Vi hör idag mycket om hur skola, vård och hemvård inom den offentliga sektorn allt mer kritiseras för sitt arbete. En del väljer att säga att New Public Management, en ny styrreform som svept över världens offentliga organisationer, är anledningen. I denna uppsats är syftet att undersöka en kommunal hemvårdsorganisation i Sverige som genomgått ett antal förändringar som påverkat många delar av verksamheten. Genom att uppmärksamma New Public Management och dess tillhörande komponenter såsom strävan efter kostnadseffektivitet och formen av en företagsmodell har en studie förts kring hur förändringen påverkat organisationen, och om den skapat några utmaningar. Studien bygger på Nyinstitutionella teorier som behandlats av Göran Ahrne och Apostolis Papakostas[1]. Även relationella organisationsteorier av Meyer & Rowan[2] samt DiMaggio & Powell[3] har haft en betydande grund för analysen. Med ansats i detta teoretiska material har använts en kvalitativ metod och det har genomförts en intervjustudie verksamma personer inom hemvårdsorganisationen. Det studien har visat är att en del organisationer är mer känsliga för förändring än andra. Vidare spelar förutsättningarna för organisationen stor roll, och det visade sig att en förändring är beroende av att dessa finns. Att organisationer börjar likna varandra allt mer idag visade sig i studien då den studerade organisationen tvingas balansera ett upprätthållande av kärnverksamheten men samtidigt vara innovativ och konkurrenskraftig med begränsade förutsättningar.

Äldreomsorgen har fått kritik i massmedia under den senaste tiden vilket har bidragit till flera omorganisationer som skett sedan 1990-talet. Omorganisationerna har vuxit fram ur ett nytt styrningssätt som går under begreppet New public management (NPM), som fokuserar på styrning, uppföljning och redovisning. NPM har många influenser från det privata näringslivet och förändringar som skett har bland annat inneburit att verksamheterna arbetar för en ökad effektivisering av organisationen, mål- och resultatstyrning samt ökad kvalitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur styrningen som är i linje med NPM beskrivs av chefer på olika organisatoriska nivåer inom äldreomsorgen i Stockholms stad. Frågeställningen som besvaras i uppsatsen är hur verksamhetscheferna respektive enhetscheferna beskriver att styrningen som är i linje med NPM har påverkat verksamheterna samt deras arbetssituation. Teorier om byråkrati, postbyråkrati samt NPM används som referensram i uppsatsen. I tidigare forskning presenteras hur NPM påverkar olika delar i den offentliga sektorn, både i Sverige och internationellt. Studien har en kvalitativ ansats och insamlandet av det empiriska materialet har utförts genom åtta semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de intervjuade cheferna upplever att NPM påverkar verksamheterna samt arbetssituationen för enhetscheferna och verksamhetscheferna. Resultatet indikerar att svaren från informanterna är liknande kring hur NPM påverkar verksamheterna men att arbetssituationerna påverkas med vissa skillnader mellan verksamhetscheferna och enhetscheferna. Verksamheterna har påverkats genom att det blivit en uppdelning av organisationen i en så kallad beställar- samt utförardel och en större konkurrensutsättning på grund av privatiseringar. Gällande arbetssituationerna upplever enhetscheferna ett ökat ekonomiskt ansvar och fler arbetsuppgifter. Verksamhetscheferna upplever bland annat ett ökat arbete med mål- och resultatstyrning samt fler uppföljningar.

@St. Gallen, Universiẗat, Diss., 1999. / Buchhandelsausg. u.d.T.: Wirkungsorientierte Prüfung der öffentlichen Verwaltung.

Univ., Diss.--Trier, 2002. / Literaturverz. S. [310] - 328.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur New Public Management påverkar de professionella inom universitetsvärlden. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats. Empiriskt material har samlats in genom en så kallad self-report inom professionella i universitetsvärlden.   Resultat & slutsats: New Public Management har visat sig ha en negativ effekt på de professionella inom universitetsvärlden. Vi fann att NPM ses som en bromskloss för universitetets utveckling eftersom kunskapen som de professionella besitter inte tas till hänsyn. Istället har pengar och makt blivit ett större fokus jämfört med tidigare då professionalitet hade en större roll. Självreglering är viktigt för att autonomin inte ska tona bort, detta har bidragit till en speciell chefskultur som påverkar de anställda. Vår slutsats är att NPM hämmar de professionellas utveckling.   Studiens bidrag: Vår studie har bidragit till en större förståelse av NPM och de professionella inom en verksamhet som bedrivs av detta. Flera faktorer är av betydelse och vår studie visar på att självreglering är av vikt för att de professionella ska kunna utöva sin kunskap på dess rätta professionella sätt. Vi hoppas på att vår studie bidrar till mer förståelse för de professionella och kan leda till en bättre miljö i verksamheten mellan de professionella och administratörerna.   Förslag till vidare forskning: Vi föreslår att samma studie utförs på fler respondenter för att få större kunskap kring studien samt betona chefernas åsikter och erfarenheter. Detta eftersom cheferna kan ha en annan bild av hur verklighetssynen kan se ut. Dessutom kan andra kvalitativa metoder användas som kan bidra till ett annorlunda resultat.

This thesis deals with the reform theory of public administration called New Public Management, which is based on tools used in the private sector. The theoretical part provides a critical view of rational bureaucracy and seeks to highlight the benefits of using modern methods of management in the public sector. The practical part, mainly focused on the implementation of the New Public Management tools in the practice of public administration in the Czech Republic, is based on the results of empirical research.The survey results indicate use of particular methods of measuring the quality of public administration in the Czech Republic.

This research project seeks to identify commonalities and differences between new administrative ideologies in the United States and post-Soviet Russia. To achieve this goal, the study explores the question of administrative ideology through the lens of the New Public Management (NPM) related reforms, which spread around much of the world in the late twentieth and early twenty-first centuries. The discussion is structured around two broad themes identified in the review of the literature on NPM and Reinventing Government: the new vision of the government (and its bureaucracy) and the relationship between government and the public. As a method of inquiry, the study uses the review and analysis of official publications and elite interviews with high-ranking officials, analysts, and scholars in the United States and Russia. The research demonstrates that although new ideologies of administration in the United States and Russia share significant characteristics, they differ in a number of important respects. / Ph. D.

Gränserna mellan privat och offentlig sektor tenderar att bli allt mindre tydliga. Med tanke på de offentliga och privata sektorernas olika styrning var det därför intressant att undersöka hur HR-funktionen präglades av detta sett från linjechefernas perspektiv. Linjechefernas åsikter var intressanta då det är dessa som värdesätter stödet de får från HR-funktionen. Eftersom syftet var att få en förståelse för linjechefernas syn på stödet från HR-funktionen gjordes studien genom en kvalitativ undersökning med inspiration från fenomenografin, med fokus på att få fram skillnader och likheter mellan den offentliga och privata sektorn. Resultatet baserades på åtta semistrukturerade intervjuer, där ingick linjechefer från både offentlig och privat sektor. Resultatet visade att det fanns en del skillnader, men att likheterna var fler. En del av likheterna var bland annat synen på HR-funktionen och dess huvudsakliga arbetsuppgifter samt att HR-funktionen är av stor betydelse för både dem och hela organisationen. Den tydligaste skillnaden som framkom i resultatet var att linjecheferna inom de olika sektorerna hade olika uppfattningar kring hur HR-funktionen präglades av organisationernas styrning och struktur. Eftersom likheterna var fler än skillnaderna förs det i studien en diskussion om detta skulle kunna bero på att gränserna, mellan offentlig och privat sektor, idag blir alltmer otydliga i takt med dagens marknadsanpassningar. Det diskuteras även om de skillnader vi sett faktiskt beror på organisationernas styrning och struktur, det vill säga den sektor organisationerna är verksamma inom.

Inledning: Forskning avseende ledarskap och chefskap består av en djungel av teorier och dess diskurs är splittrad. På 1990-talet skedde kraftiga reformer inom offentlig sektor i syfte att göra den offentliga sektorn mer lik den privata. En ökad grupp av äldre och omfattande reformer har gjort chefernas arbete inom branschen mer komplex. Massmedia har framställt en bild av att äldreomsorgen under 2000-talet har befunnit sig i en stor kris i takt med den ökade privatiseringen och utvecklingen av New Public Management, vilket i sin tur ställer högre krav på cheferna. Syfte: Studien vill skapa förståelse för hur chefer inom äldreomsorgen ser på chefskap respektive ledarskap samt på krav som kan kopplas till deras roll som chefer. Studiens ambition är att ur ett individperspektiv bidra med en större förståelse för de krav som ställs på dagens chefer och komplexiteten i samband med deras chefskap. Metod: Tolkande förhållningssätt med en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer använts för att samla empiri. Resultat/Slutsats: Chefskap och ledarskap som begrepp har genomgått omfattande förändringar. Chefskapet har blivit mer komplext i och med att rollen har förändrats och kraven har ökat. Detta till följd av ökade regleringar och kontroller i sviterna av New Public Management som till stor del kännetecknas av administration. Trots en distinkt skillnad mellan ledarskap och chefskap dras slutsatsen att krav finns på att dessa roller ska samverka och i ökad grad kommer att behöva göra det. Viktiga element i chefspositionen i enlighet med respondenterna är; coachning, motivering och stöttning av medarbetarna vilket motsvarar deras definition av ledarskap. Utifrån detta går det att dra slutsatsen att det idag inte längre räcker att agera som en traditionell chef som styr utan i chefskapet ska också ledarskapet inkluderas. / Introduction: Managership and leadership science is a jungle of theories with a fragmented discourse. Severe reforms during the 20th century was implemented with the purpose of making the public sector more similar to the private one. An increase in the number of elderly combined with several reforms has resulted in more demands put on the management. During the 21st century media portrays a crisis within the geriatric care due to increased privatization and the development of New Public Management which in turn place greater demands on the leaders within this sphere. Purpose: This paper aims to create an understanding of managership and leadership within the geriatric care from a management perspective. The results may contribute to a greater understanding of the demands put on today’s leaders and the complexity related to their managing from an individual perspective. Method: An interpretive and qualitative approach using semi-structured interviews Results/Conclusion: Managership and leadership as a concept has undergone extensive changes. Increased responsibilities and demands has made managership more complex. This is due to increased regulations and controls as a result of New Public Management which in turn has led to an increased number of administrative duties. Despite a distinct difference between managership and leadership the paper concludes that it exists demands these roles should interact and also increasingly will need to do it. According to the respondents essential elements for a manager is: coaching, motivating and supporting of the employees, which represents their definition of leadership. Consequently, it is possible to conclude there is no longer enough to act as a traditional manager which only controls but in managership should also the leadership be included.

Diskussioner kring kostnader inom hälso- och sjukvårdsverksamhets kan betraktas som ett omtvistat ämne. Avvägningen mellan kostnad och kvalitet är kanske mer komplext på detta område än på många andra. Moraliska aspekter, liksom värdighet och diskretion är exempel på avseenden som är svåra att mäta i ekonomiska termer men som är nödvändiga för att kvaliteten på vården skall betraktas som hög. Det kan således anses finnas en inbyggd konflikt mellan vissa kvalitetsaspekter och kostnaden för vården. Denna uppsats har sin utgångspunkt i vårdverksamhetens ökade ekonomiska styrning, vilket är en följd av de rationaliseringar och omstruktureringar som sedan 1980-talet uppmärksammats inom den offentliga sektorn och som går under benämningen New Public Management. Syftet är att utifrån relevant teori genomföra intervjuer för att samla information om hur de förändringar som kommit att ta plats inom hälso- och sjukvården märks av och hur de bemöts av vårdpersonalen, samt konsekvenser av styrningens villkor och effekter. Slutsatserna har landat i att det inte råder något tvivel om att New Public Management kommit att förändra organisation och styrning inom hälso- och sjukvården. Privata inslag, som målstyrning, uppföljning och utvärdering, lokalt verksamhetsansvar förenat med central kontroll, präglar numera verksamheten i syfte mot ökad effektivitet och produktivitet. Detta märks bland annat genom att verksamheten har utvecklats till att bli betydligt mer kostnadsmedveten. Det existerar en bred tillämpning av olika metoder och modeller för styrning av verksamheten, vilket lett till att det administrativa arbetet ökat - en utveckling som upplevs negativ inom verksamheten eftersom den strider mot vårdpersonalens intressen. Politikernas inflytande, vilket kommit att öka, betraktas främst som negativ, dels beroende på politikernas bristande kunskap inom ämnesområdet, dels på grund av att professionens auktoritet minskat. / Discussions on costs in health care activities can be regarded as a questionable substance. The balance between cost and quality is perhaps more complex in this area than in many others. Moral aspects, as well as dignity and discretion are examples of ways that are difficult to measure in monetary terms but which are necessary for quality of care should be regarded as high. It can therefore be considered to be a built-in conflict between certain aspects of quality and cost of care. This paper has its starting point in care activities increased financial control, which is a result of the rationalization and restructuring since the 1980s, attention in the public sector and termed New Public Management. The aim is that based on relevant theory conduct interviews to gather information about the changes that have come to take place in health care organizations and how they are treated by health professionals, as well as the consequences of it. The findings have landed in that there is no doubt that the New Public Management has changed the organization and management in health care. Private elements, as management by objectives, monitoring and evaluation, local business responsibilities associated with central control, now characterizes the activity in order to increase efficiency and productivity. This is shown inter alia by the business has evolved to be much more cost conscious. There is an extensive use of various methods and models for control of the operation, which have led to an increased degree of administrative work - a development that is perceived negatively in the activity since it is contrary to the interests of health professionals. The politicians’ influence, which reached to increase, mainly regarded as negative, partly due to politicians’ lack of knowledge in the subject, partly because of the profession's authority diminished.