No description available.

<p>Denna rapport handlar om hur information om neonatalvård bör utformas. Syftet med examensarbetet var att undersöka detta. Utifrån resultaten från undersökningen har en broschyr i ämnet utformats. Broschyren vänder sig till föräldrar vars barn kommer att vårdas, vårdas just nu eller har vårdats på en neonatalavdelning på grund av för tidig födsel samt även till föräldrarnas anhöriga. Broschyren ska fungera som ett komplement till den muntliga informationen som personalen på neonatalavdelningen i Västerås ger till målgruppen idag. Till undersökningen användes en kvalitativ metod – intervjuer med föräldrar, deras anhöriga samt personal på neonatalavdelningen i Västerås. Det gjordes även utprovningar på broschyren för att se så att den passade den tilltänkta målgruppen. De huvudsakliga resultaten från undersökningen visar att en informationsbroschyr om neonatalvård bör:</p><p>• informera om neonatalvård i allmänhet</p><p>• informera om det som målgruppen är intresserad av att läsa</p><p>• informera om sådant som personalen på avdelningen tycker är viktigt</p><p>• informera på en allmän språknivå samt förklara svåra termer</p><p>• informera om verkligheten utan att skrämma upp målgruppen</p><p>• informera med fotografier som är tydliga och verklighetstrogna.</p>

Bakgrund: Att födas för tidigt definieras som att födas före 37 fullgångna graviditetsveckor. Barn som föds för tidigt vårdas på specialiserade sjukhusavdelningar, så kallade neonatalavdelningar. Att få barn för tidigt innebär en stor omställning för föräldrarna och situationen är påfrestande på flera sätt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka upplevelser föräldrar till prematurfödda barn har i samband med vårdtiden på neonatalavdelningen. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med artikelsökningar i databaser med omvårdnadsfokus. Databassökningen kompletterades med en manuell sökning. Elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats valdes ut efter att de värderats utifrån sin vetenskapliga kvalitet. Dataanalysen inspirerades av innehållsanalys. Resultat: Dataanalysen resulterade i subkategorier som sammanfördes under tre huvudkategorier; upplevda känslor, upplevelser av föräldraskapet samt upplevelser av vårdpersonalen. Slutsats: Föräldrar till prematurfödda barn upplever en stor variation av känslor under vårdtiden på neonatalavdelningen. Den första tiden domineras av overklighetskänslor, ångest, oro och rädsla. Föräldrarna har svårt att förstå att barnet är deras och den skrämmande sjukhusmiljön medför svårigheter att anta föräldrarollen. Stödet från sjuksköterskan betyder mycket för föräldrarnas förmåga att hantera situationen. Som sjuksköterska är det viktigt att vara medveten om och kunna bemöta föräldrarnas olika upplevelser för att föräldrarna ska kunna känna trygghet.

SAMMANFATTNING Bakgrund Att bli förälder är en stor livshändelse förknippad med förväntningar och förhoppningar om ett välskapt och normalfött barn. När ett barn istället föds för tidigt kan den bilden av förväntningar och förhoppningar raseras. Prematura barns omogna beteende kan ge intryck av att de inte skulle klara av att amma. Detta kan innebära att föräldrarna drar sig för att delta i barnets omvårdnad och matning. Att då redan i ett tidigt stadium få råd och stöd kring amning kan underlätta att bygga upp en nära relation till barnet, samtidigt som möjligheten till en lyckad amning ökar. Syfte Syftet var att beskriva hur amning främjas hos prematura barn vid en neonatalavdelning. Metod För att beskriva hur amning främjas hos prematura barn valdes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades nio sjuksköterskor fördelat på tre neonatalavdelningar i Stockholm. Det insamlade materialet analyserades utifrån en induktiv kvalitativ innehållsanalys. Resultat På samtliga avdelningar var sjuksköterskorna överens om att hela familjen spelade en viktig roll i att främja det prematura barnets amning. Barnet behöver sina föräldrar och det är de som i första hand ska sköta sitt barn. Sjuksköterskorna upplevde både svårigheter och möjligheter i sitt dagliga arbete kring amning. Att optimera avdelningens miljö, tidsbrist och kontinuitet var faktorer som framkom i alla intervjuer. De tre neonatalavdelningarna hade en liknande bild av sjuksköterskans ansvar. Sjuksköterskan skulle informera familjen, stötta den samt uppmuntra delaktigheten. Dessutom ansågs sjuksköterskan ha ett ansvar att inhämta kunskap kring amning. Slutsats Viktiga faktorer för att främja amning hos prematura barn på en neonatalavdelning är familjens möjlighet till närvaro, påbörja tidig urmjölkning, vårda barnet hud mot hud, föräldrars delaktighet i barnets omvårdnad samt information och stöd från sjuksköterskan. Brist på tid och kontinuitet utgör dock hinder för att detta ska fungera optimalt.

Titel: En omvälvande erfarenhet för föräldrar- en litteraturstudie om att få ett för tidigt fött barn. Bakgrund: Cirka 5 % av alla barn som föds årligen i Sverige är för tidigt födda. Flera studiers resultat visar att det är påfrestande för föräldrar till för tidigt födda barn att vistas på en neonatalavdelning. Trots att detta ämne är väl beforskat visar nutida studier att det finns delar i omvårdnaden som kan förbättras. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars erfarenheter av tiden på en neonatalavdelning med deras förtidigt födda eller lågviktiga barn. Metod: En litteraturstudie genomförd med tolv artiklar med kvalitativt resultat. Resultat: Tre huvudkategorier och sex underkategorier identifierades. Huvudkategorierna innefattar: att få vara nära sitt barn, föräldrars behov av information, kommunikation och stöd och föräldrars erfarenhet av miljön på neonatalavdelningar. Konklusion: Sjuksköterskor har stor inverkan på hur föräldrar upplever tiden på neonatalavdelningen. En viktig uppgift för dem är att involvera föräldrar i vården och se dem som en del av deras barns vårdteam. Inte enbart för föräldrars skull utan även för barnens välmående.   Nyckelord: Föräldrar, neonatalavdelning, erfarenheter, prematur. / Title: A transformative experience for parents- a literature study about having a prematurely born infant. Background: Approximately 5 % out of all children born annually in Sweden are born prematurely. Several studies' results show that it is stressful for parents of premature infants to stay at a neonatal unit. Although this topic is well researched, recent studies show that there are parts of the care that could be improved. Aim: The aim of this study was to describe parents' experiences of the time spent at a neonatal unit with their premature or low birth weight infants. Methods: A literature study was conducted from twelve articles with a qualitative result. Results: Three main categories and six subcategories were identified. The main categories included: being allowed to be close to ones child, parents need of information, communication and support and parents experience of the enviorment at the neonatal unit. Conclusion: Nurses have a major impact on how parents perceive their time at the neonatal ward. An important task for them is to involve parents in the care and to see them as part of their child's healthcare team. Not only for the parents sake but also for the infant's well-being.   Keywords: Parents, NICU, experiences, premature.

Sammanfattning Bakgrund: Idag närvarar pappor vid det akuta omhändertagandet av sitt barn och har en viktig roll i det nyfödda barnets vård. Närhet mellan föräldrar och barn är avgörande för välbefinnande, anknytning och bindning. Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva vad pappor upplever vid akut omhändertagande av sitt nyfödda barn. Metod: Tio pappor till nyfödda barn, där barnen i direkt anslutning till födseln krävt akut omhändertagande och inläggning på neonatalavdelning, har intervjuats. Intervjuerna har bearbetats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Huvudkategorin som framkom var: Att gå från kaos till kontroll. Underliggande kategorier som framkom var (1) rädsla för det okända, (2) otillräcklighet i förhållande till sig själv och andra, (3) overklighet i den nya situationen, (4) delaktighet i vården av sitt barn och (5) förtroende för vårdpersonalen. Slutsats: Papporna var från början rädda, kände sig otillräckliga och upplevde situationen som overklig. Med hjälp av egna och utifrån kommande resurser, bland annat barnsjuksköterskans omvårdnad och information, fann papporna efter olika lång tid en känsla av att vara delaktiga och ett förtroende för vårdpersonalen, som ledde till en högre känsla av sammanhang, det vill säga KASAM.   Nyckelord: Anknytning, delaktighet, KASAM, neonatalavdelning, / Summary Background: Today fathers are present during acute care of his newborn child and have an important role in the care of the newborn child. Closeness between child and parent is essential to promote wellbeing, attachment and bonding. Purpose: The purpose of the study was to describe what fathers' experience in acute care of their newborn baby. Method: Ten fathers of newborn children, where the child after the birth has been in need of emergency care and hospitalization in a neonatal department, have been interviewed. The interviews have been analyzed using qualitative content analysis. Result: The main category was: Going from chaos to control. The underlying categories that emerged were (1) fear of the unknown, (2) inadequacy in relation to himself and others, (3) unreality in the new situation, (4) participation in the care of his baby and (5) trust of health care staff. Conclusion: Fathers were initially afraid, felt inadequate and experienced the situation as unreal. Using proprietary and extrinsic resources, including pediatric nursing care and information, the fathers found at different phases a sense of ownership and confidence in the care that led to a greater sense of coherence, in other words Salutogenesis.Keywords: Attachment, Neonatal unit, Participation, Salutogenesis,

No description available.

Denna rapport handlar om hur information om neonatalvård bör utformas. Syftet med examensarbetet var att undersöka detta. Utifrån resultaten från undersökningen har en broschyr i ämnet utformats. Broschyren vänder sig till föräldrar vars barn kommer att vårdas, vårdas just nu eller har vårdats på en neonatalavdelning på grund av för tidig födsel samt även till föräldrarnas anhöriga. Broschyren ska fungera som ett komplement till den muntliga informationen som personalen på neonatalavdelningen i Västerås ger till målgruppen idag. Till undersökningen användes en kvalitativ metod – intervjuer med föräldrar, deras anhöriga samt personal på neonatalavdelningen i Västerås. Det gjordes även utprovningar på broschyren för att se så att den passade den tilltänkta målgruppen. De huvudsakliga resultaten från undersökningen visar att en informationsbroschyr om neonatalvård bör: • informera om neonatalvård i allmänhet • informera om det som målgruppen är intresserad av att läsa • informera om sådant som personalen på avdelningen tycker är viktigt • informera på en allmän språknivå samt förklara svåra termer • informera om verkligheten utan att skrämma upp målgruppen • informera med fotografier som är tydliga och verklighetstrogna.

Föräldrar till förtidigt födda barn upplever stress och oro under barnets sjukhusvistelse. Att få ett barn prematurt innebär stora utmaningar och påfrestningar för föräldrar, som ofta mår dåligt psykiskt. Syftet med studien var att belysa föräldrars behov av stöd samt upplevelser av vården på neonatalavdelning. Den valda metoden, litteraturöversikt, genomfördes för att beskriva den aktuella forskningen inom det valda området. Tolv vetenskapliga artiklar, 2005-2015, valdes ut för att besvara studiens syfte. Resultat från denna studie belyser fyra olika teman; stresshantering, information och kommunikation, föräldradelaktighet samt personalens förhållningssätt och bemötande. Dessa resultat belyser betydelsen att som personal på neonatalavdelning vara lyhörd för föräldrarnas behov, då de befinner sig i en främmande miljö och i en oerhört utsatt och svår situation. Som sjuksköterska på en neonatalavdelning kan det vara av stor hjälp att ha kunskap om hur föräldrar upplever sin livssituation för att kunna identifiera de problem föräldrarna kan ställas inför, för att på bästa sätt kunna stödja dem i vården av deras barn. Slutsatsen med denna studie visade sig att faktorer som kommunikation, information, deltagande, stresshanteringsstrategier, föräldrabemötandet från personalen samt sjuksköterskestöd har stor betydelse för föräldrar till förtidigt födda barn som vårdas på neonatalavdelning. Utifrån denna fördjupade kunskap kan sjuksköterskan stödja föräldrarna utifrån deras egna förutsättningar med hänsyn tagen till mödrars och fäders olikheter.

Bakgrund: Antalet prematurfödslar ökar globalt. Barnet riskerar att drabbas av neurologiska funktionshinder, instabil temperaturreglering, tillstånd som nekrotiserande kolit (NEC) samt bronkopulmonell dysplasi (BPD). Kängurumetoden bidrar till att barnets vitalparametrar stabiliseras samt främjar amningen. Bröstmjölken har en skyddande effekt. Ökad varaktighet av amning minskar moderns risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar samt bröst- och äggstockscancer. Syfte: Att beskriva mödrars upplevelser av att amma deras prematurfödda barn på neonatalavdelning.Metod: Integrativ litteraturstudie. Resultatet baserades på 13 artiklar vilka söktes fram i databaserna PubMed, CINAHL samt PsycINFO. Analysmetoden utfördes efter Whittemore och Knafls metod. Resultat: Upplevelser av amning påverkades av vårdkontextens miljö, kultur samt kommunikation. Bröstmjölkproduktionen var en bidragande faktor till mödrars upplevelser av att amma där bröstpumpningens process, närhet, separation samt moderlig identitet påverkadeetableringen av amningen. Slutsats: Kommunikationens betydelse visade sig påverka mödrarnas upplevelser av att amma, initiera samt upprätthålla mjölkproduktionen. Närheten och separationen upplevdes påverka anknytningen mellan moder samt barn och upplevelsen av att amma.