11 |
Tidig föräldrastress hos mammor med för tidigt födda barnEkenberg, Linda, Löwegren, Linda January 2012 (has links)
Bakgrund: Att bli mamma till ett för tidigt fött barn (<37 gestationsveckor) innebär en oväntad stress vilket påverkar hela familjen. Under de senaste årtionden har stora förbättringar skett inom perinatal vård och numera är chansen till överlevnad stor. Att barnet efter födseln vårdas på neonatal intensivvårdsavdelning (NICU) får konsekvenser för mamman både känslomässigt och i omvårdnaden av barnet. Syfte: Att undersöka föräldrastress och beskriva faktorer som påverkar tidig föräldrastress hos mammor till för tidigt födda barn när barnet är två månader i korrigerad ålder. Metod: Studien utfördes på fyra NICU i Sverige. Inklusionskriterierna för studien var att barnet var för tidigt fött samt vårdades på neonatalavdelning i minst 72 timmar. För att mäta upplevd föräldrastress fick mammorna (n=276) svara på enkäten Swedish Parental Stress Questionnaire (SPSQ) när barnet var två månader i korrigerad ålder. Resultat: Mammor vars barn inte vårdades på en samvårdsavdelning, som hade barn i kuvös, mammor till barn med äldre syskon, var äldre, rökte och/eller ammade helt upplevde mer föräldrastress än övriga mammor. Slutsats: Studien visar att faktorer i framför allt i miljön samt hos mamman har betydelse för upplevd föräldrastress. Våra resultat innebär att omhändertagandet bör bli bättre, både under tiden på neonatalavdelning men även efter utskrivning. Då studien också påvisar vikten av samvårdsavdelning bör förbättringar ske i den fysiska vårdmiljön för att minimera upplevelsen av föräldrastress. / Background: When an infant is born preterm (<37 gestational weeks) unexpected stresses affect the whole family. Significant improvements in the perinatal care has been made in the recent decades and now the chance of survival is high. To become a mother in a Neonatal Intensive Care Unit (NICU) entail consequences for the mother emotionally and in her care for her infant. Aim: To investigate parental stress and describe factors associated to early parenting stress in mothers of preterm infants at two months of corrected age. Method: The study was conducted in four NICUs in Sweden. The inclusion criteria were that the infant was born prematurely and had a hospital stay for at least 72 hours. To measure perceived parental stress, the mothers (n=276) answered the Swedish Parental Stress Questionnaire (SPSQ) at two months of corrected age. Results: Mothers whose infants were not cared for in a NICU with co-care, whose infants were cared for in an incubator, who were multiparous, older, who smoked and/or who were breastfeeding exclusively, experienced more stress than their counterparts in various dimensions explored. Conclusion: The study shows that factors relating to the environment and the mother are associated to parental stress among mothers’ of preterm infants. These findings show the need for improved support, both during the NICU stay and after discharge. These findings also highlight the need for improvements in the physical environment of the NICUs to reduce the risk for parental stress.
|
12 |
Metoder för att främja amning av prematura barn : en systematisk litteraturstudieLundgren, Annica January 2007 (has links)
Syftet med denna studie var att beskriva vilka metoder som användes på en neonatalavdelning för att främja amningen hos prematura barn. Arbetet är en systematisk litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar användes. Litteratursökningen gjordes i databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, Elin@dalarna, PubMed och Medline. Litteraturgenomgången visade att det fanns ett flertal metoder för att främja amning av prematura barn på neonatalavdelningen. Föräldrarna behöver få hjälp av personalen att skapa sociala band till sitt barn och med att förstå att det är dem som är av största betydelse för barnet. NIDCAP-vård var en omvårdnadsmodell som underlättade för samspelet mellan mor och barn. Mamman behöver ständig uppmuntran av personalen och pappan för att lyckas med sin amning. Studier har visat att känguruvård har positiva effekter på amningen och för att utveckla ett tidigt sugbeteende. Barnets tidiga kontakt vid mammas bröst och att mamman så snart som möjligt efter förlossningen börjar pumpa ur bröstmjölk främjar amningen. Andra metoder som främjar amning är att barnet fått känna doften av mammans mjölk och att mamman fått tillgång till en personlig ”amningsexpert”. Tillmatning med kopp eller användning av amningsnapp var metoder som visade sig öka chansen till amning samt bröstmjölkskonsumtionen hos prematura barn.
|
13 |
Mammors upplevelser av upprätthållandet av bröstmjölksproduktionen under vårdtiden på neonatalavdelningen / Mothers’ experiences of maintaining breast milk production during their stay at the neonatal unitJohansson, Magdalena, Claesson, Anneli January 2018 (has links)
Bakgrund: Mamman till ett prematurt barn behöver upprätthålla sin bröstmjölksproduktion med hjälp av en bröstpump, till dess att hennes barn orkar amma. Sedan 2004 har amningsstatistiken i Sverige minskat drastiskt för prematura barn, trots god amningskultur och fördelaktig föräldraförsäkring. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur mammor till barn födda före graviditetsvecka 35 upplevde upprätthållandet av bröstmjölksproduktionen under vårdtiden på neonatalavdelning. Metod: Studien utfördes som en integrerad litteraturstudie och bygger på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarnas vetenskapliga kvalitet bedömdes, och innehållet analyserades sedan enligt en metod av Whittemore och Knafl. Resultat: Mammorna motiverades att starta upp sin bröstmjölksproduktion då de fick reda på fördelarna som bröstmjölken gav deras barn. Problem som att hitta rutiner för bröstpumpning och kunna upprätthålla mjölkmängden var förekommande. Vikten av information, samt av att ha gott stöd från parter, anhöriga och sjuksköterskor var stor. Konklusion: Sjuksköterskan har en viktig uppgift att stötta mamman genom information, individuellt stöd och hjälp att hitta fungerande strategier. / Background: The mother to a premature baby needs to maintain her breastmilk production with help of a breast pump, until her baby is mature enough to breastfeed. Since 2004, the statistics of breastfeeding premature babies in Sweden has fallen drastically, despite being known as a pro-breastfeeding country with beneficial parental financial support. Objective: The aim of the study was to describe how mothers to babies born before 35 gestational weeks experienced the maintenance of breastmilk production during their stay at the neonatal ward. Method: The study was conducted as an integrative literature review based on ten scientific articles. The scientific quality of the articles was assessed, and the content was analyzed by a method of Whittemore and Knafl. Results: The mothers were motivated to start their breastmilk production when they knew what benefits their breastmilk gave their baby. Problems with finding routines for breast pumping and maintaining their milk volume was common. There was great importance of receiving information, as well as having good support from their partner, relatives and nurses. Conclusion: The nurses have a great task to support mothers with information, individual support and help finding strategies.
|
14 |
Barnsjuksköterskors upplevelse av att ge stöd vid amning : En kvalitativ intervjustudie / Pediatric nurses' experience of providing support during breastfeeding : A qualitative interviewPehrson, Clara, Larsson, Petra January 2021 (has links)
Bakgrund: Frekvensen av amning har över tid sjunkit. Amning har betydande hälsofördelar för både mor och barn. Bröstmjölk anses vara extra viktigt för sjuka nyfödda och/eller prematura barn som vårdas på neonatalavdelning. Barnsjuksköterskan behöver ha kunskap om bröstmjölk och kan behöva ge stöd till föräldrarna på vägen mot en etablerad amning. Motiv: Det finns flera studier som belyser mödrars upplevelse av stöd vid amning samt upplevelsen av amningsstöd till friska fullgångna barn. Författarna vill därför med denna studie belysa barnsjuksköterskors upplevelse av att ge stöd vid amning på en neonatalavdelning. Syfte: Syftet med studien är att belysa barnsjuksköterskors upplevelse av att ge stöd vid amning på en neonatalavdelning. Metod: Studien genomfördes på en neonatalavdelning i mellersta Sverige. Semistrukturerade intervjuer användes och totalt deltog åtta kvinnliga barnsjuksköterskor. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat presenteras med hjälp av tre teman och åtta subteman. Barnsjuksköterskan upplevde vissa utmaningar i att ge stöd vid amning till mödrar. Rätt förutsättningar och goda kunskaper ansågs som viktigt. Mer utbildning behövs för att hålla sig uppdaterad med ny forskning. Konklusion: Stöd vid amning är en komplex arbetsuppgift för barnsjuksköterskan. I studien synliggörs utmaningar i kultur- och språkbarriärer samt i mor och barns mående. Att ha tid och att modern har en vilja till att amma beskrevs som viktiga förutsättningar. Mer kunskap och utbildning efterfrågas. Ytterligare forskning rekommenderas för att kunna applicera föreliggande studie i ett större sammanhang. / Background: The frequency of breastfeeding has decreased over time.Breastfeeding has significant health benefits for both mother and child. Breastmilk is considered extra important for sick newborns and/or premature babieswho are cared for in a neonatal ward. The pediatric nurse needs to haveknowledge about breast milk and may need to provide support to the parents onthe way to an established breastfeeding. Motive: There are several studies that shed light on mothers' experience ofbreastfeeding support and the experience of breastfeeding support for healthyfull-term children. The authors therefore want with this study to shed light onpediatric nurses' experience of providing support when breastfeeding in aneonatal ward. Aim: The purpose of the study is to shed light on pediatric nurses' experienceof providing support during breastfeeding in a neonatal ward.Methods: The study was conducted in a neonatal ward in central Sweden.Semi-structured interviews were used and a total of eight female pediatricnurses participated. The collected data was analyzed with qualitative contentanalysis. Result: The results of the study are presented using three themes and eightsubthemes. The pediatric nurse experienced certain challenges in providingsupport during breastfeeding to mothers. The right conditions and goodknowledge were considered important. More training is needed to maintainthe competence and even stay up to date with new research. Conclusion: Support during breastfeeding is a complex task for the pediatricnurse. The study highlights challenges in cultural and language barriers aswell as in the mood of mother and child. Having time and the mother having adesire to breastfeed were described as important conditions. More knowledgeand education are required. Further research is recommended in order to beable to apply the present study in a larger context.
|
15 |
FÖRÄLDRARS UPPLEVELSER AV ATT KNYTA AN TILL BARN PÅ EN NEONATALAVDELNING : EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE / PARENTS´EXPERIENCES OF ATTACHING TO CHILDREN IN A NEONATAL UNIT : A SYSTEMATIC REVIEWEhrning, Jenny, Fjorde, Emma January 2022 (has links)
Bakgrund: Upplevelsen av att bli förälder är i sig en omvälvande och känslosam tid. Om barnet behöver vårdas på neonatalavdelning blir det särskilt utmanande för de nyblivna föräldrarna. Neonatalvården utvecklas kontinuerligt och blir alltmer avancerad. Därmed blir också miljön som föräldrarna där möter mer högteknologisk. Detta har medfört att överlevnaden för barnet i behov av neonatalvård blir allt högre, samtidigt som det vårdas barn med vitt skilda diagnoser och i sköra tillstånd. Anknytningsteorin beskriver hur barn och föräldrar genom kontinuerlig interaktion knyter an och skapar band. Inom neonatalvården ställs denna process inför utmaningar för föräldrar och barn, relaterat till såväl den särskilda och högteknologiska miljön som till barnets tillstånd. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att sammanställa befintlig vetenskaplig litteratur om föräldrars upplevelser av att knyta an till ett barn som vårdas på neonatalavdelning. Metod: Denna systematiska litteraturstudie utfördes i enlighet med metod och steg beskrivna i SBU (2020a & 2020b). Resultat: Litteraturstudiens resultat utmynnades i fyra huvudteman bestående av: “När det oförutsedda händer”, “Anknytning främjas av välinformerade föräldrar”, “Utmaningar i neonatalvården” och “Relation till barnet växer fram”. Dessa huvudteman kunde i sin tur delas in i underteman för att tydliggöra de framstående beståndsdelarna i föräldrarnas upplevelser. Slutsatser: Genom kännedom om hur anknytningsupplevelsen på neonatalavdelning beskrivits av föräldrar, kan specialistsjuksköterskan stötta och arbeta på ett sådant vis att anknytningen främjas. Föräldrarnas upplevelser kan tas tillvara i det dagliga omvårdnadsarbetet, men också tas i beaktande vid planering för verksamhet och vårdmiljö för att tillvarata barnets bästa och skapa möjligheter för anknytning. / Background: The experience of becoming a parent is in and of itself a transformative and emotional time. If the child needs care in a neonatal unit, it becomes especially challenging for the new parents. Neonatal care is continuously developing and becoming increasingly advanced. Therefore, the environment that the parents meet there is becoming more highly technological. This has brought on that the survival for the child in need of neonatal care is increasing, all the while there are children cared for with a wide range of diagnoses and in fragile states. Attachment theory describes how children and parents through continuous interaction tie together and create bonds. In neonatal care this process is presented with challenges for parents and children, in relation to the special and highly technological environment as well as the condition of the child. Aim: The aim of this systematic review was to aggregate existing scientific literature about parents' experiences of attaching to a child being cared for in a neonatal unit. Method: This systematic review was carried out in accordance with method and steps described in SBU (2020a & 2020b). Results: The results of the systematic review culminated in four main themes consisting of: “When the unexpected happens”, “Attachment is promoted by well-informed parents”, “Challenges of Neonatal Care” and “The relationship to the child evolves”. These main themes could in turn be divided into sub-themes to clarify the prominent features of the parents’ experiences. Conclusion: Through knowledge about how the attachment process in a neonatal unit is described by parents, the specialist nurse can support and work in such a way that the attachment is promoted. The parents’ experiences can be utilized in the daily work, but also be considered in planning for organization and care environment to protect what’s best for the child and create opportunities for attachment.
|
16 |
Plötsligt förälder : Litteraturstudie om att bli förälder till ett för tidigt fött barn / Suddenly a parent : A literature review on becoming a parent to a premature infantFener, Johanna, Lindberg, Suzanne January 2012 (has links)
Bakgrund: Barn som föds före 37 fullgångna graviditetsveckor benämns prematura barn och har ökad risk för sjuklighet och dödlighet. De flesta prematura barn behöver vårdas på en neonatalavdelning. Föräldraskapet påverkas av den för tidiga födseln, barnets hälsa och vårdmiljön. För att främja föräldrarnas närhet till sitt barn och deras delaktighet i barnets omvårdnad kan sjuksköterskan erbjuda dem stöd och vägledning. Syfte: Att beskriva hur mödrar och fäder upplever att bli förälder till ett för tidigt fött barn som vårdas på neonatal-avdelning. Metod: En litteraturstudiebaserad på tio studier med kvalitativ forskningsansats. Analysen genomfördes utifrån likheter och skillnader i resultaten. Resultat: Resultatet presenteras i tre teman och subteman: Plötsligt förälder –Rädsla och chock, Skuldkänslor; Hinder på vägen till att bli förälder –Oro för barnet, Inte mitt barn, Barriärer i vårdmiljön; Vilja vara med sitt barn –Behov av stöd, Copingstrategier. Slutsats: Föräldrar till prematura barn upplever rädsla och chock till följd av den plötsliga födseln. Mödrar uttrycker skuldkänslor över att födseln skett för tidigt tydligare än fäder. Vårdmiljön på neonatal-avdelningen innehåller barriärer mellan förälder och barn. Föräldrarnas största behov är att vara nära sitt barn och att få delta i omvårdnaden. Klinisk betydelse: Studiens resultat uppmärksammar föräldrarnas behov av att få stöd från sjuksköterskan. Resultatet kan tillämpas av sjuksköterskan för att ge stöd och vägledning till föräldrarna. Resultatet kan till viss del vara överförbart till andra områden inom barnsjukvård, för att uppmärksamma behov hos föräldrar till svårt sjuka barn. / Background: Infants born earlier than 37 completed weeks of pregnancy are defined as premature and have an increased risk of morbidity and mortality. Most premature infants need care in a neonatal intensive care unit (NICU). Parenting is affected by the premature birth, the child's health status and the hospital environment. Nurses can offer support and guidance to the parents in order to facilitate closeness between parent and child. Aim: To describe how mothers and fathers experience becoming a parent to a preterminfant in a NICU. Method: A general literature review based on ten qualitative studies. The analysis was based on the similarities and differences in the findings. Findings: The findings are presented as three themes and subthemes: Suddenly a parent –Fear and shock, Guilt; Obstacles to parenting –Concern for the child, Not my child, Barriers in the hospital environment; Desire to be with your child –Need of support, Coping strategies. Conclusion: Parents of premature infants experience fear and shock following the sudden birth. Mothers express more feelings of guilt due to the premature birth than fathers. Barriers between parent and child exist in the hospital environment. The main parental needs are to be close to their infant and to participate in the care of their infant. Clinical significance: The findings of the study illuminate the parents' need of receiving support fromnurses. The results can be applied by nurses in order to provide support and guidance to the parents. Some of the findings can be transferred to other areas of children's health care, and thereby illuminate the needs of parents of critically ill children.
|
17 |
Upplevelser av anknytning : En litteraturstudie om föräldrars upplevelser av anknytning till deras barn på neonatalavdelning. / Experiences of Attachment : A literature study on parents' experiences of attachment to their child in the neonatal unit.Eriksson, Emma, Kämpe, Linnea January 2024 (has links)
Bakgrund: Att som förälder skapa anknytning till sitt nyfödda barn som vårdas på neonatalavdelning kan vara en utmaning. Sjukhusmiljön kan begränsa interaktionen mellan föräldrar och barn. Familjecentrerad vård betonar relationen mellan sjuksköterskan, föräldrar och barn för att tillgodose barnets omvårdnad. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av anknytning till deras nyfödda barn på neonatalavdelning. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design. Studierna granskades enligt mall från SBU och analyserades med konventionell innehållsanalys enligt Hsieh & Shannons metod. Resultat: Litteraturstudien resulterade i tre kategorier starka känslor som hindrar anknytning, faktorer som påverkar anknytning och neonatalavdelning. Sex subkategorier identifierades. Traumatisk förlossning, Negativa känslor, sjuksköterskans betydelse för föräldrarollen och anknytning, fysisk närhet, fysiska barriärer/medicinsk utrustning och en hindrande miljö. Föräldrar upplevde olika känslor som påverkade anknytning. Genom samarbete med sjuksköterskan ökade självförtroendet hos föräldrar. Att hålla sitt barn var någonting föräldrar betonade viktigt för anknytningsprocessen. Miljön på avdelningen och kring barnet var även av vikt. Slutsats: Det fanns olika faktorer som påverkade föräldrars anknytning till deras barn. Genom information och stöd från sjuksköterskan kunde föräldrar vara delaktig i vården av deras barn och anknytningen förbättrades. Det var av betydelse att sjuksköterskor hade kunskap om upplevelser av anknytning. Fysisk kontakt och tillgång till barnet utan hinder att förhålla sig till underlättade föräldrars upplevelse av anknytningsprocessen. / Background: As a parent, creating a connection with your newborn child, who is cared for in the neonatal ward, can be a challenge. The hospital environment can limit the interaction between the parent and child. For the care of the child, a focus on the family emphasizes the relation between nurse, parent and child. Aim: To describe the experience of a parents attachment to their newborn child, who is cared for in the neonatal unit. Method: Literature study with descriptive design. The studies were reviewed with a template from SBU and analysed by a conventional content analysis using the Hsieh & Shannon’s method. Results: The literature study resulted in three categories. Strong emotions that prevented attachments, factor’s that affected attachment and neonatal ward. Six subcategories were identified. Traumatic childbirth, negative emotions, the nurse's importance to parental role and attachment, physical proximity, physical barriers/medical equipment and hindering environment. The Parents experienced different emotions affecting attachment. Through cooperation with the nurse, the self-confidence of the parents increased. Holding their child was something that parents emphasized as important for the attachment process. The environment in the ward and around the child was also important. Conclusion: There were a number of factors that affects the parents attachments to their child. The attachment improves by participation in the care following information and support from the nurse. Physical contact with and access to the child without obstacles facilitated the parents experience in the attachment.
|
18 |
Föräldrars upplevelse av kontakten med sitt barn : En jämförelse mellan två neonatalavdelningar i SverigeLindahl, Christina January 2013 (has links)
SAMMANFATTNING Syfte: Att studera föräldrars upplevelse av att kunna tolka sitt barns behov och mående samt upplevda kompetens i föräldrarollen efter att barnet har vårdats på neonatalavdelning. Metod: En jämförande kvantitativ studie med deskriptiv explorativ design som är en del av ett större projekt som genomförts vid två neonatalavdelningar i Sverige. En vecka efter barnets utskrivning från neonatalavdelningen samt vid två månaders korrigerad ålder fick barnets mamma och pappa varsin enkät, innehållande bland annat en föräldra-attitydskala, hemskickad. Insamlade data matades in i Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och redovisades med deskriptiv (md; median och range; minimum och maximum) och jämförande statistik (Chi-2-test och Mann-Whitney U-test). Resultat: En enda signifikant skillnad kunde ses mellan de två neonatalavdelningarna och det gällde föräldrarnas upplevelse att barnet tyckte om kontakt från dem i form av deras doft. På neonatalavdelning 2 svarade föräldrarna i högre grad att detta påstående stämde en vecka efter barnets utskrivning från neonatalavdelningen. Inga andra signifikanta skillnader ses vid jämförelsen av föräldrarnas enkätsvar från de två neonatalavdelningarna. Slutsats: Den enda signifikant skillnad som kunde ses anses av flera orsaker inte vara av särskilt hög betydelse. Följaktligen kan inga väsentliga skillnader ses mellan föräldrarnas upplevelse av sitt barns behov och mående samt upplevda kompetens i föräldrarollen beroende på om barnet vårdats på en neonatalavdelning där föräldrarna fick bo med sitt barn under hela vårdtiden och tidigt involveras i sitt barns vård eller om barnets vårdats på en neonatalavdelning med mindre föräldranärvaro. / ABSTRACT Aim: Studying parents' experience of being able to interpret their child's needs and well-being, and perceived competence in parenting after the child has been cared for in the neonatal unit. Method: A comparative quantitative study with a descriptive exploratory design that is part of a larger project conducted at two neonatal units in Sweden. A week after the child's discharge from the neonatal unit and at two months' corrected age, the child’s mother and father received a questionnaire sent to their home, containing among other things a parental attitude scale. Collected data were fed into the Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) and presented with descriptive (md; median and range; minimum and maximum) and comparative statistics (Chi-2 test and Mann-Whitney U test). Results: Only one significant difference was seen between the two neonatal wards and it was regarding the parents' experience that the child enjoyed contact from them in terms of their fragrance. In the neonatal unit 2 parents agreed to a greater extent that this claim was true a week after the child's discharge from the neonatal unit. No other significant differences were seen when comparing the parents' questionnaire responses from the two neonatal wards. Conclusion: The only significant difference that was found was for several reasons not considered to be of very high importance. Consequently, no significant differences was found between the parents perception of their child's needs and well-being, and perceived competence in the parental role, depending on whether the child received care in a neonatal unit where the parents were allowed to stay with their child throughout the whole hospital stay and early get involved in their child's care or if the child was admitted to a neonatal unit with less opportunity for parental presence.
|
19 |
Det första mötet : Jämförelser av första-gången-händelser rapporterade av mödrar och fäder vars barn vårdats enligt kängurumetoden på två neonatalavdelningarvon Arronet-Stenius, Katarina, Mannerstedt Fogelfors, Birgitta January 2010 (has links)
<p><em>Aim: </em>Compare occurrences of first-time-events reported by mothers and fathers with children at high tech NICU according to kangaroo-mother-care method in two university hospitals.</p><p> </p><p><em>Method: </em>Descriptive, quantitative design. Fourty-five couples of parents, with premature children born and cared for at university hospitals in Uppsala or Örebro, answered questionnaires about first-time-events: interaction-events, measures-of-care-events and sleeping-place-events.</p><p> </p><p><em>Results:</em> All differences regarding the children’s age at first-time-events showed Uppsala-children to be younger than Örebro-children. Interaction-events were reported first in children’s lives, measures-of-care-events and sleeping-place-events later. Children in Uppsala were younger (postnatally) at all three types of first-time-events, and less mature than Örebro-children (lower postmenstrual age), at measures-of-care-events and sleeping-place-events, but not interaction-events. Differences between mothers and fathers appeared regarding interaction and measures-of-care, but not sleeping-place.</p><p><em> </em></p><p><em>Conclusion:</em> Differences in interaction-events parent/child appeared postnatally but not postmenstrually, because postmenstrual age measures in weeks- a measure too rough when interaction was reported to happen during the first hours/days.</p><p> </p><p>Why Uppsala-children were younger than Örebro-children at first-time-events, is probably because Uppsala has a more developed KMC-care than Örebro.</p><p> </p><p>Why Uppsala-children were younger than Örebro-children at first-time-events between father/child, but not mother/child is likely because Uppsala’s KMC-care is more developed and fathers receive more support there than in Örebro.</p>
|
20 |
Det första mötet : Jämförelser av första-gången-händelser rapporterade av mödrar och fäder vars barn vårdats enligt kängurumetoden på två neonatalavdelningarvon Arronet-Stenius, Katarina, Mannerstedt Fogelfors, Birgitta January 2010 (has links)
Aim: Compare occurrences of first-time-events reported by mothers and fathers with children at high tech NICU according to kangaroo-mother-care method in two university hospitals. Method: Descriptive, quantitative design. Fourty-five couples of parents, with premature children born and cared for at university hospitals in Uppsala or Örebro, answered questionnaires about first-time-events: interaction-events, measures-of-care-events and sleeping-place-events. Results: All differences regarding the children’s age at first-time-events showed Uppsala-children to be younger than Örebro-children. Interaction-events were reported first in children’s lives, measures-of-care-events and sleeping-place-events later. Children in Uppsala were younger (postnatally) at all three types of first-time-events, and less mature than Örebro-children (lower postmenstrual age), at measures-of-care-events and sleeping-place-events, but not interaction-events. Differences between mothers and fathers appeared regarding interaction and measures-of-care, but not sleeping-place. Conclusion: Differences in interaction-events parent/child appeared postnatally but not postmenstrually, because postmenstrual age measures in weeks- a measure too rough when interaction was reported to happen during the first hours/days. Why Uppsala-children were younger than Örebro-children at first-time-events, is probably because Uppsala has a more developed KMC-care than Örebro. Why Uppsala-children were younger than Örebro-children at first-time-events between father/child, but not mother/child is likely because Uppsala’s KMC-care is more developed and fathers receive more support there than in Örebro.
|
Page generated in 0.1079 seconds