Intentionen med detta arbete är att uppmärksamma citizenship education som blivit allt mer betydande när det gäller skapandet av nationell enighet/identitet i Kenya. Mer specifikt innebär det att arbetets syfte var att undersöka hur utvalda kenyanska gymnasielärare arbetar med att förmedla kunskapen om citizenship education för att skapa nationell identitet och vilket innehåll som presenteras. Bifrågan blir om lärarna därefter uppmanar eleverna på något sätt att praktisera den kunskap som förmedlas i skolan om demokratiska rättigheter i samhället. För att besvara undersökningens frågeställningar har jag granskat dokument, i form av litteratur och databaser samt genomfört intervjuer, vilka sedan har analyserats. Respondenterna i intervjuerna har fått svara på likvärdiga frågor och ämnesområden där sedan dessa har satts i kontrast mot varandra för att frambringa eventuella differenser. En av slutsatserna visade att citizenship educations betydelse är stor när det gäller att bilda en nationell identitet bland eleverna. Lärarnas arbetsmetoder bestod av enkel traditionell klassundervisning där eleverna inte alls praktiserade innehållet utan lärarna uppmanade sina elever att använda kunskapen som förmedlades utanför skolans värld, till exempel i olika föreningar. Innehållet kretsade kring att försöka förmedla kunskaper om vilka rättigheter och skyldigheter en kenyansk medborgare har, förespråka nationalism samt patriotism. Det visade sig att nationalism och patriotism var de viktigaste delarna när det gällde att bygga upp en nationell enighet/identitet i det demokratiska Kenya.   Nyckelord: citizenship education, nationell identitet, demokrati, Kenya, lärare, samhälle. / The intention of this work is to draw attention to citizenship education that has become increasingly important in the creation of national unity / identity in Kenya. More specifically, it means that the work was to examine how selected Kenyan secondary school teachers are working to convey the knowledge of citizenship education to create national identity and what content is presented. Second reflection is to see if the teachers in any way invite the students to practice the knowledge that they conveyed in school on democratic rights and practice these in the society. In order to answer the survey questions, I examined the documents in the form of literature and databases, and conducted interviews, which were then analyzed. Respondents in the interviews have been asked similar questions and issues where they have been contrasted with each other to bring forth any discrepancies / affinities. One of the findings showed that citizenship educations are of immense importance in terms of forming a national identity among students. Teachers' practices consisted of simple traditional classroom where students didn’t have the chance to practice the content. Instead the teachers asked their students to use knowledge that was transmitted outside the school context, for example, in various compounds. The content revolved around trying to convey the knowledge of rights and obligations that a Kenyan citizen is holding, and also advocating nationalism and patriotism. It turned out that nationalism and patriotism were the main fragments when it came to building a national unity / identity in democratic Kenya.   Keywords: citizenship education, national identity, democracy, Kenya, teachers, society.

Studien utforskar området mellan den svenska integrationspolitiken som aktivt försöker komma ifrån nationalistiska uttryck och den svenska försvarspolitiken som tycks underhålla dessa. Integrationspolitiken har beskyllts för att ha varit allt för fokuserat på en uppfattning om att invandrare och svenskar har varsin kulturell särart. Detta har lett till en uppdelning om “vi” och “de Andra” och därmed integrationspolitikens misslyckande. Studien undersöker spår av denna uppdelning i försvarspolitiken. Syftet med studien är således att undersöka hur den försvarspolitiska diskursen i offentliga media konstruerar “svenskhet” och “den nationella gemenskapen”. Diskursteoretiska perspektiv används för att utforska hur olika strukturella nivåer påverkar identitetsskapande. Studien har genomförts genom diskursanalys av tidningsartiklar och blogginlägg. För det första konstrueras den nationella identiteten i relation till “signifikanta andra”. Den mest framträdande signifikanta andra i diskursen är Ryssland som konstrueras som en hotbild gentemot vilken Sverige identifierar sig. För det andra interagerar strukturer som Norden, EU och Nato i diskursen, och interpellerar subjektspositioner som solidaritet, neutralitet och nordisk gemenskap. Dessa internationella samarbeten diskuteras i relation till Sveriges roll internationellt samt de delade värderingar som de grundar sig på. För det tredje finns en underliggande hegemoni i nationalismen som grundas i nationalstater och som genomsyrar diskursen och påverkar hur den nationella identiteten konstrueras. / This study explores the area between the Swedish integration policy, which actively tries to get away from expressions of nationalism, and the Swedish defense policy that seems to maintain them. The integration policy has been accused of being too focused on the notion that immigrants and Swedes each have a distinct cultural nature. This has led to a division of "us" and "the Others" and thereby the failure of the integration policy. The study examines the traces of this division in defense policy. The purpose of this study is therefore to examine how the defense policy discourse in the public media constructs "Swedishness" and "the national spirit of community". Theoretical perspectives from discourse theory are used to explore how different structural levels affect the shaping of identity. The study was conducted through a discourse analysis of newspaper articles and blog posts. Firstly the national identity is constructed in relation to "significant others". The most prominent significant other in the discourse is Russia, which is constructed as a threat. This threat is one of the factors which defines what is and isn’t “Swedish”. Secondly, structures like the Nordic geopolitical area, the EU and NATO interact in the discourse, and interpellate subject positions such as solidarity, neutrality and a Nordic spirit of community. These international collaborations are discussed in relation to Sweden's role internationally and the shared values which they are based on. Thirdly, there is an underlying hegemony of nationalism which is based in nation states. It permeates the discourse and influences how national identity is constructed.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2008.

Denna uppsats handlar om hur grannlandet och nationella identiteter konstrueras i den dansk-svenska invandringsdebatten mellan åren 2000 och 2015. Det dansk-svenska förhållandet har under lång tid präglats av rivalitet och en sorts kärvänlig osämja som tagit sig uttryck genom olika konflikter. Den senaste tiden har detta framförallt märkts av i värdepolitiska frågor så som feminism och invandringsfrågor. Denna undersökning syftar till att ge en djupare förståelse för hur idéer om identitet och sociala rum konstrueras genom språkliga praktiker i just den invandringspolitiska domänen. För att undersöka detta används tidningstexter från år 2000–2015, från både danska och svenska större tidningar. Undersökningen utgår från ett socialkonstruktionistiskt och diskursteoretiskt perspektiv där språket undersöks som ett diskursivt verktyg som fixerar och förhandlar betydelse om, i detta fall, uppfattningar kring identitet, nationalism och sociala rum. Inom domänen finns ett antal konkurrerande uppfattningar, diskurser, om respektive grannland men gemensamt för dem alla är att de syftar till olikgörande mellan Sverige och Danmark. Utmärkande är också att den diskursiva processen, i vilken klart avgränsade sociala rum i form av nationer konstrueras, inte bara präglas av ett stort utbyte mellan nationerna utan också innehåller i stort sett samma betydelseinnehåll i bägge länders material. Tidigare forskning har gett en bild av att det i detta område finns nationella identiteter som ställs emot pan-nationella identiteter – och att dessa är oförenliga. Den diskursiva process som beskrivs i denna uppsats verkar snarare bygga på en stark dansk-svensk gemenskap där nationella identiteter konstrueras i samarbete. Med tanke på ländernas historia av rivalitet i nationalismens namn är det kanske mer rättvisande att tala om rivalitet och nationalism som en utpräglad del av den skandinaviska gemenskapen.

The main focus of this study has been to, with the use of a comparative curriculum analysis study the official swedish approach on the Sami people, and thereby the approach on human rights, ethnicity, national identity and citizenship. Moreover the study has aimed to compare the Swedish approach with the Norwegian and Finnish approach to se similarities and disparities on both the Sami people and above stated concepts. The results show that the countries treat the Sami people differently in their curriculums, both when it comes to quantity and quality. Sweden views the Sami as a minority amongst others, the same can be said for Finland. Norway on the other hand views the Sami as a unique group. The Swedish view on citizenship is international, the Norwegian national and the Finnish global. When it comes to national identity and ethnicity both Sweden and Finland has a rights-based approach while Norway has a culture-based approach.

This thesis concerns political communication during the coronavirus pandemic and aims to examine how Donald Trump and Emmanuel Macron articulate power and national identity in two speeches. The research questions posed were 1) Which were the communicated discourses in Donald Trump’s and Emmanuel Macron’s speeches to their respective nations? 2) What are the similarities and/or differences between how Donald Trump and Emmanuel Macron communicated power and which part does national identity play in their speeches? The theoretical framework used involved Foucault’s theories concerning discourse as well as his notions on power, discipline, knowledge, truth, and governmentality, which were also used as an analytical framework. Moreover, the research questions were answered using a qualitative content analysis on the textual aspects of the speeches and a semiotic analysis on the visual aspects of the speeches. The results concluded that both Trump and Macron frequently used nationalistic discourses in order to unite and coordinate their respective nations, as well as economic and political discourses. Macron also used a militaristic discourse in his speech, while Trump isolated and elevated the United States from the rest of the world. Furthermore, power was manifested through political decisions and appealed to individual responsibility and discipline. Additionally, Macron highlighted state power with rules and punishment. Finally, this study can shed light on populist political communication during the coronavirus pandemic.

Arbetet fokuserar på medlemmar i supporterorganisationen BHFanaticos, specifikt deras medlemmar som bor i Sverige. Uppsatsen kommer att handla om hur dessa medlemmar inom organisationen tänker när det gäller val av ett landslag som de föredrar och vilka orsaker som kan finnas bakom deras beslut. Det här är således syftet som jag vill uppnå med min uppsats, då jag önskar att öka kunskapen om detta ämne. I mitt val av teori utgår jag utifrån forskaren Pierre Bourdieu och hans begrepp om habitus. Även andra begrepp och definitioner tas upp i uppsatsen som jag anser är relevanta för uppsatsen och läsaren att få en överskådlig bild om arbetet. För att besvara studiens syfte och frågeställningar är metodansatsen vald att vara i en kvantitativ form och dess empiriska material är huvudsakligen samlat med hjälp av BHFanticos medlemmar i Sverige i form av en enkät. Arbetet består även av en litteraturgenomgång där relevanta böcker och akademiska tidskrifter används som tidigare forskning för att komma fram till arbetets syfte. Resultatet av studien bygger på analysen av resultat ur den använda enkäten och huvudteorin som forskaren använde sig utav i denna pilotstudie. Resultatet visar att BHFanaticos medlemmar i Sverige har ett större intresse för bosnisk idrott jämfört med svensk. Utifrån den här undersökningen tyder resultatet på att det finns en koppling till Bourdieus teori om habitus. Det krävs dock större undersökningar för att kunna konstatera påståendet.

This paper examines the exhibition Allmänna konst- och industriutställningen in Stockholm 1897 and how landscape paintings by Swedish artists possibly could be interpreted as a part of the exhibitions political intention of being nationalistic. Methodically it is influenced by art historian Michael Baxandalls social history concept period eye. Focus is here about how and with what arguments the paintings could be said to be a fruit of their society. The purpose is to investigate whether, and if so, with witch rhetorical language the paintings were exhibited to help communicate a notion of common national values. The result shows that the paintings were exhibited together with international paintings, not side by side but divided country by country. Several paintings have parts in their motifs that in this context can be said to be related to the construction of national identity. A conclusion is that both paintings and context are performative.