<p>Diskussioner kring kostnader inom hälso- och sjukvårdsverksamhets kan betraktas som ett omtvistat ämne. Avvägningen mellan kostnad och kvalitet är kanske mer komplext på detta område än på många andra. Moraliska aspekter, liksom värdighet och diskretion är exempel på avseenden som är svåra att mäta i ekonomiska termer men som är nödvändiga för att kvaliteten på vården skall betraktas som hög. Det kan således anses finnas en inbyggd konflikt mellan vissa kvalitetsaspekter och kostnaden för vården.</p><p>Denna uppsats har sin utgångspunkt i vårdverksamhetens ökade ekonomiska styrning, vilket är en följd av de rationaliseringar och omstruktureringar som sedan 1980-talet uppmärksammats inom den offentliga sektorn och som går under benämningen New Public Management. Syftet är att utifrån relevant teori genomföra intervjuer för att samla information om hur de förändringar som kommit att ta plats inom hälso- och sjukvården märks av och hur de bemöts av vårdpersonalen, samt konsekvenser av styrningens villkor och effekter.</p><p>Slutsatserna har landat i att det inte råder något tvivel om att New Public Management kommit att förändra organisation och styrning inom hälso- och sjukvården. Privata inslag, som målstyrning, uppföljning och utvärdering, lokalt verksamhetsansvar förenat med central kontroll, präglar numera verksamheten i syfte mot ökad effektivitet och produktivitet. Detta märks bland annat genom att verksamheten har utvecklats till att bli betydligt mer kostnadsmedveten. Det existerar en bred tillämpning av olika metoder och modeller för styrning av verksamheten, vilket lett till att det administrativa arbetet ökat - en utveckling som upplevs negativ inom verksamheten eftersom den strider mot vårdpersonalens intressen. Politikernas inflytande, vilket kommit att öka, betraktas främst som negativ, dels beroende på politikernas bristande kunskap inom ämnesområdet, dels på grund av att professionens auktoritet minskat.</p> / <p>Discussions on costs in health care activities can be regarded as a questionable substance. The balance between cost and quality is perhaps more complex in this area than in many others. Moral aspects, as well as dignity and discretion are examples of ways that are difficult to measure in monetary terms but which are necessary for quality of care should be regarded as high. It can therefore be considered to be a built-in conflict between certain aspects of quality and cost of care.</p><p>This paper has its starting point in care activities increased financial control, which is a result of the rationalization and restructuring since the 1980s, attention in the public sector and termed New Public Management. The aim is that based on relevant theory conduct interviews to gather information about the changes that have come to take place in health care organizations and how they are treated by health professionals, as well as the consequences of it.</p><p>The findings have landed in that there is no doubt that the New Public Management has changed the organization and management in health care. Private elements, as management by objectives, monitoring and evaluation, local business responsibilities associated with central control, now characterizes the activity in order to increase efficiency and productivity. This is shown inter alia by the business has evolved to be much more cost conscious. There is an extensive use of various methods and models for control of the operation, which have led to an increased degree of administrative work - a development that is perceived negatively in the activity since it is contrary to the interests of health professionals. The politicians’ influence, which reached to increase, mainly regarded as negative, partly due to politicians’ lack of knowledge in the subject, partly because of the profession's authority diminished.</p>

I juni 2016 fick Tillitsdelegationen i uppdrag av regeringen att undersöka en tillitsbaseradersättningsmodell för styrning av offentlig verksamhet i Sverige. Tillsättandet kom som enreaktion på den i nuläget dominerande styrningen som går under benämningen New publicmanagement, och som enligt kritiker inneburit flertalet oönskade effekter, där misstro motmedarbetares profession är en av dem. Denna uppsats jämför Tillitsdelegationens förslag tillstyrning med styrmodellerna Traditional public administration (PA), New public management(NPM) samt New public governance (NPG). Genom att systematisera och kategoriseraTillitsdelegationens huvudbetänkande syftar uppsatsen till att kunna belysa skillnader ochlikheter mellan modellerna samt att undersöka om delegationens förslag innebär en ny riktningför offentlig verksamhet. Resultatet visar att likheter går att finna med samtliga modeller menatt tillitsbaserad styrning innebär ett visst fokusskifte.

Den här studien har studerat styrning och maktfördelning inom ramen för delegationsordningarna i Utbildningsnämnden i Uppsala kommun. Genom att studera vem som äger rätt att fatta vilket beslut samt var i hierarkin det sker försöker studien ta reda på om det skett några förändringar över tiden 1991-2021. Studien tar sin utgångspunkt i de delegationsorngar som fanns när Uppsala kommun var indelat i olika kommundelsnämnder och tittar på hur de förändrats över tid sedan huvudmannaskapet för skolan övergick till kommunerna. Ambitionen med kommunaliseringen var att skapa ett mer verksamhetsnära beslutsfattande. Studiens resultat pekar i riktning mot att det visserligen skett en decentraliseringen, på så sätt att beslutsfattandet över skolan förflyttats från staten ner till kommunal nivå, men att det inom Uppsala kommun snarare skett en förändring mot ökad centralisering av styrningen, med en ökad byråkratisering som följd. Rektorerna har förlorat mycket av det delegerade beslutsfattandet de hade i början på 1990-talet och idag ligger det mesta av beslutsfattandet på någon i linjechefsposition inom förvaltningen. / This study has analysed governance and the distribution of power within the frame of the schedule of delegation in the standing Committee of education in the Council of Uppsala. By studying which body has the authority to make a specific decision, and where in the power hierarchy, this thesis is aiming at figuring out if there have been any changes of the distribution of power over time. A starting point for this analysis is the schedule of delegation whick were place at the time when the city of Uppsala was divided in diffrent local councils. How where they structured at the time of the municipality school reform and what were the ambitions of more locally rooted decision making? The result of the study suggests that there have, in fact, been a decentralisation of power from the central national level to a local level, but that within the local administration we have seen a change that points to a higher degree of centralisation and bureaucratization, contrary to the initial intention of the reform. The school principals have lost a lot of the earlier delegation authority. Today much of the decisions lay instead in the hands of middle management at the council administration.

Problemformulering: Skiljelinjen mellan privat och offentlig sektor har på senare tid blivit allt mer otydlig då offentliga organisationer applicerar idéer och modeller som vanligtvis förekommer inom den privata sektorn. Samtidigt måste offentliga organisationer förhålla sig till sin ägandeform och de konsekvenser som tillkommer av ägandeformen. Syfte: Genom att tillskansa sig en djupare förståelse kring offentlig ägandeform och vilka konsekvenser som tillkommer av den, ämnar studien studera hur ägandeformen påverkar en offentlig organisations styrning. Metod: För att studera hur ägandeformen påverkar en organisations styrning applicerades ett explorativt tillvägagångssätt gällande de konsekvenser som tillkommer av ägandeformen. Datainsamlingen var av kvalitativ karaktär då studien är induktiv. Vidare applicerades ett brett perspektiv på styrning baserat på tidigare forskning, för att således erhålla en djupare förståelse kring hur organisationens styrning påverkas av ägandeformen. Resultat: De konsekvenser som tillkommer av offentlig ägandeform påverkar utformningen av organisationens styrsystem, vilket i sin tur påverkar organisationens styrprocess då processen förhåller sig inom styrsystemets ramar. Således anser studien att ägandeformen bör tas i beaktning när styrning studeras.

The primary aim of this research is to examine the extent which prison management has been influenced by New Public Management (NPM). Much has been written about the growing influence of NPM on public services like health, transport and education. In the prison field, however, the literature is relatively limited. Accordingly, with particular reference to the Scottish Prison Service (SPS), this research attempts to fill this gap in knowledge by exploring the influence of NPM on the SPS and its relation to the use of contractual management of prisons. Key concerns of this research are the development of prison policy during the last two decades, the use of “business-like” mechanisms to manage prisons and the accountability measures which the SPS has undergone as a result of NPM. The main sources of data are interviews with key actors in the recent development of the SPS and documentary analysis. Interviewees were asked during the semi-structured interviews to reflect on the key concerns referred to above. Material from the interviews was then integrated with academic literature, policy papers, annual reports, contracts and other published documents. This research concludes that NPM has affected the SPS on the dimensions of both prison policy discourse and of operations. For the former, the analysis of contemporary prison discourse demonstrates that the focus of prison policy in Scotland has extended over time from traditional concepts, for instance control, deterrence and rehabilitation, to embrace managerial ones such as effectiveness, efficiency and value for money. On the operational dimension, this research reveals that the extensive use of a “business-like” approach in the management of prisons, in particular the delegation of decision-making power from the Headquarters to prison governors; the use of contractual management to manage both private and public prisons; the use of contracting out for prisoner transportation and prisoner programme and the SPS’s focus on ‘customer service’. In summary, the influence of NPM is more far-reaching than the privatisation of public prisons as such. This is because NPM changed the way public prisons are managed by bringing in managerial mechanisms borrowed from the private sector.

Efterkontroller av omregleringen av den svenska apoteksmarknaden har fastslagit att vissa mål som sattes upp av den dåvarande regeringen inte uppfyllts. Flera tidigare forskningsbidrag har ådagalagt att det svenska kommittéväsendet nedmonterats och att beslut i policyprocesser föranleds av avsmalnade problemformuleringar. Den här studien ämnar undersöka om utredningen fick i uppgift från kommittédirektivet att arbeta förutsättningslöst med frågan samt om hänsyn togs till den kunskap som genererades av beredningen när propositionen lades fram. Uppsatsen påvisar genom en inramningsanalys av policyprocessen att initieringen av ärendet begränsade utredningsarbetet. I propositionen togs viss hänsyn till de åsikter som beredningen framfört.

Problemformulering och syfte: Statlig marknadsföring är något som blir allt vanligare i samhället. I Sverige är detta något som bland annat kan ses hos Försvarsmakten, vilka sedan avskaffandet av värnplikten år 2010 lagt hundratals miljoner på direkt marknadsföring genom bland annat reklam och sponsring. Detta har både fått kritik för att bland annat påverka statens trovärdighet negativt, medan kampanjerna i vissa sammanhang också hyllats och beskrivits som “genidrag”. Förekommandet av dessa skilda åsikter påvisar en tydlig komplexitet i frågan om statlig marknadsföring, vilken också kan tolkas ha en påverkan på myndigheternas legitimitet. Vidare är statlig marknadskommunikation även något som kan ses influera den relation och uppfattning medborgarna får av myndigheter och samhället i stort. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka marknadskommunikationsstrategier Försvarsmakten som statlig myndighet använder sig av i sina reklamkampanjer, samt vilka budskap dessa producerar. Metod och material: För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en retorisk analys utförts för att tolka det empiriska materialet. Även samtalsintervjuer av informantkaraktär med personer insatta i det analyserade materialet har nyttjats för att komplettera den retoriska analysen, och för att få en bättre förståelse för syftet samt tankegångarna bakom Försvarsmaktens marknadsstrategi. Huvudresultat: Studien visade att Försvarsmakten främst använder marknadskommunikationsstrategier som syftar till att bygga upp ett varumärke som kompetent samhällsaktör och för rekryteringsmålgruppen intressant arbetsgivare. Detta yttrar sig i att Försvarsmakten genom sin marknadskommunikation associerar sig till egenskaper rörande demokratiska och nationella ideal, fysisk kompetens och en stark gemenskap inom organisationen, samt genom producerandet av retoriska budskap som kan ses ge uttryck åt detta.

New Public Management som har etablerats i den svenska offentliga förvaltningen med syfte till att effektivisera resursanvändningen inom det offentliga. Under 2015 kom förslaget att Luleå kommun skulle effektivisera och förbättra sin skolverksamhet. Detta förslag fick beslut om implementering och en förändringen av skolverksamheten mellan 2016-2025 för att bemöta det demografiska svårigheter som Luleå kommun står inför.  Dessa interventioner, reformer eller förändringar av en offentlig verksamhet i syfte till att effektivisera ska mätas genom utvärderingar för att se om interventionen eller reformen har ett önskat utfall. Utvärderingen är en kartläggning om reformen eller interventionen har varit bidragande faktor till utfallet som uppstår med en förändring. Den individ som utvärderar en reform eller en intervention måste identifiera vilken typ av styrning eller vilken typ av styrningsdoktrin som tillämpas i verksamheten. Denna styrningsdoktrin ger den information som behövs för att kunna besluta om vilken typ av utvärdering som är bäst tillämpad på situationen eller reformen.  I detta fall ska Luleå kommuns skolverksamhet och reformen "Framtidens skola" tolkas enligt New Public Managements styrningsdoktriner för att kunna välja en utvärdering som ska mäta utfallet.

De senaste åren har en automatiseringsprocess inletts på försörjningsstödsenheter i flera kommuner. Klienter kan idag ansöka om försörjningsstöd på internet och en robot utför vissa handläggningsmoment som tidigare gjorts av socialsekreterare. Denna studie undersöker hur socialsekreterare inom försörjningsstöd förhåller sig till digitaliseringen av försörjningsstödsansökan och utvecklingen mot automatisering av handläggningsprocessen i relation till deras klientarbete och handlingsutrymme. Studien utgår från en hermeneutisk vetenskapsfilosofisk ansats och belyser den digitala ansökan och automatiserad handläggning i relation till kontexten New Public Management. Studien har en kvalitativ ansats och baseras på åtta semi-strukturerade intervjuer med handläggare av ekonomiskt bistånd i svenska kommuner med olika grad av automatisering. Intervjuerna har analyserats genom tematisk analys med hjälp av de teoretiska begreppen alienation, rationalitet och McDonaldisering. Studien visar att socialsekreterarna ser mötet med klienten som en betydelsefull del av arbetet i en alltmer digitaliserad och automatiserad socialtjänst. Den digitala försörjningsstödsansökan har enligt studien lett till mindre pappersarbete och mer tid för klientkontakt och förändringsinriktat klientarbete. Samtidigt befarar handläggarna att en vidare automationsprocess kan leda till större distans till klienter genom att klientkontakt istället rationaliseras bort i kostnadsbesparande syfte. Intervjupersonerna fruktar också att en högre grad av automatisering leder till minskat handlingsutrymme samtidigt som socialsekreteraren distanseras från handläggningsprocess och beslutfattande. Socialsekreterarna vill istället se att datorer och robotar används som optimerade hjälpmedel i det dagliga arbetet. I relation till socialsekreterares handlingsutrymme och klientarbete uppmärksammar studien att automatiseringen kan mildra såväl som förstärka negativa effekter av effektiviserande åtgärder inom New Public Management beroende på verksamheternas mål och arbetssätt. Forskningsfältet är begränsat och vidare forskning bör även fokusera aspekter som hur automatisering påverkar klienters rättssäkerhet och det offentliga sociala arbetets hållbarhet på längre sikt.

I studien analyserade vi chefers upplevelser av villkoren i ett utökat chefskap samtförutsättningarnas betydelse för upplevda krav, kontroll och stöd. Vi har utfört vår studie påSödra Älvsborgs Sjukhus och avgränsat oss till de intervjupersoner som berörs av en utökadchefsroll, tillika vårdenhetschef. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och utgått från enhermeneutisk ansats. Vi har genomfört åtta intervjuer som vi sedan byggt vårt empiriskamaterial på. Vidare har vi valt att utgå från Henry Mintzbergs grundläggandeorganisationsteori och strukturmodell men även utgått från Karasek och Theorells krav- ochkontrollmodell. Studien visade på att samtliga vårdenhetschefer var mitt i en förändringvilket innebar att utveckla avdelningschefskapet till ett vårdenhetschefskap. Som stöd i dennaförändring har vårdenhetsmöten upprättats som ett led till bättre samverkan vilket upplevdessom positivt av samtliga intervjupersoner. Ur resultatet framkom det också attomstruktureringen; att gå från avdelningschef till vårdenhetschef, resulterade i vissa följder.Delar av dessa var avsaknaden av engagemang samt att stress utvecklades hosintervjupersonerna. I många fall räckte inte tiden till för att genomföra omstruktureringensamtidigt som det dagliga arbetet skulle utföras. Vår slutsats är att villkoren varierade ochberoende av hur förutsättningarna såg ut påverkades synen på hur man förhöll sig i sittvårdenhetschefskap. Dessutom hur intervjupersonerna strukturerade och implementerade nyariktlinjer. Hur olika situationer som uppstod i det dagliga arbete hanterades, berodde på hurintervjupersonerna upplevde förutsättningarna för kontroll, krav och stöd. Samtidigt såg desitt vårdenhetschefskap som fritt, utmanade och personligt utvecklande.