No description available.

No description available.

This thesis studies students’ encounters with school science language games within the framework of laboratory classroom activities in Elementary Electricity. The focus is on students’ interaction with the teacher and with other students as well as with artefacts. The aim is to describe ongoing  activities and instructions as well as student focusing in relation to the teacher’s aims and also to elucidate the interactions appearing in students’ encounters with a new language game in the form of new artefacts and new language usage, as well as the way the teacher can assist the students in their learning process during these encounters. Three student groups from the Swedish comprehensive school year 7 and their teachers have been studied by observation in situ. The gathering of data has been done via field notes and video recordings made during approximately three weeks per group. One of the teachers was interviewed about the aims of the laboratory sessions. Classroom interactions in the form of talk and action have been analyzed as qualitative data. The result shows that the aim of the laboratory sessions as expressed by the teacher in the interview – what the students were expected to learn from the various laboratory sessions – remained implicit to the students. Explicit to them, were, however, the descriptions in the laboratory instructions – the doing that was supposed to take place. The students followed the instructions very carefully which made them focus primarily on what should be done and how this should be presented. From the instruction can be seen that the students are supposed to learn inductively. In other words, by doing and observing they are supposed to understand why the result turns out the way it does. The lab instruction can be viewed as an interaction affordance by which the students act, which gives the instruction a great impact on what students focus on and actually learn. The study looks upon the laboratory equipment, i.e., the artefacts, as participants in the activity. The artefacts are theory-dependent, offering several different interaction affordances, depending both on their design and on the students’ earlier experiences. This means that the interaction with artefacts creates learning differences for different students in different situations. It turns out that artefacts mediate in a more channelled and correct manner in the school science language game when students cooperate or obtain support from a more experienced person (student or teacher). Cooperation and talk, in other words, benefit the desired learning. The choice of artefacts together with their design has an impact on what students make meaning about. The encounter with scientific language usage and everyday language often leads to so-called language game clashes, the result of which may be that distracting gaps in the communication are noticed by one of the parties involved. These gaps may then distract students in their continued learning unless they are filled. Terms that are well know to students in the everyday language game but which obtain another meaning in the new scientific language game may, since the discrepancy is unclear to the student, be viewed as gaps unnoticed so far. In the thesis these gaps are interpreted as a lack of experience in a specific situation or even as a lack of support from a person who is more experienced in the situation; i.e., they are not looked upon as static misconceptions. Teacher support is required in various ways in student encounters with the school science language game. Teacher aid may either be described as indirect, when the teacher helps students to notice problems or gaps, i.e., desirable gaps in the situation, or as direct, when the teacher helps them to solve the problems they have noticed and thus to fill the gap with relevant relations. What is described is, in other words, the action pattern as an expression of the teacher’s didaktik finger-tip sensitivity or as part of the teacher’s Pedagogical Content Knowledge, PCK, or Pedagogical Context Knowledge, PCxK. Work with the analysis has developed the analysis method further. This had led to new analysis concepts (desirable gaps, distracting gaps, so far unnoticed gaps) for analyzing classroom talk, which may be regarded as a contribution to method development but also as a possibility to develop professional teacher language. The analysis concepts may, for example, be applied by teachers in didaktik self-analysis and in studies of didaktik action patterns among teachers as well as among peers. / I avhandlingen studeras elevers möten med skolans naturvetenskapliga språkspel inom ramen för en laborativ klassrumsverksamhet i elementär ellära. Fokus är riktat mot elevers interaktion med läraren och andra elever, samt med artefakter. Syftet är att dels beskriva den pågående verksamheten och instruktionerna samt elevernas fokusering i förhållande till lärarens syften, dels att belysa de interaktioner som uppstår i elevernas möten med ett nytt språkspel i form av nya artefakter och ett nytt språkbruk, samt hur läraren kan bistå eleverna i deras lärprocess i dessa möten. Tre elevgrupper i den svenska grundskolans år 7 och deras lärare har studerats in situ genom observation. Insamling av data har skett via fältanteckningar och videoinspelningar under ca tre veckor i vardera gruppen. En av lärarna intervjuades om syftena med laborationerna. Klassrumsinteraktionerna i form av samtal och handling har analyserats som kvalitativa data. Resultatet visar att syftet med laborationerna som läraren uttryckte i intervjun – vad eleverna skulle lära av de olika laborationerna – förblev implicit för eleverna. Det som däremot var explicit för eleverna var det som beskrevs i laborationsinstruktionerna – vad som skulle göras. Eleverna var mycket noga med att följa instruktionerna och fokuserade därmed främst på vad som skulle göras och hur det skulle redovisas. Av instruktionen kan man se att eleverna förutsätts lära induktivt, dvs. genom att göra och observera antas de förstå varför resultatet blir som det blir. Laborationsinstruktionen kan ses som ett interaktionserbjudande som eleverna agerar efter, vilket gör att instruktionen har stor betydelse för vad eleverna fokuserar och lär. Laborationsutrustningen, artefakterna, ses i studien som deltagare i verksamheten. De är teoriberoende och ger upphov till flera olika interaktionserbjudanden beroende dels på design, dels på elevers tidigare erfarenheter. Det innebär att interaktionen med artefakter ger upphov till skillnader i lärandet för olika elever i olika situationer. Det visar sig att artefakterna medierar på ett mer kanaliserat och korrekt sätt enligt skolans naturvetenskapliga språkspel, då eleverna samarbetar eller får stöd från en mer erfaren person (elev eller lärare). Samarbete och samtal främjar med andra ord det önskade lärandet. Valet av artefakter och deras design får betydelse för vad eleverna skapar mening om. Mötet mellan det naturvetenskapliga språkbruket och vardagsspråket ger ofta upphov till s.k. språkspelskrockar, vilket t.ex. kan resultera i att distraherande mellanrum i kommunikationen uppmärksammas av den ena samtalsparten. Dessa mellanrum kan sedan distrahera elever i det fortsatta lärandet om de inte fylls. För eleven välkända termer i det vardagliga språkspelet, men med ny innebörd i det nya naturvetenskapliga språkspelet, vilket ej står klart för eleven, kan ses som ännu ej uppmärksammade mellanrum. Dessa mellanrum tolkas i avhandlingen som i situationen  bristande erfarenhet eller t.o.m. bristande stöd från någon i situationen mer erfaren person, dvs. de ses inte som statiska ”misconceptions”. Läraren behövs som stöd på flera sätt i elevernas möten med skolans naturvetenskapliga språkspel. Lärarens hjälp kan beskrivas dels som indirekt, då läraren hjälper eleverna att uppmärksamma problem eller mellanrum, dvs. i situationen önskvärda mellanrum, dels som direkt, då läraren hjälper eleverna att lösa de uppmärksammade problemen och därmed att fylla mellanrummen med relevanta relationer. Det som beskrivs är med andra ord lärarens handlingsmönster som uttryck för lärarens didaktiska fingertoppskänsla, dvs. som en del av lärarens Pedagogical Content Knowledge, PCK, eller Pedagogical Context Knowledge, PCxK. Analysarbetet har vidareutvecklat analysmetoden. Detta har lett till nya analysbegrepp (önskvärda  mellanrum, distraherande mellanrum, ännu ej uppmärksammade mellanrum) för analys av klassrumssamtal, vilket kan ses som ett bidrag till en metodutveckling, men också som en möjlighet att utveckla lärares yrkesspråk. Analysbegreppen kan t.ex. användas av lärare i didaktisk självanalys och i studier av didaktiska handlingsmönster såväl bland lärare som kamrater.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare verksamma i förskoleklass till och med årskurs 3 beskriver arbetet med naturvetenskapliga undersökningar, mål med aktiviteterna samt möjligheter och utmaningar i undervisningssammanhang. Studien hade en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Det framgick att det var en stor spridning av hur mycket av undervisningstiden som lades på naturvetenskapliga undersökningar, mellan drygt 30 % upp till 75 %. Samtliga fem respondenter använder sig av naturvetenskapliga undersökningar med prövning av hypotes eller idéer och undersökningar utan prövning av hypotes eller idéer. Studien visar också att lärarna är positivt inställda till användandet av naturvetenskapliga undersökningar och ser dem som motivationsbidragare till elevernas lärande. Utmaningarna var färre och beskrevs som negativt tänkande om NO av vissa kolleger samt bristande tillgång till material och lokaler. Lärarna gav skilda svar på frågan om mål med aktiviteterna. Detta indikerar att ett ökat kollegialt utbyte mellan kollegor skulle kunna främja utvecklingen av undervisningen.

Allt färre elever söker gymnasieutbildning inom det naturvetenskapliga området, samtidigt presenterar forskning att elever har en negativ inställning till ämnet och bestämmer sig för vad de vill studera i framtiden redan i tidig ålder. Samhället är i behov av naturvetenskaplig kompetens, både för att driva utvecklingen framåt men även för att alla individer i samhället behöver naturvetenskapliga kunskaper för att verka i samhället på ett föredömligt sätt. Det är därför relevant att genom en litteraturstudie synliggöra vilka faktorer som forskning visat påverkar elevers kunskapsutveckling inom de naturvetenskapliga ämnena, men även vilka faktorer forskning visat påverkar elevers val av gymnasieutbildning. Genom att synliggöra faktorer som påverkar i negativ mening kan lärare ta hänsyn till faktorerna och förändra sin undervisning så att fler elever ges möjligheten att utveckla sina kunskaper och söka sig vidare inom det naturvetenskapliga området. Resultatet från litteraturstudien visar att intresse är en stor påverkande faktor både på elevers kunskapsutveckling i naturvetenskap men även för elevers val av gymnasieutbildning. Dock presenterar forskningen att intresset i sig påverkas av olika faktorer så som ämnesinnehåll och undervisning men även läraren i form av lärarens egna intressen och utbildning. Resultatet visar även att elever har olika förutsättningar att lära naturvetenskap i form av faktorer som; kön, hemförhållanden och språklig förmåga. Vidare forskning bör därför studera vilka arbetssätt som är fördelaktiga för att alla elever ska få ett högre intresse men även för att tillgodose elevers olika förutsättningar.

No description available.

Det finns många undersökningar som beskriver hur lärare och undervisningen påverkas av NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla). Däremot finns det inte lika många undersökningar som beskriver hur eleven och elevens begreppsuppfattning påverkas av NTA. Syftet med denna uppsats är därför att genom en kvantitativ enkätundersökning, få en tydligare uppfattning av vad undervisning med hjälp av NTA under F-6-verksamheter, ger för förutsättningar för eleverna i årskurs 7. Fokus ligger på att jämföra elevers förutsättningar inom begreppsuppfattning, inställning och självskattning av betyg i jämförelse med hur mycket de använt sig av arbetssättet NTA. Elevernas begreppsuppfattning ökar med hjälp av NTA, men den gör det inte inom alla områden. Biologin är det område där de som inte arbetat med NTA lyckas bättre. Inställningen för naturvetenskapliga ämnen skiljer sig beroende på vilket ämne det handlar om, och kemi står väldigt högt i kurs för elever som arbetat med NTA. Slutligen får elever som arbetat med NTA en mer negativ, men realistisk, syn på sin förmåga att nå uppnåendemålen för årskurs 9. Totalt sett kan resultatet uttydas som att NTA ger eleverna bättre förutsättningar inom kemi, medan det inom övriga naturvetenskapliga ämnen inte går att påvisa en tydlig skillnad.

De övergripande syftena med denna undersökning var dels att lyfta fram vilka olika typer av aktiviteter förskolor använder sig av för att utveckla barnens kunskap om kompostering, djur, bär/svampar och växter, dels att undersöka pedagogernas uppfattning om förutsättningar för detta arbete. Dessutom var syftet att undersöka om det är skillnader i hur förskolorna arbetar och ser på förutsättningar beroende på om de ligger i en stad eller by. Undersökningen gjordes genom en enkätundersökning som skickades ut till, totalt tretton förskolor, olika förskolor i en större stad, mellanstor stad samt olika byar. Resultaten i denna undersökning visar att det geografiska läget på förskolorna inte behöver ha sådan stor inverkan på hur mycket de arbetar med att utveckla barnens kunskap om naturen. Resultaten visar dock att städer arbetar mer med kompostering än de förskolor som ligger i en by eller i en mellanstor stad. Resultaten då det gällde vissa praktiska förutsättningar visade att förskolorna till stor del ansåg sig ha goda praktiska förutsättningar i arbetet med att utveckla barnens kunskap om naturen.

Syftet med denna studie har varit att få kunskap om hur lärare i F-6 använder undersökande arbetssätt i No-undervisningen, de möjligheter och utmaningar de ser med detta samt hur ofta lärarna erbjuder eleverna att arbeta undersökande. För att uppnå syftet intervjuades sex lärare om inom vilka områden de använder undersökande arbetssätt, vilka möjligheter och utmaningar de ser, vilka förutsättningar som finns i de skolor där lärarna arbetar samt hur mycket tid av undervisningen som ägnas åt undersökande arbetssätt. Metoden som använts i undersökningen är kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som analyserats med hjälp av innehållsanalys. Innehållet i intervjuerna färgkodades och delades in i kategorier som knöt an till studiens frågeställningar. Resultatet visar att fem av lärarna använder undersökande arbetssätt hela undervisningstiden medan en av dem använder det ungefär 75 % och resterande tid med läroböcker. Lärarna ser fördelar med undersökande arbetssätt då eleverna når djupare kunskaper, att det finns större möjligheter att anpassa efter individen samt att det stimulerar elevernas nyfikenhet, intresse och lust att lära. Några utmaningar som nämns är att läraren måste vara väl förberedd och ha goda kunskaper i ämnet och att det kan vara svårt att möta upp flera nivåer hos elevgruppen. Lärarna önskar att de hade tillgång till mer laborativt material, men är relativt nöjda med de förutsättningar som finns. / <p>Inriktning NO</p>

Flera studier redovisar att skolans undervisning sällan behandlar vad som karaktäriserar naturvetenskaplig verksamhet på ett explicit och reflekterande sätt. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilket stöd ett digitalt läromedel inom biologi för högstadiet ger angående naturvetenskaplig verksamhet, dvs gällande naturvetenskapliga undersökningar och kunskap om naturvetenskapens karaktär. Läromedlets texter och filmer analyserades genom att specifikt leta efter vad som förmedlas, eller inte förmedlas angående förutbestämda aspekter av vad naturvetenskapliga undersökningar och naturvetenskapens karaktär innehåller. Resultaten visar att läromedlet ger ett omfattande stöd till samtliga förmågor relaterande till naturvetenskapliga undersökningar (planera, genomföra, utvärdera, dra slutsatser och redovisa resultat). Läromedlet ger delvis ett bra stöd för att uppnå förståelse för naturvetenskapens karaktär. Tre aspekter av naturvetenskapens karaktär; empiriskt grundade, kräver människor som ser sambanden samt att den existerar i sociala och kulturella sammanhang, framgår explicit i det digitala läromedlet. Aspekterna preliminär och subjektiv framgår endast implicit i läromedlet.