Uppsatsen ställer frågor kring- och undersöker hur man som uttolkare av notbild och teatermanus går tillväga för att det man framför på scenen ska kännas som att det har förankring i en själv, trots att det är någon annan som är upphov till grundmaterialet. Syftet är att undersöka hur musiker och skådespelare ser på sitt arbete med sin respektive text för att söka efter likheter, skillnader, motsättningar och därigenom öppna upp för vidare sätt att tänka kring interpretation. I uppsatsen finns också ett sökande efter något som skulle kunna fungera som allmängiltiga strategier för alla som arbetar med någon form av interpretation.En mängd litteratur i ämnet har genomgåtts och intervjusamtal har genomförts med två musiker och två skådespelare. Eftersom ett tolkningsarbete ofta upplevs som en väldigt subjektiv process finns det i uppsatsen en vilja att låta personliga röster få komma till tals, både i form av citat från böcker, ordagranna citat från intervjudeltagarna och från uppsatsens författare.Tankar kring vad man med konstnärliga uttryck strävar efter och vad det här arbetet givit mig avslutar uppsatsen. / The essay investigates how you deal with the score as a musician and the script as an actor to make the performance on stage a part of yourself, although somebody else is the creator of the piece. The aim is to look into the musicians and the actors work to find similarity, differences, contraposition and through that open up for wider thinking in interpretation. The essay is also searching for something that could be genaral strategies for everybody working with interpretation.Literature has been read and interviews with two musicians and two actors has been made. As the interpretation often is seen as a subjective process is there in this essay a will to let personalities speak through quotes from books, word-perfect quotation from the interviews and from the author of this essay.Thoughts on what you seek for in artistic expression and what this writing has given me concludes the work.

Denna uppsats är en kvalitativ studie med hermeneutiskt perspektiv som utforskar andningsövningar utförda i början av musiklektionen i högstadiet under fyra veckors tid. Syftet med denna undersökning är att se på vilket sätt en kort andningsövning i början av lektionen kan bidra till studiero i klassen. I bakgrunden presenteras styrdokument, forskning och metoder för studiero i skolan, samt andning och fördelar av medveten/effektiv andning. Metoden som är använd i denna studie är kvalitativa intervjuer. Resultaten visar att en kort andningsövning i början av lektionen ger studiero för stunden på lektionen. Som avslutning av uppsatsen diskuteras elevernas och lärarens upplevelse av andningsövningen med teman som ritualer för studiero, studiero för stunden samt stillsamhet, andning och koncentration.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur HR arbetar med att integrera nya medarbetare i samband med företagsförvärv. Detta görs genom forskningsfrågorna “Hur ser processen ut för kunskapsöverföring i samband med företagsförvärv?”, “Hur ser HR- specialister på utmaningar och problem i processen för kunskapsöverföring i samband med företagsförvärv?” samt “Hur påverkar HR:s delaktighet i processen utfallet?”.Tidigare forskning belyser en ökning av företagsförvärv men problematiserar detta då företagsförvärv inte allt för sällan misslyckas (Laux, 2012). Studier som undersökt vad detta grundar sig i har funnit att kulturella skillnader och en dåligt genomförd integrering är primära anledningar till att förvärv misslyckas (Schuler & Jackson, 2001). Integrationsprocessen hanteras ofta till stor del av HR-avdelningen som ställs inför en rad utmaningar som uppstår när en större mängd individer från en dag till en annan skall integreras i ett företag. Undersökningen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med sju informanter från olika arbetsplatser med erfarenhet av arbete med företagsförvärv. Resultatet har analyserats genom en tematisk analys med grund i studiens teoretiska ramverk; organisatoriskt lärande, kunskapsöverföring, socialisering, förändringskurvan och Lewins trestegsmodell. Resultatet visar att HR:s arbete med att integrera förvärvade medarbetare i samband med företagsförvärv handlar om att hantera medarbetarnas upplevda oro och osäkerhet. Denna oro och osäkerhet har resultatet visat förhindras genom en gedigen plan samt genom fokus på god kommunikation och hög närvaro. Sammantaget upplever informanterna att hinder i integreringen av förvärvade medarbetare grundar sig i bristande kommunikation, medarbetarnas avhållsamhet till den nya organisationen, kulturella skillnader samt begränsade möjligheter till ett gediget förarbete. / The aim of this study is to contribute with knowledge about how HR integrates new employees in company acquisitions and fusions. This is done through the research questions; "How is knowledge transferred to the employees in company acquisitions?", "How does HR specialists view challenges and problems in the process of knowledge transfer in company acquisitions?" and "How does HR's participation in the process affect the outcome?". Previous research highlights an increase in company acquisitions, but questions this as Merger & Acquisitions tend to fail (Laux, 2012). Studies that has examined what this is based on have found that cultural differences and poorly implemented integration are primary reasons to why acquisitions fail (Schuler & Jackson, 2001). The integration process is often handled to a large extent by the HR department who faces numerous challenges when integrating the employees. The study was conducted through semi-structured interviews with seven informants from different companies, all with experience from working with M&As. The result was analyzed through a thematic analysis and found that HR's work with integrating acquired employees is a complex process and that the main focus is managing the employees perceived concerns and uncertainties. Moreover, the result indicates that this can be prevented by a solid plan and by focusing on good communication and high presence. Overall, the informants feel that barriers in the integration of acquired employees are based on lack of communication, employees' restraint, cultural differences and lack opportunities for a substantial preparation.