<p> </p><p>Forskning visar att dagens elever inte tilltalas av vare sig skolans undervisning i naturvetenskap eller bilden av naturvetenskapen som skolans undervisning målar upp. Studien syfte var att få en förståelse för hur lärare resonerar för att skapa meningsfullt lärande i naturvetenskap. I undersökningen intervjuades fyra lärare i naturvetenskap på grundskolans senare år och gymnasiet</p><p>Här menade man att undervisningen i naturvetenskap ska uppfylla för många mål, vilket leder till att den fylls med fakta. Detta går i sin tur ut över elevernas förståelse, intresse och motivation. Man menar därför att det är viktigt att stimulera eleverna och hjälpa dem att förstå innehållet så att intresset och en god självkänsla bibehålls. För att läroprocessen ska bli mer meningsfull och relevant för eleverna behöver dagens undervisning mer resurser i form av tid och pengar. Förslag på nya undervisningsformer framkom också. Man talade även om hur negativa attityder till naturvetenskapen och den naturvetenskapliga undervisningen skulle kunna förändras. Bland annat genom att hitta faktorer i undervisningen som är angelägen för eleverna, till exempel vikten av naturvetenskapliga kunskaper i olika yrken.</p>

Denna studies syfte var att undersöka vilka uppfattningar som lärare har beträffande begreppet lärande i samband med laborationer i den naturvetenskapliga undervisningen. Med ordet uppfattning menades ett antagande om något som en lärare var övertygad om eller tog för givet förhöll sig på ett visst sätt. För att få tillgång till lärares uppfattningar genomfördes idetta arbete sex intervjuer med lärare. Genom en kvalitativ fenomenografisk analys av dessa intervjuer har jag kategoriserat de uppfattningar av lärande som ligger till grund för lärares undervisning. I bakgrunden redogör jag för olika bakomliggande faktorer som kan ha påverkat lärares uppfattningar. Resultatet visar att lärarnas uppfattningar kan delas in i tre kategorier: Man lär sig genom att göra. Man lär sig genom att utgå från tidigare kunskaper. Man lär sig genom att diskutera.

Forskning visar att dagens elever inte tilltalas av vare sig skolans undervisning i naturvetenskap eller bilden av naturvetenskapen som skolans undervisning målar upp. Studien syfte var att få en förståelse för hur lärare resonerar för att skapa meningsfullt lärande i naturvetenskap. I undersökningen intervjuades fyra lärare i naturvetenskap på grundskolans senare år och gymnasiet Här menade man att undervisningen i naturvetenskap ska uppfylla för många mål, vilket leder till att den fylls med fakta. Detta går i sin tur ut över elevernas förståelse, intresse och motivation. Man menar därför att det är viktigt att stimulera eleverna och hjälpa dem att förstå innehållet så att intresset och en god självkänsla bibehålls. För att läroprocessen ska bli mer meningsfull och relevant för eleverna behöver dagens undervisning mer resurser i form av tid och pengar. Förslag på nya undervisningsformer framkom också. Man talade även om hur negativa attityder till naturvetenskapen och den naturvetenskapliga undervisningen skulle kunna förändras. Bland annat genom att hitta faktorer i undervisningen som är angelägen för eleverna, till exempel vikten av naturvetenskapliga kunskaper i olika yrken.

<p>Denna studies syfte var att undersöka vilka uppfattningar som lärare har beträffande begreppet lärande i samband med laborationer i den naturvetenskapliga undervisningen. Med ordet uppfattning menades ett antagande om något som en lärare var övertygad om eller tog för givet förhöll sig på ett visst sätt. För att få tillgång till lärares uppfattningar genomfördes idetta arbete sex intervjuer med lärare. Genom en kvalitativ fenomenografisk analys av dessa intervjuer har jag kategoriserat de uppfattningar av lärande som ligger till grund för lärares undervisning. I bakgrunden redogör jag för olika bakomliggande faktorer som kan ha påverkat lärares uppfattningar. Resultatet visar att lärarnas uppfattningar kan delas in i tre kategorier: Man lär sig genom att göra. Man lär sig genom att utgå från tidigare kunskaper. Man lär sig genom att diskutera.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka vad som händer i olika naturvetenskapliga situationer i den fria verksamheten i förskolan. På vilket sätt tas sådana situationer tillvara på av pedagogen? Jag har använt mig av videoobservationer i två förskolor i Mellansverige för att försöka upptäcka situationer i den fria verksamheten som har potential att bli en naturvetenskaplig lärandesituation för barnen. I studien observerades 11 pedagoger. Resultatet visade att det finns potential för att utveckla naturvetenskapligt lärande för barnen i den fria verksamheten i förskolan. I analysen av situationerna visas möjliga sätt att genom Anderssons &amp; Gullbergs (2011) ämnesdidaktisk kompetenser använda situationerna till naturvetenskapliga lärandesituationer. I många fall uppmärksammade inte pedagogen det naturvetenskapliga innehållet i situationen, vilket leder till att barnen inte stöds i sitt utforskande inom de naturvetenskapliga ämnesområdena. I flera fall där pedagogen uppmärksammade det naturvetenskapliga innehållet i situationen var det genom att de iakttagit ett problem som pedagogen såg lösningen på.

Den här studiens syfte var att få kunskap om läroprocesser kopplade till naturvetenskaplig begreppsbildning bland andraspråkselever och mer specifikt att besvara frågan om vilka strategier som lärare har för att stötta andraspråkselevers lärande av naturvetenskapliga begrepp. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ fallstudie. För datainsamlingen genomfördes en rad intervjuer med verksamma lärare vilka sedan analyserades enligt kvalitativa fallstudiens ansats för att få svar på studiens frågeställning. Denna studie visar att de huvudsakliga strategierna som lärarna har för att stötta andraspråkselevers naturvetenskapliga begreppsbildning är visualisering och användning av digitala verktyg för att tydliggöra begreppens innebörd. Undersökningen ledde till upptäckt av ytterligare fyra strategier, nämligen att uppleva begrepp praktiskt med kropp och sinne, samtal om och öppna frågor kopplade till begrepp, att skriftligt beskriva begrepp samt att utgå ifrån elevernas referensramar. Däremot saknas det underlag i studien som visar att eleverna får tillräcklig med stöd på sitt modersmål, något som Skolverket framhåller som viktigt för att främja elevers lärande i naturvetenskap och kanske särskilt viktig för andraspråkselever då de språkliga kunskapskraven inom naturvetenskapen är lika oavsett hur lång tid eleven har tillbringat i Sverige. / <p>NO</p>

Syftet med studien var att generera kunskap om hur en modell kan bidra till att hjälpa eleverutveckla förståelse för abstrakta fenomen, i detta fall uppkomsten till årstidsväxlingar. I förhållande till syftet studerades vilka möjligheter till lärande som uppstår när elever interagerar med modeller samt vad i den didaktiska relationen mellan lärare, elever och modellen som gynnar utvecklingen av kunskap för årstidsväxlingar. Studien utgår från den variationsteoretiska forskningmodellen learning study och det sociokulturella perspektivet på lärande. Studien genomfördes genom en lektionsserie i en årskurs 1 innehållande 17 elever. För möjlighet att analysera relationen mellan undervisning och lärande användes ljudupptagning, deltagande observation, formativ bedömning och kompletterande anteckningar som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att modellen i sig erbjöd möjligheter till lärande men den hade även begränsningar som krävde didaktisk komplettering för att lyfta fram aspekter som annars inte varit möjliga för eleverna att urskilja.

Analogical reasoning is a key component in our ability to learn and drawn conclusions about novel concepts and phenomena based on the knowledge we have about structurally similar but well-known entities. Analogical reasoning is frequently used within science education thanks to its explanatory possibilities regarding abstract and incomprehensible concepts and phenomena. However, research has found that pupils often find it difficult to understand the teachers’ analogies – they find themselves with the double task of understanding both the source- and the target-domain of the analogy. To approach this difficulty, this report aims to investigate the didactical power of self-generated analogies, where the pupils themselves create the analogical comparison. In a systematic literature review, findings are synthetised from current studies and a few key elements for successful use of analogical reasoning and self-generated analogies within science education is presented. The investigation reveals that self-generated analogies benefit the conceptual understanding but may lead to misconceptions. Apart from extended conceptual understanding, the self-generated analogies 1) helps the pupils to contextualise the content, 2) promotes the ownership of learning, and 3) motivates them to investigate more about the content. To avoid misconceptions when using self-generated analogies, it is crucial that the teacher guides the pupils and points out the weak spots and limits to the analogies. / Analogiskt resonemang är en central kognitiv förmåga som hjälper oss att förstå nya och okända begrepp och fenomen utifrån de kunskaper vi redan har. Analogiska jämförelser används i stor utsträckning inom naturvetenskaplig undervisning eftersom de lämpar sig väl för att förklara abstrakta begrepp och fenomen som inte kan observeras med blotta ögat.                     Traditionellt förklarar läraren det nya och okända (kallat måldomänen) med en analogisk jämförelse till något konkret och välkänt (kallat källdomänen). Forskningen visar dock att eleverna ofta har svårt att förstå och relatera till lärarens källdomäner, och de ställs inför den dubbla uppgiften att avkoda både källdomän och måldomän för att bygga kunskap utifrån det analogiska exemplet. Denna rapport undersöker de didaktiska möjligheter och problem som ryms inom så kallade självgenererade analogier – där eleverna själva väljer källdomäner och utifrån dessa bygger analogiska kopplingar till måldomänen.  Denna rapport består av en systematisk litteraturstudie som syftar till att presentera och problematisera didaktiska aspekter av analogiskt resonemang och självgenererade analogier. Förutom att det gynnar elevernas begreppsförståelse på ett bredare plan så pekar resultatet på att självgenererade analogier 1) hjälper eleverna till ökad begreppsförståelse och att kontextualisera innehållet i undervisningen, 2) stärker det så kallade lärägandet och 3) verkar motiverande och sporrande att söka mer kunskap kring måldomänen. Det största problemet med analogiskt resonemang i allmänhet och självgenererade analogier i synnerhet är dock att det kan leda till att eleverna bygger sin kunskap på missuppfattningar kring de naturvetenskapliga begreppen. För att undvika sådana missuppfattningar bör läraren guida eleverna under skapandet av analogierna, och tydligt lyfta fram exemplens brister och begränsningar.  För lärare i naturvetenskapliga ämnen är alltså analogiskt resonemang och självgenererade analogier ett viktigt verktyg för att öka elevernas begreppsförståelse – samtidigt som pedagogen bör vara medveten om metodens problem.

Evolutionsteorin är att betrakta på samma sätt som gravitationsteorin eller Einsteins relativitetsteori – ett naturvetenskapligt faktum och en utgångspunkt i biologins kunskapsanspråk. Den har därför en särskilt stark status i den svenska skolans styrdokument och centrala innehåll för både grund- och gymnasieskolan. Trots detta visar flertalet undersökningar att elever, såväl som lärare, har stora svårigheter med evolutionsteorin. Därtill framgår också att elever har svårt att urskilja fakta, eller teorier, från åsikter – en kritisk del för att förstå naturvetenskapliga teorier. Syftet med detta arbete var därför att skapa en fördjupad förståelse för gymnasieelevers kunskaper i evolutionsteori och kunskap om naturvetenskapliga teorier, samt sambandet däremellan. Arbetet genomfördes med en kvantitativt innehållsanalytisk ansats med en skriftlig enkätundersökning. I denna enkätundersökning deltog 89 elever vid de naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga gymnasieprogrammen, fördelade på 4 skolor i Växjö kommun. Av undersökningens resultat framkom att elever bristande har kunskaper, både om evolutionsteorin och vad som utgör en naturvetenskaplig teori. Resultaten antyder också att det finns ett starkt positivt samband mellan elevers kunskaper om evolutionsteorin och kunskaper om naturvetenskaplig teoribildning. I stort bekräftar dessa resultat det fåtal studier som tidigare genomförts i en svensk gymnasial kontext, men bidrar också med förnyad insikt i elevers kunskaper om naturvetenskaplig teoribildning och sambandet med evolutionsteorin. Detta kan komma att vägleda framtida didaktisk praktik och öppna nya dörrar för naturvetenskaplig ämnesdidaktisk forskning kring evolution, naturvetenskaplig teoribildning och elevers förmågor att uttrycka dessa kunskaper. Arbetet bör emellertid ses som en tidig introduktion till sagda områden.

Denna kvalitativa studie undersöker elevers intressen inom ekologi i biologiundervisning för årskurs 4–6. Trots ett brett intresse för naturvetenskap bland yngre elever visar tidigare forskning att skolans nuvarande naturvetenskapliga undervisning ofta misslyckas med att inkludera eleverna och möta deras intressen. Inom biologiundervisningen är utvecklingen av kunskaper inom ekologi särskilt relevant eftersom dessa kunskaper är avgörande för elevernas förmåga att hantera frågor om hållbar utveckling. Däremot finns en kunskapslucka i forskningen om elevers intresse för ekologi. Studien ämnar därför att identifiera de teman elever i årskurs 4 är intresserade av inom ekologi och syftar till att tillhandahålla insikter som kan stödja lärare i att utforma en meningsfull undervisning. Metoden för datainsamlingen bestod av elevernas teckningar, deras bildtexter samt semistrukturerade intervjuer med elever i par. Detta analyserades därefter med en bildanalys och tematisk analys. Resultatet visade på sex teman som eleverna var intresserade av: (1) djur och växter i deras miljö, (2) diversitet, (3) näring, (4) ekosystemtyper, (5) människans samspel med naturen och (6) evolution. Studiens resultat tyder på att det finns ett brett intresse för olika delar inom ekologi bland eleverna. De intresseområden som identifierats stämmer till viss del överens med tidigare forskning, men lyfter även fram aspekter som inte varit lika framträdande.