjande arbete och åtgärder kan genomföras. I rapporten analyserades riskfak­torer för skol­frånvaro och en uppdelning i tre kategorier gjordes. Dessa faktorer är: skol­relaterade, indivi­duella respektive sociala. Skolinspektionen redogjorde i en rapport 2018 att 18 000 elever i Sverige 2015 hade upprepad ogiltig frånvaro och i utredningen betonade man vikten av rektorernas tidiga agerande och att relationsskapande var väsentligt (Skol­inspektionen, 2018). I flera kommuner har man satsat på att förebygga skolfrånvaro, t.ex. ”Uppdrag psykisk hälsa” (Stockholms län, 2020). I en artikel av Nehez och Schön (2021) presenteras en fallstudie från Malmö om hur grundskolans arbete genom kompletterande kompetenser arbetar i sitt uppdrag att främja närvaron. Skolverket har en rad förslag till rektorer om arbetet med att främja när­varon, där det väsentliga är att sprida kunskaper om orsaker till frånvaro (Skolverket, 2022). Inom området närvarofrämjande arbete finns det flera angreppsätt att undersöka. Min studie är begränsad och avgränsad och jag har valt att ställa frågor till främst skolledare. Fokus ligger på frågor som belyser hur det närvarofrämjande arbetet är organiserat på gym­nasieskolor. Metoderna jag använder är dels intervjuer, dels enkätfrågor. Skolkultur är ett begrepp som används för att beskriva en skolas anda och klimat. Det hand­lar om normer på skolan, om sammanhållning, om kommunikation, om beslutfattande och även om den påverkan som uppstår hos människorna i organisationen (Persson, 2008).

Syftet med examensarbetet var att skapa bättre förutsättningar för elevhälsansnärvarofrämjande arbete genom att synliggöra kontextuella skolfaktorer som har ett samband med hög skolnärvaro enligt svenska grundskoleelever. Genom att lyfta fram kontextuella skolfaktorer ville examensarbetet rikta fokus bort från enskilda elevers höga frånvaro och det individcentrerade bristperspektiv som ofta använts för att förklara denna och lyfta blicken mot det som skolor kan utveckla för att främja en hög närvaro.För att uppfylla detta syfte designades en undersökning där sju elever i årskurs nio medbilder fick lyfta fram närvarofrämjande faktorer i sin skolmiljö med hjälp av metodenPhotovoice. Bilderna diskuterades under tre workshopar som dokumenterades medljudupptagning. Transkriptionerna och bilderna som generades av processen analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.I resultatet av undersökningen lyfte eleverna fram åtta olika kontextuella faktorer som detrodde hade ett samband med hög närvaro. Dessa lät sig kategoriserades utifrånhuvudkategorierna pedagogisk miljö (digitala verktyg, arbetsbelastning, relevans, flexibilitet och variation) och social miljö (relationer, skolklimat, skolmat). Resultaten analyserades utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori och relaterades till relevant forskning utifrån faktorerna lärmiljö, skolklimat, relationer och skolanknytning.I examensarbetets avslutande del diskuterades de specialpedagogiska implikationerna avresultaten och kopplades till Specialpedagogiska skolmyndighetens modell för tillgängliglärmiljö och de indikatorer som enligt modellen är utmärkande för en tillgänglig utbildning.

Sammanfattning/AbstractLindvall, Jenny (2019). Närvarofrämjande arbete ur ett specialpedagogiskt perspektiv- en fallstudie i grundskolans tidigare år. Specialpedagogprogrammet, institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Syftet med studien är att ta reda på hur man i skolan arbetar med att främja närvaro bland eleverna och hur arbetet med att förebygga problematisk skolfrånvaro ser ut. Vilka roller har rektor, specialpedagog och pedagogerna i arbetet med att främja närvaron, hur ser rutinerna ut, och hur ser arbetet ut med problematisk frånvaro?Min ambition var att lyfta och vidga perspektivet kring problematisk skolfrånvaro och det närvaro främjande arbetet på skolan och förhoppningsvis kunna bidra med kunskap för att utveckla det arbetet. För att ta reda på detta gjordes intervjuer med tre pedagoger, en specialpedagog och rektorn på skolan. Intervjuerna spelades in och sedan transkriberades. Resultatet visade att pedagogerna, specialpedagogen och rektorn hade olika syn på vad närvarofrämjande arbete innebär, och att pedagogerna arbetar med det på olika sätt i klasserna. Pedagogerna arbetade även olika utifrån deras egna tankar kring vad det är som gör att ett barn vill komma till skolan eller stannar hemma. Det framkom även att det saknas tydliga rutiner i hur frånvaron hanteras och att samarbetet såg olika ut beroende på vilken pedagog som svarade och vad de bakomliggande orsakerna till frånvaron berodde på. Resultaten har kategoriserats utifrån svaren från respondenterna och delades in i huvudkategorier utifrån relationer, frånvarofaktorer, pedagogiskmiljö och specialpedagogiska perspektiv. Resultaten har tolkats och analyserats utifrån relevant forskning inom området och ur ett systemteoretiskt perspektiv. I den avslutande delen av examensarbetet diskuteras de specialpedagogiska implikationerna och det specialpedagogiska uppdraget då specialpedagogen har en viktig funktion ibland annat arbetet med ett relationellt förhållningssätt, lärmiljön och det förebyggande arbetet med att främja närvaro.NyckelordKänsla av sammanhang, närvarofrämjande arbete, relationer, problematisk skolfrånvaro, elevhälsa.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare verksamma inom gymnasieskolan arbetar och samverkar för att främja elevnärvaro samt hur detta arbete kan utvecklas. Studien utgår från en kvalitativ ansats och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att relationsskapande och motivationsstärkande arbete är nyckelfaktorer för att främja närvaro. Studie- och yrkesvägledare skapar trygghet och motivation genom att bygga relationer med eleverna, använda motiverande samtal, målplanering, utveckling av individuella studieplaner samt insatser som gruppvägledning. Samverkan med elevhälsoteamet är avgörande för ett framgångsrikt närvarofrämjande arbete. Analysen pekar på att samverkan underlättas genom tydliga roller och ansvarsfördelning, vilket minskar risken för missförstånd och ineffektivitet. Det närvarofrämjande arbetet behöver utvecklas genom tydligare rutiner och strukturer som möjliggör gemensamma och likvärdiga insatser inom hela skolan. Det betonas även att studie- och yrkesvägledare bör få mer tid och möjlighet att arbeta motivationsstärkande genom gruppvägledning. Slutsatserna betonar vikten av att kontinuerligt utvärdera och anpassa strategier för att möta elevernas individuella behov, och visa på hur viktigt det är att närvara i skolan. Genom att integrera studie- och yrkesvägledare i ett helhetsperspektiv inom elevhälsan och främja deras samarbete kan skolnärvaron förbättras betydligt.