ABSTRACT Syftet med mitt examensarbete är att forska i om bilder genererade ur 3D-modeller är en effektiv illustreringsmetod vid artbestämning. Arbetet består av två delar, en praktisk och en teoretisk. Den praktiska delen av arbetet ska resultera i renderade bilder av en mångfoting sedd utifrån olika vinklar och avstånd. Detaljrikedom och manér ska vara fotorealistiska. Den teoretiska delen ska ta upp fördelar och nackdelar med 3D som bildteknik vid artbestämning. Jag ska även redogöra för de vanligaste bildteknikerna, som används vid naturvetenskaplig illustration samt kortfattat berätta om nya tekniker. En av de största fördelarna med att använda sig av 3D-visualisering vid artbestämning är om man arbetar med snarlika arter. Att generera bilder ur 3D-modeller kan vara en effektiv metod därför att man kan utgå ifrån en och samma grundmodell när man modellerar olika arter och endast göra förändringar där det behövs. Andra fördelar är att det går att vrida och böja på en grundmodell samt att man kan få ut renderingar av ett objekt i många olika vinklar och från olika avstånd. På så vis går det att använda sig av en och samma grundmodell när man jobbar med snarlika arter och ändå få ut varierade bilder i slutändan.

Syftet med studien är att genom förskollärares beskrivningar undersöka deras syn på betydelsen av naturvetenskap i förskolan samt vilken plats förskollärare beskriver att de ger naturvetenskapen i förskolan. Syftet är även att genom förskollärarnas beskrivningar undersöka och försöka förstå vad det är som kan påverka den naturvetenskapliga undervisningens utformning. Studien riktar sig till verksamma förskollärare i förskolans verksamhet då det är förskollärare som har det övergripande ansvaret för undervisningen i förskolan. Studiens empiriska underlag samlades in genom en kvalitativ metod i form av en webbaserad enkät via Facebook som genererade 15 svar. Studiens resultat analyserades genom vår teoretiska ram bestående av utvalda begrepp från det sociokulturella perspektivet och utvecklingspedagogiken. Resultatet pekar mot att förskollärarna ser naturvetenskapen som ett betydelsefullt ämnesinnehåll i förskolan, särskilt utifrån ett framtidsperspektiv, samtidigt som resultatet pekar på att naturvetenskapen inte alltid får en given plats i förskolan. Relaterat till det sociokulturella perspektiv pekar studiens resultat på att förskolan kan tolkas utgöra en situerad praktik som innefattas av olika ramar för hur undervisningen ska se ut och hur förskollärare förhåller sig till dessa ramar kan bero på flera olika faktorer såsom förskollärarens bakgrund och erfarenheter men även vilka förutsättningar det finns i den förskoleverksamhet som förskolläraren arbetar i. Relaterat till utvecklingspedagogiken kan studiens resultatet tolkas som att biologi är den del av naturvetenskapen som är det mest framträdande lärandeobjektet i förskolan. Vidare antyder studiens resultat, relaterat till utvecklingspedagogiken, att förskollärare värdesätter ett intagande av barns perspektiv i val av lärandeobjekt och i utformningen av lärandets akt.

Syftet med denna studie var att få mer kunskap om hur förståelsen för växthuseffekten kan utvecklas för elever i årskurserna 4–6. I denna variationsteoretiska studie har learning studyns sätt att arbeta varit en inspirationsmodell för att besvara studiens forskningsfrågor: vilka kritiska aspekter som måste göras möjliga att urskilja i undervisningen för att eleverna ska förstå den växthuseffekten på ett specifikt sätt och vad som måste iscensättas i undervisningen för att göra urskiljandet möjligt. Genom intervjuer, elevtexter, och inspelningar från lektioner har data samlats in från totalt 40 elever och mig själv som lärare. Resultatet har visat att kritiskt för förståelsen är insikten om atmosfären som ett skikt av växthusgaser, skillnaden på ljus- och värmestrålning och skillnaden på naturlig och förstärkt växthuseffekt.

Praktiskt arbete anses vara en viktig del i naturvetenskaplig undervisning. Tidigare studier har framförtexempel på gott praktiskt arbete och hur bedömning av praktiskt arbete kan ske. Dessa studier harfrämst utförts i Storbritannien. Liknande studier har däremot inte utförts i samma utsträckning medavseende på det svenska utbildningssystemet. I denna studie har sju semistrukturerade intervjuerspelats in samt analyserats, där både högstadielärare och gymnasielärare i kemi har gett exempel påvad de anser vara gott praktiskt arbete. Lärarna har även berört hur insamlingen avbedömningsunderlag för praktiskt arbete kan samlas in, samt om eller hur kvalitéer i praktiskt arbetekan urskiljas. För analys av det transkriberade materialet har en modell använts för att dela upp gottpraktiskt arbete i processkompetenser och praktiska kompetenser. En annan modell för hur insamlingav bedömningsunderlag för praktiskt arbete har använts, via direkt och indirekt bedömning. Iresultaten gav lärarna exempel på fem processkompetenser och två praktiska kompetenser vilket kanidentifieras som gott praktiskt arbete. Lärare gav även exempel på insamling av bedömningsunderlagvia direkta observationer och indirekta fall såsom frågor på skriftliga prov och labbrapporter.Högstadielärarna använde sig delvis av Skolverkets råd för bedömning av nationella prov som stöd föratt bedöma skillnad i kvalité. Gymnasielärarna urskilde kvalité genom elever arbetade självständigteller inte under sitt praktiska arbete. Annars bedömde de utförandet av laborationer som godkänt ellericke-godkänt.

Distansundervisning är ett koncept som förekommit sen övergången till ett informationssamhälle. Dagens tekniker ser dock helt annorlunda ut jämfört med 90-talet. Bland annat har internet revolutionerat samhället i stort, men även undervisningen och lärandet. Sedan Covid-19-pandemin inträffade har länder och organisationer världen över behövt anpassa sig till en ny vardag, däribland Uppsala universitet. Från den 17 mars 2020 krävde Sveriges regering att lärosätena i landet skulle börja bedriva undervisning på distans. För den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten innebar det en plötslig omställning till en helt digital undervisning. Studiens syfte var att undersöka hur studenterna vid fakulteten påverkats av omställningen ur ett lärandeperspektiv, genom att göra en kvalitativ undersökning av tre fokusgrupper á fyra studenter var från olika program vid fakulteten. Undersökningen genomfördes utifrån en teori gällande Online learning, som innefattar fyra dimensioner av konventionellt lärande, applicerat i en digital kontext, där olika aspekter av de olika dimensionerna ter sig olika för distansundervisning kontra undervisning på plats. Resultatet blev att inlärningen på fakulteten försämrats överlag, till följd av försämrad studiemiljö, interaktion och studiesociala förutsättningar. Med det sagt finns det ändå metoder som har fungerat bra och som säkerligen kan byggas vidare på av universitetet i framtiden. Resultatet tyder även på att TekNat vid Uppsala universitet är på väg mot så kallad blended learning, som innefattar det bästa aspekterna av två världar; fysisk undervisning och distansundervisning.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka vad tidigare forskning identifierat om hur olika former av naturvetenskapsundervisning kan främja elevers motivation att lära, och intresse för hållbar utveckling. Den svenska läroplanen genomsyras av hållbar utveckling. I de naturvetenskapliga ämnena framgår det att eleverna ska utveckla kunskaper som de kan tillämpa för att bidra till en hållbar utveckling. Tidigare forskning visar att hållbar utveckling är komplext och att det saknas underlag för hur denna undervisning ska bedrivas. Elevers lärande riskerar dessutom att försämras på grund av att deras motivation och intresse inte beaktas. Den aktuella litteraturstudien ämnar därmed att behandla följande frågeställningar: Vilka former för naturvetenskaplig undervisning bjuds elever i årkurs F-3 in att delta i om hållbar utveckling? Hur kan dessa former av undervisning förstås bidra till att främja elevers intresse och motivation till att lära om hållbar utveckling? Studien baseras på vetenskapliga artiklar som samlades in via databaser och kedjesökningar. De vetenskapliga texterna har analyserats genom tillämpandet av tematisk analys. Studiens resultat visar att elevers intresse och motivation kan främjas genom undervisning som synliggör dilemman, undervisning utanför skolan, undervisning som bjuder in till kreativt deltagande och undervisning som utgår från digitala resurser. Denna litteraturstudie kan stötta redan etablerade lärare och blivande lärare i deras didaktiska val av undervisningsformer om hållbar utveckling.

Följande studie ämnar undersöka hur läromedel i biologi angriper ämnet naturvetenskapens karaktär. Den bygger på de sju aspekter som Norman Lederman använt för att definiera naturvetenskapens karaktär på grund- och gymnasienivå: att det är skillnad mellan observation och slutsats, det är skillnad mellan lagar och teorier, naturvetenskapen är baserad på empiri, den är öppen för förändring, den är kreativ, den är subjektiv och beroende av sitt kulturella sammanhang. Läromedlen analyseras både kvantitativt och med en hermeneutisk brukstextanalys. Resultatet visar att böckerna förmedlar att naturvetenskapen baseras på empiri och till viss del att det är skillnad mellan observationer och slutsatser. De missar dock att förmedla att dagens naturvetenskap är föränderlig, subjektiv och beroende av sitt kulturella sammanhang. Den huvudsakliga slutsatsen är därför att författarna lagt den största vikten vid att förmedla en bild av naturvetenskapens pålitlighet.

Detta är en empirisk studie vars syfte är att undersöka hur lärare använder sig av estetiska lärprocesser inom den naturvetenskapliga undervisningen i grundskolan årskurs F-9 och hur de upplever att det främjar elevers lärande. Fokus ligger dock framför allt på det gemensamma mellan estetik och lärande där estetiska lärprocesser anses vara ett arbetssätt för att, inom alla ämnen, nå kunskap. Studiens empiri har samlats in genom en kvalitativ datainsamlingsmetod, där intervjuer genomfördes med åtta verksamma lärare. Det insamlade materialet analyserades med en tematisk analys. Studiens resultat visar att en del lärare uppfattar estetiska lärprocesser som något människan har naturligt i sig. Med detta menas att människan redan från barnsben har ett intresse och nyfikenhet att utforska sin omgivning. Andra lärare använder det som ett verktyg för att hjälpa eleverna att minnas och lära. Lärarnas uppfattningar om syftet med att använda estetiska lärprocesser i naturvetenskapsundervisning varierade. De flesta lärare ansåg att syftet med att använda estetiska lärprocesser är att ge eleverna möjlighet att praktiskt träna in kunskapen som ett komplement till att läsa och skriva. Några lärare ansåg att syftet är att göra lektionerna levande samt ett sätt att nå eleverna. Lärarna upplevde även att elever påverkas i sin inlärning av estetiska läroprocesser inom naturvetenskap, då de flesta av dem inspireras och blir mer engagerade. En del lärare ansåg även att eleverna blir mer positiva och att de upplever lektionerna som roliga när de får arbeta med estetiska lärprocesser medan andra lärare upplever det estetiska som ett sätt att uppleva kunskapen med hela kroppen, att eleverna lär genom att använda alla sinnen.

I Sverige är det idag färre kvinnor än män som väljer att vidareutbilda sig i ämnet fysik, trots att flickor generellt sett har högre slutbetyg i ämnet än pojkar när de slutar årskurs 9. Detta leder till en ojämn könsfördelning inom de yrken som kräver kunskaper i ämnet fysik och fysikyrket blir därmed mansdominerat. Syftet med denna kvantitativa undersökning var att ta reda på hur stora skillnaderna är mellan pojkar och flickor i kunskaperna i samt attityderna till ämnet fysik bland barn i årskurs 9 i Sverige, samt hur sociala faktorer såsom normer och familjebakgrund påverkar deras attityd till ämnet fysik. I studien undersöktes också vad dessa skillnader kan bero på samt hur man eventuellt skulle kunna minska dem. Detta undersöktes med hjälp av att elever i årskurs 9 dels fick göra ett kunskapstest i Newtonsk dynamik, dels fick svara på en semistrukturerad enkät med frågor som behandlar attityder till naturvetenskapliga ämnen med huvudfokus på ämnet fysik. Resultatet analyseras och diskuteras framför allt ur ett pragmatiskt perspektiv och till viss del ur ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visade att flickor har en mer negativ attityd till ämnet fysik än vad pojkar har och att de i lägre grad än pojkarna kan tänka sig att jobba som fysiker i framtiden. Resultatet visade dock att flickor har en något mer positiv attityd till skolans fysiklektioner än vad pojkarna har och att de i högre utsträckning än pojkarna föredrar att lära sig genom att läraren har genomgång. Flickorna har också något lägre kunskaper i Newtonsk dynamik än vad pojkarna har. Resultatet visade också en hög korrelation mellan elevernas attityd till skolans fysiklektioner och intresset för att lära sig mer inom ämnet fysik, vilket är en indikation på att skolans fysiklektioner har en betydande roll för elevernas attityd till ämnet. Korrelationen mellan elevernas erfarenheter av fysik utanför skolan och elevens intresse för att lära sig mer inom ämnet fysik visade sig vara medelhög, vilket är en indikation på att sociala faktorer såsom vad eleven gör på sin fritid spelar roll för elevens attityd till ämnet fysik. Antalet informanter var dock för lågt och felmarginalerna för stora för att kunna dra några generella slutsatser. Eleverna hade överlag en negativ attityd till ämnet fysik och en stor majoritet av dem kan inte tänka sig att jobba som fysiker i framtiden. Många av eleverna motiverade detta med att de tycker att fysik är ett svårt ämne och önskade att fysikundervisningen görs med lättbegriplig för dem, gärna med kopplingar till deras egen vardag.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur några förskolechefer/rektorer respektive förskollärare resonerar kring naturvetenskap i förskolan avseende innehåll, syfte och arbetsmetoder, samt att därtill jämföra vilka teman som framkommit bland dessa båda yrkesgrupper. Detta mot bakgrund av att strävansmålen avseende naturvetenskap i förskolans läroplan har förtydligats i den reviderade Läroplan för förskolan (Skolverket 2010) liksom förskolechefens och förskollärarens ansvar för den pedagogiska verksamheten. Den yrkesmässiga relevansen med studien är att den förhoppningsvis ska kunna utgöra en utgångspunkt och kunskapskälla för vidare diskussion i förskolans verksamhet kring de förtydligade målen för naturvetenskap. Undersökningen bygger på en intervjustudie om fem respondenter per yrkeskategori. Resultatet visar att uppkomna teman ur respondenternas resonemang avseende innehåll, syfte och arbetssätt vid naturvetenskaplig verksamhet i förskolan på ett teoretiskt plan redan visar hög samstämmighet med förskolans reviderade styrdokument. Avseende hur samstämmigheten ser ut i praktiken går inte att säga utifrån detta arbete utan återstår att undersöka när de reviderade styrdokumenten har hunnit implementerats i praktiken. Vidare visar resultaten på hög samstämmighet mellan de båda yrkesgruppernas resonemang vad gäller innehåll, syfte och arbetssätt avseende naturvetenskaplig verksamhet i förskolan. Detta tyder på att medverkande förskolechefer/rektorer respektive förskollärare som grupper på ett teoretiskt plan kan tänkas ha mycket likartade tankar och synsätt kring naturvetenskaplig verksamhet i förskolan. Även här gäller att avseende hur samstämmigheten ser ut i praktiken kvarstår att undersöka i en annan studie.