Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

Diss. Stockholm : Univ., 2004.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007.

Syftet med detta examensarbete är att klarlägga vad den svenska nationella identiteten kan sägas bestå av. Vidare vill vi undersöka om, och i så fall hur, svensk nationell identitet förmedlas genom läroböcker skrivna för gymnasieskolans Samhällskunskap A. Detta gör vi genom att utföra en semiotisk bildanalys av utvalda bilder från tre läroböcker. I en sådan analys läses bilder på samma sätt som text. Vi grundar vår analysmodell på Barthes semiotiska metod för att analysera bilder och deras myter. Vi kommer fram till att den svenska nationella identiteten är starkt förknippad med socialdemokratin och folkhemmet. I folkhemmet vävs tre centrala begrepp samman vilka utgör grunden för den svenska nationella identiteten. Dessa tre är demokrati, medborgarskap och modernitet. I vår analys kommer vi fram till att böckernas bilder förmedlar en svensk nationell identitet baserad på dessa tre begrepp. Vidare finner vi att den svenska nationella identiteten visar sig tydligast i jämförelse med bilder som representerar andra nationer och deras medborgare. Detta betyder att ett kollektivt vi framträder i kontrast till framställningarna av dem i läroböckerna. I den avslutande diskussionen reflekterar vi kring de problem som kan uppstå när den svenska identiteten manifesteras genom att man utmålar den andre som stereotyp. Vi lyfter fram att detta ställer krav på pedagogen att ha ett kritiskt förhållningssätt till de läroböcker som används i undervisningen. / The aim of this essay is to sort out what the Swedish national identity is said to consist of. Further, we aim to examine if, and how, Swedish national identity is conveyed through textbooks written for the course Samhällskunskap A in the Swedish gymnasieskola. In order to do this, we perform a semiotic analysis of selected images from three textbooks. In an analysis of this kind one reads the images as text. Our model for the analysis is based on Bathes’ semiotic model for analysing images and the myths they convey. We come to the conclusion that the Swedish national identity is strongly connected to social democracy and folkhemmet. In folkhemmet three central concepts form the foundation of the Swedish national identity. These three concepts are democracy, citizenship and modernity. In the analysis we come to the conclusion that the textbooks’ images convey a Swedish national identity based on these three concepts. Further, we find that the Swedish national identity is made clearest in a comparison to images representing other nations and their citizens. This means that a collective us is visible in contrast to the representations of them in the textbooks. We reflect upon the problems that can arise when the Swedish identity is manifested through stereotyping the other, in our closing discussion. We focus on the demands that this puts on the teacher to have a critical approach towards the textbooks that are used in the education.

No description available.

Uppsatsen undersöker hur bildmagasinet Se valde att porträttera den svenska identiteten under andra världskriget, genom att analysera bilderna i tidskriften med hjälp av Mral och Olinders bok Bildens retorik i journalistiken, boken behandlar fotografiers roll i journalistiken och presenterar relevanta begrepp för bildanalys. Återkopplingen till den svenska identiteten har undersökts utifrån Gaunt, Löfgren och Fazlhashemis begreppshantering om nationell identitet. Gaunt och Löfgren går i boken Myter om svensken igenom hur de svenska kulturella värderingarna föds, var de kommer ifrån och vad de egentligen betyder. I antalogin Sverige och de andra visar Fazlhashemi hur man porträtterar andra kulturer genom att ställa den i motsats till sin egen kultur. Det material av Se som uppsatsen bygger på är årgångarna 1939, 1942 samt 1944-1945, det vill säga under upprustningen, krigets mitt och slutligen det sista krigsåret. De bildreportage som har undersökts är främst bilder porträtterande svensk militär och statsministern, tysk militär samt militärer tillhörande andra nationaliteter.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2008.

The aim of this study is to examine how national identity is expressed in popular history books for children. The source material consists of five popular history books from between 1962 and 1993. The books have been analysed using the method of conceptual history. This method is based on the assumption that language will always reflect the cultural, political and social world, which is why it's well suited for an analysis of the presence of an idea (the nation) in text. The chosen concept for this study is "the Swedes". The concept's synonyms, opposites and associated words are identifed. This is followed by a discussion based on the theoretical framework and historical background. The essay concludes that expressions of national identity are present in all five books, but in different forms and to varying degrees.

Denna uppsats är en fokusgruppstudie som handlar om människors känsloattityder, upplevelser och åsikter om EU och begreppet demokrati i förhållande till EU. I anknytning till detta diskuteras även hur informanterna ser på sin identitet kopplad till det nationella och europeiska, samt hur de upplever vikten av EU’s funktionalitet och krishantering för att känna förtroende för EU som organisation. Syftet är att få en djupare förståelse för just de upplevelser och tankar som informanterna delar med sig av och hur de diskuterar dem. Med hjälp av empiriskt material ifrån två genomförda fokusgrupper, en tematisk analysmetod samt teori och tidigare forskning som berör demokrati, demokratisk legitimitet, accountability, europeiskt medborgarskap och nationell identitet, landar uppsatsen i en dubbelsidig slutsats som visar på att deltagarna i studien både har intagit någon slags passiv men observant åskådarplats men samtidigt gärna vill bli mer insatta. Man tror och hoppas att EU är en kraft för samarbete och lösningar, men ser också hur de inte alltid uppfyllt de förväntningarna tidigare. Analysen behandlar också uttalanden som tyder på att den nationella identiteten hos informanterna är stark, men också inkorporerar inslag av europeiska element