The overall purpose guiding this thesis was to assess the possibility of liberal nationalism in Sweden. In order to do that, a descriptive analysis of Swedish citizens attitudes regarding national identity is needed. National identity was assessed as an umbrella term consisting of four separate dimensions: national attachment, national pride, national chauvinism and a normative conception of national identity. The dimensions can be separated empirically and result in different consequences. It’s assumed that older people have stronger feelings about national identity compared to younger. This presumption was tested with a Chi2-test between people below and over 65 years old, acquired from a representative sample of the Swedish people. The main result from this thesis was that overall the Swedish people have a strong attachment to their country, with over 90% feeling close or very close to Sweden. Most are also proud over their citizenship (over 90%), where a strong sense of pride originates from the way democracy works (80%). Attitudes about the normative conception of national identity showed that respect of political institutions and laws, language and culture are seen as important elements of a true Swede. Around 23% had chauvinistic attitudes. The result is however not conclusive since 40% of the respondents chose a non-saying alternative. This requires further investigation, preferably with a qualitive approach. Together with an ethnic conception of Swedishness, chauvinism is the part of national identity that clearly relates negatively to liberal nationalism. In general, no clear differences were found when comparing older with younger. Except for the normative conception of national identity, where a statistic significant difference showed that older have higher demand and also a more ethnic understanding of citizenship. There was also a tendency that older identified more strongly with Sweden, and younger were prouder of how democracy works.

Denna uppsats undersöker relationen mellan amerikanska krigsfilmer om Vietnam och det samtida mottagandet av dessa i Sverige. Frågeställningen lyder: Hur mottogs den första vågen av filmer med anknytning till Vietnamkriget som nådde de svenska biograferna 1978–79? Den historiska receptionsstudien utgår från samtida tidningsartiklar och recensioner från Kungliga Bibliotekets arkiv för svenska dagstidningar som berör åtta utvalda filmer: Hjältar (Heroes, Jeremy Paul Kagan, 1977), Rolling Thunder (John Flynn, 1977), The Boys in Company C (Sidney J. Furie, 1978), Hemkomsten (Coming Home, Hal Ashby, 1978), Dog Soldiers (aka Who’ll Stop the Rain?, Karel Reisz, 1978), Deer Hunter (The Deer Hunter, Michael Cimino, 1978), Sista utposten (Go Tell the Spartans, Ted Post, 1978) och Apocalypse (Apocalypse Now, Francis Ford Coppola, 1979). Analysen genomförs utifrån tre specifika teman i receptionen: a) Den amerikanska krigsfilmsgenren i relation till nationell identitet, b) Krigsveteranernas möte med det civila samhället och c) Den etniska representationen av vietnameser. I resultaten framgår att samma film ofta bedömdes på olika sätt, vilket i många fall kan förklaras utifrån receptionsteoretiska begrepp. Skillnader i sociokulturell kontext och journalistisk ambition kan förklara viss variation. Det stundtals negativa mottagandet kan bero på att den svenska kontexten skiljde sig från den amerikanska, bland annat i synen på genre och nationell identitet, men även i fråga om representationen av vietnameserna i filmen. Att Vietnamkriget fortfarande var en infekterad fråga under slutet av 70-talet har en inverkan på alla tre tematiska analyser, där en generell tendens att politisera filmrecensioner tydligt framkommer i studien. Hur detta skiljer sig från mottagandet av senare decenniers vietnamfilmer, under ett annat politiskt samhällsklimat, är ett utmärkt ämne för fortsatta studier.

The essay is an effort to distinguish and highlight the re-/production of an imagined national identity in Swedish newsreel, known as the SF-journal, through the years 1935-1945. Furthermore the essay will also highlight the re-/production of a gender based national identity and the re-/production of ‘the other’. The material was gathered from the SF-journals digitalised library at ÖppetArkiv.se, then analysed using the textual dimension of Norman Fairclough’s critical discourse analysis. The theoretical approach contains, amongst others, Benedict Anderson’s theory regarding the nation as an imagined community, Yvonne Hirdman’s theory concerning the existence of a gender contract and Stuart Halls the preferred meaning. An imagined national identity based on modernity, duty, healthism and the symbiosis between citizen and nature is a reoccurring theme, where modernism is the dividing factor between the imagined identity of Swedish men and women, and where stereotypical and belittling productions of ‘the other’ is a repeated occurrence.

<p>2023-10-12</p>

I föreliggande studie har den politiska diskursen kring nationell identitet i Sverige undersöktsför att bidra till en bredare bild av den diskurs som produceras när det talas om nationellidentitet i den politiska debatten. Med hjälp av social identitetsteori och ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv på nationell identitet undersöks hur denna diskursbeskriver oss, det vill säga svenskar, och dem, det vill säga icke-svenskar. Tidigare forskninghar visat att diskursen om nationell identitet relaterar till exkludering av främmande grupperoch olika nivåer av fördomar mot invandrare. Med den kritiska diskursanalysen som verktyganalyserades två politiska debatter med 8 års mellanrum för att undersöka likheter samtskillnader i hur diskursen kommer till uttryck de olika åren. Resultatet fann att den politiskadiskursen kring nationell identitet i Sverige innehöll olika teman som beskrev oss och dem.Ett tema inom diskursen koncentrerade sig på att ge positiva skildringar av Sverige, medan deandra fokuserade på gränsdragning samt skillnader mellan oss och andra. Studien fannslutligen att dessa teman har förändrats mellan de två debatterna och dessa förändringarimplicerar förändringar inom diskursen som främst gått mot att ställa fler krav på vad somkrävs för att inkluderas i svenskheten.

Syftet med denna studie är att undersöka hur konstruktionen av ett nationellt identitetsideal sker inom den diskursiva praktik som artiklar och användarkommentarer tillsammans skapar på de invandrings- och mediekritiska nyhetsplattformarna Avpixlat och Nyheter Idag. Vårt huvudsakliga fokus har varit genus och kultursyn, eftersom dessa aspekter utgör en grundläggande del av identitetskonstruktionen. Kathryn Woodward (1997) menar att all identitetskonstruktion sker genom simultana processer av inkludering och exkludering. Genom att exkludera ‘de Andra’ från ett föreställt ‘vi’ erbjuds möjligheten att avgränsa vad ‘vi’ inte är och på så sätt undvika att uttryckligen fastslå vad ‘vi’ är. På detta sätt kan inre motsättningar eller självmotsägelser döljas och ignoreras. Detta blir särskilt aktuellt då den rådande flyktingkrisen medför att människor tvingas lämna sina hemländer för att på obestämd tid befinna sig inom andra nationella gemenskaper. Vilket i sin tur aktualiserar frågan kring medborgarskap samt vem som betraktas som svensk och inte. Vi kommer därför att använda oss av teorier kring hur nationalism och nationell identitet skapas, vilken roll genus fyller i denna process samt hur vi kan förstå den kultursyn som uttrycks av artiklar och i användarkommentarerna. I analysen har vi använt oss av en kritisk diskursanalys enligt Faircloughs modell. Han menar att språket är simultant konstruerat och konstruerande, men även att språket innehåller möjligheter att skapa omedvetna maktstrukturer i den språkliga praktiken, vilka kan dölja ideologiska förtecken samt rådande maktförhållanden. Metoden avser därför att avtäcka dessa strukturer. Detta sker genom analys av texter på tre nivåer: text, diskursiv praktik samt social praktik.Utifrån vår analys menar vi därför att användarkommentarerna använder sig av en kultursyn från globaliseringsparadigmet clash of civilizations i kombination med ett orientalistiskt synsätt, för att konstruera ett imaginärt nationellt identitetsideal. Genom att producera de binära oppositionerna 'vi svenskar' och 'de Andra' möjliggörs en identifikation i negation till 'de Andras' tillskrivna och oönskade egenskaper. Genus fyller vidare en tveeggad roll i denna konstruktion. Å ena sidan gestaltas kvinnor enbart som objekt för kvinnosyn: 'vår' jämställdhet och 'våra' goda jämställda män i konstrast mot 'Andras' förlegade och förtryckande kvinnosyn. 'Deras' kvinnosyn riskerar även att gå ut över 'våra' kvinnor och placera dem under samma förtryck som 'Andra' kvinnor upplever. Å andra sidan möjliggörs genuskonstruktionen av mannen som nationens beskyddare, där kvinnor 'är' nationen medan män 'gör' nationen. Mannen framställs här som det aktiva subjektet, vars ansvar är att beskydda nationen från såväl inre som yttre hot. Vidare menar vi att det finns ett tydligt maskulinitetsideal, där jämställdhet utgör den främsta markören för 'svenska män’ samtidigt som artiklar och användarkommentarer etablerar en negation av ‘de ojämställda Andra’, där män från ‘Andra’ kulturer anses representera en patriarkal och förtryckande struktur.

This paper is about the construction of a ”Swedish” identity in the novel Montecore: en unik tiger by Jonas Hassen Khemiri (translated in English to Montecore: the silence of the tiger). In the paper I start by, after a short introduction, introducing the theoretical background against which the novel will be analyzed. The main focus is postcolonial theories with Edward Saids work about making “the Other” as a base. I then go through some contemporary Swedish studies about race as a category and internalized racism, make a brief introduction to performativity, to finish with the thought provoking theories about the cyborg by Donna J. Haraway. In the section about method I present discourse analysis and the social constructionism that permeates postcolonial studies and discourse analysis and therefore the paper. Finally I analyze the material. In this section I use made-up dialogues to illustrate the different positions the characters take when responding to the imagined community that is Sweden, and the conditions imposed on those wanting to be accepted as Swedes. I use policy documents of a Swedish political party, Sverigedemokraterna (the Sweden Democrats) as a counterpart in the dialogues. Thereafter I have a short conclusion, and then you’re free.

Uppsatsens syfte är att studera porträtteringen av nationell identitet i Don DeLillos Falling Man och Amy Waldmans The Submission i förhållande till efterverkningarna av 9/11. Studien utgörs av undersökande och jämförande analyser av romanerna utifrån ett litteratursociologiskt samt postkolonialt perspektiv med fokus på nationalism, religion och commemoration.   Studien har presenterat hur amerikansk identitet har ifrågasatts och problematiserats i romanerna Falling Man och The Submission, och visat hur religion, commemoration och nationalism hänger samman med den amerikanska identiteten. En identitet som visat sig föränderlig och problematisk i efterverkningarna av 9/11. Studien har också kunnat visa att böckerna inte ämnar att lyfta fram en gestaltning av identitet som något allenarådande eller fast, utan att de istället visar hur identitet ständigt förändras och skiljer sig från karaktär till karaktär, genom problematiserandet kring tillhörighet, trygghet och trauma.

The purpose of this thesis is to study and analyse the Gorky Museum in Moscow, a house museum dedicated to the writer Maxim Gorky. The work explores the socio-political and cultural background for the museum, as well as what is conveyed there today, and how the museum approaches problems that house museums generally struggle with. The empirical part of the study is based on the fieldwork that the author conducted at the Gorky Museum during one month in the autumn of 2016, during which open and participant observation of the daily work at the museum was carried out. Attentive observations and systematic notes from guided tours constitute the basis for the description of the material and immaterial features of the museum. For the chapter on the historical and cultural context concerning the Gorky Museum, literary sources were used. The results of the study imply that there existed an authorised heritage discourse (AHD) in the Soviet Union that was directly governed by the authorities, that museums in the Soviet Union were politicised in a much more open manner than in the West, and that the young Soviet state needed to form a national identity for which Maxim Gorky and his literature came in handy. Further, they show that what is conveyed at the museum is something more than just Gorky himself, and that the complex relationship between Gorky and the house changes the impression that the visitors to the museum experience. Lastly, they demonstrate that the Gorky Museum is not exempt from dealing with questions regarding authenticity, representativeness, stereotypization and ”genius loci”, i. e. a sense of the lingering presence of the person commemorated. The conclusions to be drawn from this are that the complexity of the Gorky Museum lie in the fact that a collision between different values can be discerned at the museum, that a disharmony between Gorky and the house itself can be perceived, and that there exists more than one ”genius loci” at the Gorky House. This is a two-year master’s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies.

Studien undersöker hur tre svenska tidningsmedier konstruerade nationell identitet i sin rapportering i samband med det svenska fotbollslandslagets matcher mot Danmark och Portugal i kvalet till världsmästerskapen 2010. Tidningsartiklarna har analyserats med hjälp av kritisk diskursanalys, närmare bestämt Faircloughs tredimensionella analysmodell. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i ett flertal etablerade teorier. I det teoretiska blocket ingår den kritiska diskursanalyen som teori, hur nationella identiteter konstrueras och metaforernas betydelse för människors uppfattningar om världen. Studiens resultat visar att mediernas rapportering huvudsakligen konstruerar nationell identitet på tre olika sätt. För det första skapas en distinktion mellan ”vi” och ”dom”. För det andra förmedlar medierna föreställningar om en gemensam nationell historia, nutid och framtid. För det tredje används stereotyper som framhåller existerande skillnader mellan olika nationaliteter. Ifråga om samhällets maktförhållanden bidrar medierna till att upprätthålla en världsordning grundad på nationalstatens existens. Genom att mediernas rapportering innehåller inslag som reproducerar föreställningar om nationell identitet bevaras de samhälleliga hegemoniska sociala relationer och maktstrukturer som är ett resultat av den nationalstatliga tanken.