This study aims to research five teachers’ teaching practices regarding teaching terminology in the genetics module in the biology course at the compulsory level in Sweden. Another aim of the study is to research whether the teachers differ in practices when teaching students with Swedish as a second language and what kind of resources the teachers feel they need to support second-language students in a better way. The study was conducted through qualitative interviews and analysed through the method of Content Analysis. The results show that numerous activities that the teachers claim they use while teaching support learning and expand students’ vocabulary. The results also show that the teachers describe similar challenges regarding teaching second-language students. The study finds that the teachers can achieve more inclusive teaching through simple means and that they need support from the school and colleagues when teaching terminology to second-language students.

Studien fokuserar på språksvårigheter som högstadieelever med utländsk bakgrund möter i att lära sig de naturvetenskapliga ämnena. Dessutom utforskar studien faktorer som kan underlätta inlärningen för dessa elever. Studien tittar även närmare på vilka anpassningar som skolan tillämpar för att förenkla förståelsen av naturvetenskapliga ämnena för dessa elever. Metoden som användes i denna studie är kvalitativa intervjuer som genomfördes med sex utländska elever i åk 7 och 9. Eleverna fick berätta om de svårigheter som de upplever med att lära sig naturvetenskapliga ämnen samt hur de uppfattar att dessa svårigheter kan påverka deras lärande. Dessutom genomfördes intervjuer med två NO-lärare för att utforska vilka utmaningar som lärare möter i undervisningen av naturvetenskapliga ämnena med elever med utländsk bakgrund och vilka anpassningar som lärarna tillämpar i sina lektioner för att stötta elevers lärande. Intervjuerna visade att språket utgör en stor utmaning för elever med utländsk bakgrund i att lära sig naturvetenskapliga ämnen. Eleverna önskade att skolan skulle använda ytterligare anpassningar som kan underlätta lärandet. Exempel på de anpassningar som eleverna föreslog är: Att läraren försöker förenkla naturvetenskapliga begrepp och använda korta meningar i förklaringen och att utöka användningen av digitala verktyg och anpassat material. Lärarna berättade att de genomför många anpassningar för att underlätta inlärningen för dessa elever, bland annat: att använda kroppsspråk för att underlätta förklaringar och att alla genomgångar under de naturvetenskapliga lektionerna laddas upp på Google classroom. Det gör att genomgångarna blir tillgängliga efter lektionen och att eleverna kan läsa och översätta lektionerna hemma.

Syftet med studien är att undersöka, ur ett lärarperspektiv, vilka metoder som lärare tillämpar för främjandet av begreppsförståelse och stödjandet för elever med språklig sårbarhet i NO. För att uppfylla detta syfte formulerades två forskningsfrågor; Vilka arbetsmetoder lärare använder för att främja begreppsförståelse och hur lärare anpassar sin undervisning för att stödja elever med språklig sårbarhet. Den teoretiska utgångspunkten för studien grundade sig på det sociokulturella perspektivet och synen på differentierat lärande. Studien genomfördes med kvantitativa och kvalitativa ansatser genom en enkätundersökning och semistrukturerade intervjuer. Resultatet indikerade att lärarna som medverkade i undersökningen använde varierande arbetsmetoder för att främja begreppsförståelse. Dessa metoder involverar praktiska aktiviteter, utomhusdidaktik, fältstudier och experiment samt diskussioner, vilka grundar sig på socialt samspel. Dessutom indikerar studien att lärare anpassar undervisningen för elever med språklig sårbarhet genom att skapa balans mellan utmaning och stöd i form av nivåanpassade uppgifter och samarbete med specialpedagoger. / The purpose of this study is to examine, from a teacher's perspective, the methods teachers employ to promote conceptual understanding and provide support for pupils with linguistic vulnerability in natural sciences. To fulfill this purpose, two research questions were formulated; What teaching methods teachers use to promote conceptual understanding, and how teachers adapt their instruction to support pupils with linguistic vulnerability. The theoretical framework for the study was based on the sociocultural perspective and the view of differentiated learning. The study was conducted using both quantitative and qualitative approaches through a survey and semi-structured interviews. The results indicated that the teachers that have participated in the study use various teaching methods to promote conceptual understanding. These methods involve hands-on activities, outdoor teaching, field studies, and experiments, as well as discussions based on social interaction. Furthermore, the result indicates that teachers adapt instruction for pupils with linguistic vulnerability by creating a balance between challenge and support through leveled tasks and collaboration with special educators.

Syftet med studien är att synliggöra hur NO-lärare hanterar den språkliga utmaningen som finns med att lära ut naturvetenskapliga begrepp samt om lärarna uppfattar att det finns några likheter och skillnader i första- och andraspråkselevers förståelse av naturvetenskapliga begrepp. Vår kvalitativa studie tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande, translanguaging och ett pragmatiskt perspektiv på lärande. I studiens resultat konstateras att lärare är medvetna om den språkliga utmaningen med att lära ut naturvetenskapliga begrepp men har otillräckliga redskap och resurser för att hantera den. Resultatet visar även att bristande kunskaper i vardagsspråket så som ord runt omkring de naturvetenskapliga begreppen är den främsta orsaken till andraspråkselevers svårigheter med förståelse. Vidare fastslås att andraspråkselever har större språkliga utmaningar på grund av färre erfarenheter om den naturvetenskapliga världen än vad förstaspråkselever har, eftersom den primära approprieringen skett på deras modersmål. Därför ska andraspråkselever få möjligheten att använda sitt förstaspråk i undervisningen genom translanguaging, i syfte att stärka deras språkutveckling och begreppsförståelse. För att hantera den språkliga utmaningen med naturvetenskapliga begrepp dras slutsatsen att NO-undervisningen ska möjliggöra interaktion, samspel samt en tydlig koppling mellan teori, praktik och elevernas erfarenheter, där begreppen placeras i sammanhang.

Syftet med denna studie är att lyfta fram hur förskolepersonal beskriver och uppfattningar om barns spontana nyfikenhet på naturvetenskapliga fenomen. Kvalitativa enkäter och semistrukturerade intervjuer användes som undersökningsmetod för att lyfta fram förskolepersonalens beskrivningar och uppfattningar. Totalt har tio anställda från tio olika förskolor svarat på enkäten och tre av respondenterna har ställt upp på en mer djupgående intervju. Respondenterna svarar att de ofta möter barns spontana nyfikenhet. Genom de tre fördjupade intervjuerna i denna studie, beskrivs hur barns spontana nyfikenhet bidragit till långa utvecklade naturvetenskapliga projekt. Studien visar att nyfikenhet kan ses genom barns frågor och kroppsspråk och tycks vara grunden till allt lärande. Genom ett positivt förhållningssätt och en närvaro som förskolepersonal kan de möta, lyfta och utveckla barns frågor och nyfikenhet. Enkätsvaren visar att biologi fortfarande är det dominerande naturvetenskapliga ämnet i förskolan även om skillnaderna var mindre än vad tidigare forskning visat. Något alla tre intervjupersoner lyfter kopplat till barns nyfikenhet är förskolepersonalensförhållningssätt, miljö och material samt användandet av naturvetenskapligabegrepp i undervisningen. / The purpose of this study is to highlight how preschool personnel describe and comprehend children's spontaneous curiosity about natural science phenomena. Qualitative survey and semi-structured interviews were used as research methods to obtain the preschool personnel's descriptions and perceptions. In total, ten employees from ten different preschools answered the survey and three of the respondents agreed to a more in-depth interview. The respondents answer that they often encounter children's spontaneous curiosity. Through the three in-depth interviews in this study, it is described how children's spontaneous curiosity contributed to long, developed natural science projects. The study shows that curiosity can be seen through children's questions and body language and seems to be the foundation of all learning. Through positive approach and preschool personnel that is present, they can meet, raise and develop children's questions and curiosity. The survey results show that biology is still the dominant science subject in preschool, although the differences were smaller than previous research had shown. Something all three interviewees mention in connection with children's curiosity is the preschool staff's approach, environment and materials as well as the use of scientific concepts in teaching.