Påträngande och störande annonser har blivit alltmer vanligt på internet vilket har medfört att konsumenter fått en alltmer negativ inställning till online-annonser. Därmed har användningen av mjukvaror för blockering av annonser på senare tid blivit alltmer vanligt. Detta har medfört minskningar i reklamintäkter för företag som använder sig av webbaserad marknadsföring, vilket har lagt för handen att de måste anpassa sina online-annonser till konsumenten för att kunna hålla verksamheten lönsam. Syftet med denna studie är att undersöka vilken typ av online-annonser som används för att nå ut till användare på internet på ett mindre påträngande och irriterande sätt samt vilken inställning de har till annonsblockerare. Uppsatsen har en triangulär ansats i form av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer som stärks och jämförs med en kvantitativ enkätundersökning. Av slutsatsen framkommer det att native advertising är det mest effektfulla annonsformatet för att nå ut till konsumenter på ett mer accepterat sätt. Samtidigt börjar fler företag som använder sig av online-annonser att införa betalväggar på sina hemsidor där konsumenter på internet tvingas stänga av sin annonsblockerare, bli nekade innehållet eller betala för att få tillgång till det. / Intrusive and annoying ads have become increasingly common on the internet, which has led to that consumers have a more negative attitude to online ads. Thus, using softwares for blocking ads have lately become more common. This has led to reductions in advertising revenues for companies that use web-based marketing which have forced them to customize their ads to the consumers in order to keep the business profitable.     The aim of this paper is to examine what type of online ads that is used to reach out to internet users in a less intrusive way and to see their opinion about adblockers. From a consumer perspective the study examines the view of the consumer on this development and if they fulfil their purpose. The thesis has a triangular approach with semi-structured interviews that is strengthened and compared with a quantitative questionnaire. The conclusion of the research have showed that native advertising is the most effective ad format to reach out to consumers in a more acceptable manner. At the same time more companies that are using online ads choose to introduce paywalls on their webpages where consumers on the internet are forced to deactivate their adblockers, to be denied the content or to pay to gain access to it.

Den här studien har studerat hur kändisar använder native advertising i podcast. Det gjordes genom att studera hur podcastprofilerna Alex Schulman och Sigge Eklund i sin podcast “Alex och Sigges podcast” framför sin reklam för nätkasinoföretaget Maria Casino. Vi ville skapa ny teoretisk kunskap kring området då native advertising är ett nytt fenomen, framför allt i podcast. På det teoretiska planet har vi använt oss av de teoretiska begreppen legitimering, kongruens och autenticitet. Som metod användes kvalitativ innehållsanalys. Vi såg att Schulman och Eklund legitimerar spel om pengar för sina lyssnare. Dessutom skapar de kongruens till Maria Casino och försöker verka autentiska kring spel om pengar. Vi diskuterar i slutet av uppsatsen vad för konsekvenser deras marknadsföring, i slutändan, kan få för lyssnarna. / This research has studied how celebrities use native advertising in podcasts. This was achieved by studying how the podcasters Alex Schulman and Sigge Eklund in there podcast “Alex och Sigges podcast” construct their advertisement for the online casino company Maria Casino. We wanted to create new theoretical knowledge about native advertising as it is a new phenomenon, specially in podcasts. In the theoretical field we use the theoretical terms legitimation, congruence and authenticity. As method qualitative content analysis, was used. We saw that Schulman and Eklund legitimize gambling to their listeners. In addition they create congruence to Maria Casino and try to act authentic about gambling. In the end of the paper, we discuss what consequences their advertising can get for the listeners.

Podcast är ett relativt nytt medium som ständigt ökar. Allt fler företag börjat få upp ögonen för podcast som marknadsföringskanal eftersom de kan nå en viss målgrupp. IF Skadeförsäkring var ett av de första företagen i Sverige att använda podcast som marknadsföringskanal genom ett längre sponsringssamarbete. De har sedan 2013 varit huvudsponsor av Alex och Sigges podcast. Samarbetet mellan IF och journalisterna och författarna Alex Schulman och Sigge Eklund handlar till stor del om att budskapet om IF vävs in i innehållet, med så kallad native advertising, till skillnad från många andra podcaster där sponsorerna nämns som inlägg separata från övriga innehållet. I denna studie studeras hur IF arbetar för att bygga sitt varumärke, vilka kärnvärden och mål de har och hur budskapet om IF kommer till uttryck i Alex och Sigges podcast som drivs av för IF externa aktörer. Metoden som används är en semistrukturerad intervju med IF samt en innehållsanalys av totalt 18 podcastavsnitt som analyseras med hjälp av tematisk analys. Resultatet indikerar att IF arbetar utifrån strategier för integrerad marknadskommunikation där marknadsföring och PR kombineras, där de arbetar med både reklam och publicitet. Målet med varumärkesbyggandet är att skapa en känsla för varumärket hos konsumenter, vilket liknar det som Matteo och Dal Zotto (2015) menar är typiskt för postmodern konsumism. Budskapet om IF i podcasten som förmedlas genom native advertising och storytelling liknar IF:s egna budskap utifrån företagets kärnvärden.

Native advertising has rapidly gone from a relative unknown form of content marketing to a highly sought-after form advertising online in a few short years. With the help of ad blocking services and consumer rejection of advertisements that consumers perceive to invade their privacy, native advertising is projected to continue its rapid growth in popularity. By design, native advertising assumes the form and function of its host’s own content. This study examines whether native advertising has adopted not only the aesthetic form and goals of journalism, but the conventions of journalism formed over more than the past century. / McAnulty College and Graduate School of Liberal Arts; / Journalism and Multimedia Arts / MS; / Thesis;

The aim of this thesis is to study native advertising and the public perception of newspaper credibility, and if this form of advertising have any ethical implications for the newspapers. Recent studies show that native advertising is perceived, from the public’s perspective, as a deceptive form of advertisement. Therefore this thesis also seeks to understand how the public copes with this deceptive form of advertisement. This thesis employs a qualitative research approach through focus group studies that include three different age groups, reaching from students aged 20-30 up to retirees aged 65 and up. Findings suggest that native advertising has a negative effect on the readers; the respondents explained that they found this form of advertising deceptive and also ethically problematic for the papers. Results also showed that the readers preferred advertisement where they felt in control of the outcome of the persuasion attempt. The study concludes that the public’s credibility judgment towards the newspapers weaken by native advertising.

Abstract Background Online Advertising is a continuously developing phenomenon, which helps several websites stay financially alive. However, online advertising tends to often be avoided by the consumers exposed to it, due to a number of perceived issues linked to online ads. One group of websites that are particularly dependent on advertising revenue are online news sites. Research on why people avoid ads have been conducted, but is limited to traditional online advertising approaches and older consumer segments, creating a gap which this thesis strives to fill. Purpose The purpose of this research is to investigate Generation Y’s perception of traditional advertising as well as in contrast to the new emerging alternatives. As a result of this, one main research question was formulated alongside with three subquestions. Method The research approach of this study consists of an exploratory research conducted through a multi-method approach with in-depth interviews and focus groups in order to find out how, why and what the subjects experience and perceive when exposed to advertising. Deciding on how to select the sample for the empirical study, the authors heavily focused on finding the appropriate number of participants that also fit suggested profile. In order to analyze the data, the framework analysis’ method and triangulation through multiple analysts was used. Conclusion This study came to the conclusion that most perceived issues, as those described in previous literature, remain for the most part accurate. The perceived issues of Goal Impediment and Ad Irritation are the major influencers for online ad avoidance. Native Advertising is successful in diminishing the perceived issues of Goal Impediment and Ad Irritation, but increased the negative perception of Ad Skepticism. Whitelist indicates to be a initiative that could diminish the issues resulting in Ad Avoidance, but lacks practical implementations.

I och med informations- och kommunikationsteknikens snabbt framskridande utveckling så har även sätten att nå ut med kommersiella budskap förändrats. Internets framfart och en utbredd användning av digital teknik har möjliggjort en stor spridning av kommersiella medieinnehåll. Det kan idag vara svårt som läsare att identifiera vad som är reklam och vad som är redaktionellt innehåll. Särskilt när annonsörerna allt mer förändrar sina annonser till att efterlikna utseendet på det kringliggande innehållet. En rapport från Stanford-universitetet visar hur elever får allt svårare att utvärdera information i texter från internet. De förskräckande resultatet i rapporten visar på en oförmåga hos studenterna att kritiskt granska information på internet och svårigheter att urskilja reklam från redaktionellt innehåll och dess avsändare (Stanford History Education Group 2016, Brooke 2016). Uppsatsens syfte är således att undersöka hur likhet och distinktion konstrueras i native advertising-annonser i förhållande till dess kringliggande redaktionella tidningsinnehåll. Den vetenskapliga metoden som används är en semiotisk analys av 8 stycken reklamannonser som förekommit i nätversionen av svensk dag- och kvällspress. Analysen visade hur native advertising-materialet genom olika detaljer konnoterade redaktionellt material genom bland annat format och text. Materialet förhöll sig interdiskursivt till andra genrer så som krönika, nyhetsartikel och konsumentjournalistik genom att konstruera sitt utseende med avsikt att konnotera dessa. Från många olika håll inom branschen så visas rekommendationer och förhållningssätt till hur reklamannonser bör utmärkas i tidningar för att undvika att läsas som redaktionell text. Utan hänsyn till detta så visade analysen hur alla de texter som undersöktes refererade, antingen intertextuellt eller interdiskursivt, till redaktionell text.

Detta är en kandidatuppsats i journalistik som har för avsikt att undersöka journalisters och native-producenters syn på native advertising. Native advertising är reklam som efterliknar det redaktionella materialet för att smälta in på plattformen. Frågeställningarna är följande:  Vad är bra respektive dålig native advertising enligt respondenterna? Hur påverkar native advertsing muren mellan den redaktionella och den kommersiella sidan? Hur ser framtiden ut för native advertising enligt respondenterna?  Syftet med studien är att undersöka hur inställningen till native advertising skiljer sig mellan journalister och native-producenter för att på det sättet bidra med en ny infallsvinkel till diskussionerna om annonsformen. Förhoppningen är att det tack vare denna studie i framtiden blir enklare att jämföra den redaktionella och den kommersiella sidans syn på annonsformen.  Metoden som använts i uppsatsen är kvalitativa semistrukturerade samtalsintervjuer. Fyra journalister och fyra native-producenter har intervjuats.  Resultatet visar att synen på native advertising skiljer sig mellan journalister och native-producenter, men inte lika mycket som jag förväntat mig. Det finns emellertid en mer positiv syn på annonsformen hos native-producenterna än hos journalisterna. Både journalisterna och native-producenterna menar att native advertising kan vara en inkomstkälla och bidra med meningsskapande kommunikation om det används på rätt sätt, men kan också vara förödande för mediebranschen om annonserna inte är tydligt märkta vilket skadar både mediernas och annonsörernas förtroende. Native advertising ses heller inte som en räddning för mediernas ekonomi.

Native advertising is a marketing strategy that aims to merge advertising into journalistic articles. It is a relatively new form of advertising that is rapidly growing and more media companies are applying this kind of content to secure their future revenues.   This study explores the understanding of native advertising and its impact on peoples trust towards today’s online newspapers. The thesis is a qualitative study based on eight interviews with online news consumers. The theoretical perspective in this study is based on research regarding trust, ethos and the struggling media landscape.   Our study shows that native advertising does have influence on the consumer’s perception towards online newspapers. It also shows that the level of confusion between journalistic content and native advertising is noticeable. For some of our respondents it was hard to define whether they were reading an article written by a journalist or a company.

Annonsformen native advertising är ett växande koncept i Sverige. Studier har visat att det föreligger svårigheter i att skilja native från redaktionell text, samt att förtroendet till både publicister och journalistik påverkas av den. Samtidigt är annonsformen ekonomiskt framgångsrik vilket underlättat för publicister under den digitala övergången. Ett flertal medieforskare har diskuterat detta dilemma i relation till konsumenternas uppfattning. Även generationstillhörighet har belysts i sammanhanget. Därför undersöker denna studie generationerna baby boomers och millennials uppfattning av native i journalistisk kontext. Detta undersöks genom en fokusgruppstudie bestående av två grupper för att besvara de tre huvudfrågorna 1) identifiering av och 2) inställning till native, samt 3) hur detta påverkar förtroendet för journalistik. Resultaten indikerar en påverkan på förtroendet till journalistiken, oavsett generation. Grupperna skiljer sig dessutom åt i hur de identifierar native, vilket kan bero på generationstillhörighet samt kulturella faktorer.