Den här studien belyser hur revisorer i Sverige har påverkats av den globala finanskrisen. Inledningsvis presenteras tidigare skandaler och kriser som en bakgrund för studien, med anledning att upplysa läsaren om vilka konsekvenser det har fått för revisionsarbetet. Historiskt sett har yrket upprepade gånger haft motgångar som resulterat i hårdare krav och nya arbetsprocesser för revisorerna, där man gång på gång tvingats upprätthålla sitt förtroende och professionella status för allmänheten. Ämnet finner vi intressant eftersom det är under krissituationer som yrket prövas på allvar. För den här studien har vi valt en kvantitativ ansats som har baserats på en enkätundersökning. Enkäten har skickats till alla auktoriserade och godkända revisorer i landet, den utgörs av ett antal väl utvalda frågor som berör arbetsprocessen med risk som tema. Den teoretiska referensramen kommer att behandla revisorernas arbetsprocess och utförligt beskriva relevanta riskverktyg, tillgångsposter och begrepp. Teorin kommer att jämföras mot det empiriska materialet och sedan presenteras i en analys för studien. I resultatet kan vi konstatera att finanskrisen har haft en tydlig påverkan på revisionsarbetet. Det intressanta för studien är att vi har fått en bredare helhetssyn över hur revisorerna påverkats. Statistiska variabler har skapat förutsättningar för olika grupperingar och bidragit med värdefull information som har presenterats i analysen. Konsekvensen av finanskrisen har varit både positiva och negativa. Den ökade risken tvingar revisorerna till ett mer djupgående riskanalyser, detta upplever vi som en positiv konsekvens av finanskrisen. Även granskningsarbetet har fått ett ökat fokus och tvingat revisorerna till ett mer noggrannare arbete. En negativ konsekvens är att kraven för dokumentationen har ökat vilket skapat betydligt mer arbete för revisorerna, något som vi anser kan komma att påverka effektiviteten för revisionsarbetet.

Mycket har förändrats de senaste åren inom revisionsbranschen. Revisionsplikten har avskaffats för små- och medelstora företag, vilket lett till stora omställningar. Revisorerna är nu inte obligatoriska för dessa företag, vilket öppnar upp marknaden för redovisningskonsulter. Redovisningskonsulternas roll har blivit allt mer omfattande. Vissa källor menar även att revisorns och redovisningskonsultens roller kommer närma sig varandra mer och mer i framtiden. Därför är syftet med vår uppsats att förklara banktjänstemäns uppfattning om vikten av revisor och/eller redovisningskonsult och hur den upplevda nyttan av dessa kan påverka kreditbedömningen. Den empiriska undersökning bygger på en enkät som skickades ut till företagsrådgivare och deras chefer. Detta gjordes för att få veta deras upplevda nytta av revisor och/eller redovisningskonsult vid kreditbedömning i små- och medelstora företag. Denna undersökning genererade 45 svar och utifrån dessa resultat har statistiska tabeller bearbetats fram. Dessa tabeller har gett svar på hypoteserna som tagits fram utifrån teorin. Denna studie visar att det finns en skillnad mellan den upplevda nyttan med revisorer och redovisningskonsulter. Banktjänstemännen upplevde överlag större nytta vid kreditbedömning då företagen hade revisor. Utifrån de kategorier vi hade i vår empiriska undersökning, kunde vi dock inte förklara varför skillnaden finns. / Much has changed in recent years in the accounting profession. Mandatory audit has been abolished for small-and medium-sized businesses, which has led to major changes. Auditors are now not mandatory for these companies, which opens up the market for accounting consultants. Accounting consultants' role has become more extensive. Some sources even believe that the auditor and accounting consultant's roles will converge more and more in the future. Therefore, the purpose of this essay is to explain the bank officials' perception of the importance of auditors and/or accounting consultants and how the perceived benefit of these can affect the credit rating. The empirical study is based on a questionnaire sent out to business advisers and their managers. This was done in order to know their perception of the importance of auditors and/or accounting consultants on credit evaluation in small-and medium-sized businesses. This survey generated 45 responses and, based on these results, the statistical tables were developed. These tables have provided answers to the hypotheses developed from the theory. This study shows that there is a difference between the perceived benefits of auditors and accounting consultants. Bank officials generally experienced greater benefit in credit evaluation when companies had auditors. Based on the categories we had in our empirical study, we could not explain why the difference exists.

Mycket har förändrats de senaste åren inom revisionsbranschen. Revisionsplikten har avskaffats för små- och medelstora företag, vilket lett till stora omställningar. Revisorerna är nu inte obligatoriska för dessa företag, vilket öppnar upp marknaden för redovisningskonsulter. Redovisningskonsulternas roll har blivit allt mer omfattande. Vissa källor menar även att revisorns och redovisningskonsultens roller kommer närma sig varandra mer och mer i framtiden. Därför är syftet med vår uppsats att förklara banktjänstemäns uppfattning om vikten av revisor och/eller redovisningskonsult och hur den upplevda nyttan av dessa kan påverka kreditbedömningen. Den empiriska undersökning bygger på en enkät som skickades ut till företagsrådgivare och deras chefer. Detta gjordes för att få veta deras upplevda nytta av revisor och/eller redovisningskonsult vid kreditbedömning i små- och medelstora företag. Denna undersökning genererade 45 svar och utifrån dessa resultat har statistiska tabeller bearbetats fram. Dessa tabeller har gett svar på hypoteserna som tagits fram utifrån teorin. Denna studie visar att det finns en skillnad mellan den upplevda nyttan med revisorer och redovisningskonsulter. Banktjänstemännen upplevde överlag större nytta vid kreditbedömning då företagen hade revisor. Utifrån de kategorier vi hade i vår empiriska undersökning, kunde vi dock inte förklara varför skillnaden finns. / Much has changed in recent years in the accounting profession. Mandatory audit has been abolished for small-and medium-sized businesses, which has led to major changes. Auditors are now not mandatory for these companies, which opens up the market for accounting consultants. Accounting consultants' role has become more extensive. Some sources even believe that the auditor and accounting consultant's roles will converge more and more in the future. Therefore, the purpose of this essay is to explain the bank officials' perception of the importance of auditors and/or accounting consultants and how the perceived benefit of these can affect the credit rating. The empirical study is based on a questionnaire sent out to business advisers and their managers. This was done in order to know their perception of the importance of auditors and/or accounting consultants on credit evaluation in small-and medium-sized businesses. This survey generated 45 responses and, based on these results, the statistical tables were developed. These tables have provided answers to the hypotheses developed from the theory. This study shows that there is a difference between the perceived benefits of auditors and accounting consultants. Bank officials generally experienced greater benefit in credit evaluation when companies had auditors. Based on the categories we had in our empirical study, we could not explain why the difference exists.

In 2010 mandatory audit was revoked for small and medium sized companies in Sweden. At the same time the authorization for accounting consultants was established with the aim of raising the knowledge and status of the profession. Even though The Swedish Companies Registration Office has discovered more errors in the accounting after the mandatory audit was eliminated, it especially concerns those companies who does not have neither an auditor or an accounting consultant. One of the reasons often mentioned to be audited is the auditors role when it comes to lending decisions. Our empirical studie show that the auditors most important function, being unbiased, is not what is of greatest importance for the credit institutions. Instead it was professional skills, and for small and medium enterprises (SME) it was consulting they requested the most. We believe that auditors should focus more on consulting. Especially when the limits for mandatory audit expects to increase in Sweden to harmonize with the rest of the European Union. The fact that some companies still hire an auditor is probably because of a long collaboration which feels to convenient to end.   This study is limited to merely cover companies who does not need to be audited and only authorized accounting consultants. The studie concerns credit institutions and Skatteverket. Emprical information was gathered with both quantative and qualitative studies. Our conclusion is that SME companies are better off with an authorized accounting consultant than an auditor. The accounting consultants often charge lower fees and have a relatively high trust in comparison with auditors, which probably will be even higher in the future because of the authorization. We also believe that auditors will have to focus more on consulting if they are going to be able to face the abolishment of mandatory audit and compete with the accounting consultants. It now seems that the time for audit in small companies has come to an end. / Revisionsplikten avskaffades år 2010 för mindre företag i Sverige. Samtidigt utvecklades auktorisationen för redovisningskonsulter med syfte att höja kunskapen i branschen samt att öka statusen för dessa. Efter revisionspliktens avskaffande har Bolagsverket upptäckt fler fel i redovisningen från företagen, främst från de företag som varken har anlitat en revisor eller en redovisningskonsult. En anledning till att ha en revisor sägs vara deras betydelse för kreditgivning. Dock framkommer det från empirin att oberoendet som anses vara en av revisorns viktigaste egenskaper inte är det som kreditgivarna framställer som viktigast hos revisorn. Det är yrkeskunskapen som anses viktigast och rådgivning är det som små och medelstora företag (SME) verkar efterfråga mest. För att revisorerna ska kunna konkurrera med redovisningskonsulterna i de företag som inte omfattas av revisionsplikten bör revisorerna rikta in sig mer på rådgivning. Framförallt då gränserna för revisionsplikt i framtiden förmodligen kommer att höjas och bli mer likt övriga EU. Anledning till att många företag fortfarande har kvar revisorn anser vi kan beror på ett långt samarbete som känns för bekvämt för att avsluta. Undersökningen är avgränsad till att endast omfatta aktiebolag som inte omfattas av revisionsplikten samt auktoriserade redovisningskonsulter. De intressenter som studien berör är kreditinstitut samt Skatteverket. Med Skatteverket genomfördes en intervju medan resterande respondenter fick enkäter varför både en kvantitativ och kvalitativ metod använts. Slutsatsen är att SME företag tjänar på att anlita en auktoriserad redovisningskonsult istället för en revisor. Redovisningskonsulten tar mindre i arvode samt har i jämförelse med revisorerna ett relativt högt förtroende vilket troligtvis kommer öka med tiden på grund av auktorisationen. Vi anser även att revisorerna kommer bli tvungna att rikta in sig mer på rådgivningstjänster för att kunna konkurrera med redovisningskonsulterna om företag utan revisionsplikt. Revisionens tid för mindre företag verkar vara förbi.

Introduktion EU:s nya krav på obligatorisk byrårotation för bolag av allmäntintresse kommer medföra fler revisionsbyråbyten. Detfinns därmed ett behov av att kartlägga vilka faktorer bolagfinner relevanta vid byte av revisionsbyrå. Syfte Syftet med studien är att beskriva och förklara vilka faktorersom påverkar publika bolags attityd till byte av revisionsbyrå,i relation till nya krav på obligatorisk byrårotation. Metod Studien har en deduktiv ansats innebärande att befintlig teorioch forskning ligger till grund för uppställda hypoteser.Datainsamlingen har skett genom en enkätundersökning, ikombination med sekundärdata från årsredovisningar. Slutsatser Studien visar att variablerna Rykte, Låg revisionskostnad,Faktisk revisionskostnad, Bolagsstorlek, Skuldsättning,Relation samt Erfarenhet av byråbyte har signifikanta sambandmed bolags attityd till revisionsbyråbyte. Dessutomvisar studien att bolag som är positivt inställda till att bytarevisionsbyrå också tenderar att vara positivt inställda tillEU:s krav på obligatorisk byrårotation. / Introduction The EU’s new requirements for mandatory audit firmrotation for companies of public interest will lead to moreaudit firm changes. There is thus a need to identify whichfactors companies find relevant when changing audit firm. Purpose The purpose of this study is to describe and explain thefactors that affect listed companies’ attitude towardschanging audit firm, in relation to new requirements formandatory audit firm rotation. Method The study has a deductive approach, meaning that existingtheory and research are underpinning the hypotheses. Thedata has been collected trough a survey, which has beencombined with data from the companies’ annual reports. Conclusions The study shows that the variables Reputation, Low auditingcosts, Actual auditing costs, Company size, Leverage,Relationship and Experience from audit firm change hassignificant correlations with the dependent variable. Inaddition, the study shows that companies that’s positivetowards changing audit firm also tend to be positive towards

Syfte: Syftet med vårt examensarbete är att försöka identifiera och analysera hur revisorer definierar revisionskvalité och hur de förvissar sig om att de genomför revision med hög kvalité Metod: För att nå fram till ett resultat har en abduktiv ansats med en kvantitativ metod använts för denna explorativa studie Teoretiskt perspektiv: Studien utgår ifrån befintlig teori och vetenskapliga studier men även resultatet av våra pilotintervjuer som använts för att urskilja faktorer som kan förklara vårt syfte. Teorier som använts är professionsteori, institutionell teori och byråkulturell teori Empiri: Det empiriska materialet grundar sig på en enkätundersökning som vänder sig till Sveriges revisorer i FARs medlemsregister. Det empiriska materialet har analyserats av statistiska tester Resultat: Analysen påvisade att de faktorer som har den största positiva påverkan på revisionskvalité är expertis tillsammans med revisorns kompetens / Purpose: The purpose of this thesis is to identify and analyze how auditors define audit quality and how they are ascertain that they perform audit with high quality Methodology: In order to reach a result, an abductive approach with a quantitative method have been used in this exploratory study Theoretical perspective: The study is based on existing theories and scientific studies, but also the results of our pilot interviews are used to identify factors that may explain our purpose. Theories that have been used are professional theory, institutional theory and agency cultural theory Empirical foundation: The empirical material is based on a questionnaire addressed to the Swedish auditors in FARs membership list. The empirical data have been analyzed by statistical tests Conclusion: The analysis showed that the factors that are having the greatest positive impact on audit quality are expertise together with the auditor's proficiency

Bakgrund: Revisionens syfte är att genom en oberoende granskning minska den informationsasymmetri som finns mellan ägare och företagsledning. Nya regler angående bland annat innehållet i revisionsberättelsen trädde ikraft 2016 med syfte att bland annat minska det informationsgap som finns på marknaden. Vår studie har sin utgångspunkt i om mängden informationsasymmetri påverkar revisionskostnaden och om den nya lagändringens syfte uppnåtts.   Syfte: Studiens syfte är att förklara sambandet mellan informationsasymmetri och revisionskostnad i svenska börsbolag. En jämförelse görs även mellan år 2015 och 2016 för att se om de nya kraven på revisionsberättelsen har någon inverkan på informationsasymmetri och revisionskostnad samt sambandet dem emellan.   Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats där agentteorin varit utgångspunkt för att härleda hypoteser. Urvalet i den kvantitativa forskningsmetoden har varit svenska bolag listade på small-, mid- och largecap åren 2015 och 2016.   Resultat: Studiens resultat har visat på att det det finns ett negativt samband mellan informationsasymmetri och revisionskostnad. Det kan också konstateras att den nya revisionsberättelsen inte bidragit med en minskad informationsasymmetri och inte heller en ökad revisionskostnad. / Background: The aim of audit is to independently review and reduce the information asymmetry that exists between the owners and management of the firm. A new law about the content of the audit report was implemented 2016 with the purpose of reducing the information gap on the market. Our study is based on whether or not the amount of information asymmetry affects the audit fee and if the purpose of the new law has been reached. Purpose: The purpose of the study is to explain the relationship between information asymmetry and audit fee in Swedish companies listed on the stock exchange market. A comparison between the years of 2015 and 2016 is made to investigate if the new requirements on the audit report have any affection on the information asymmetry, audit fee and the relationship in between. Method: The study has a deductive research approach with the base of agency theory to deduce hypotheses. The sample in the quantitative research methodology consists of Swedish companies listed on small-, mid- and largecap 2015 and 2016. Conclusions: The result of the study concludes that there is a negative relationship between information asymmetry and audit fees. It can also be concluded that the new audit report does not contribute to a reduction of information asymmetry nor an increased audit fee.

This study focuses on the effectiveness of audit committees in public entities, specifically schedule 3A entities, which are governed by the PFMA. It is clear that the audit committee cannot operate on its own if it wishes to be effective. Management, Internal Audit and External Audit (Auditor General of South Africa) all play significant roles in the effectiveness of the audit committee. Internal Audit and the Auditor General are assurance providers for the audit committee and therefore play an even bigger role in its effectiveness. The independence of these assurance providers is vital, as the audit committee relies on them to obtain an independent view of the effectiveness of controls within the entities. / Graduate School of Business Leadership

The final thesis topic focuses on the issue of internal audits and their contribution to enhancing quality of the provided care. The aim of the final thesis was to find out how the nurses working shifts and head nurses assess internal audits. Next, the aim was to research nurses? opinions on further enhancing quality of the provided care. Another goal of the thesis was to explore internal auditors? professional qualifications and find out their opinion on the issue of internal audits. In the empirical part of the diploma thesis, I have chosen a quantitative and a qualitative research method. The quantitative research was carried out in the form of an anonymous questionnaire for non-medical workers. In the qualitative research I have applied in-depth interviews, carried out with three quality managers and three internal auditors. Furthermore, three internal audits of nursing units and three internal audits of medical documentation have been carried out. The results of the thesis may be practically used as a source of information about quality, continual enhancement of the quality of the provided care and ensuring quality by the means of internal audits.

Abstract The only observable outcome of the audit process is normally the issued audit report, which, at least in its standard form, does not contain much information about audit quality (Balsam et al. 2003). Auditor quality is multidimensional and inherently unobservable, and there is no single auditor characteristic that can be used as a proxy for it. In the absence of direct measures for quality, audit consumers must assess the quality by using quality surrogates, or the overall reputation of an auditor (e.g. Shapiro 1983, Riley 2001). The purpose of this dissertation is to enhance our understanding of the determinants and implications of quality-differentiated audits through four inter-related essays. The findings of the essays shed light on the various ways in which client firms strive to signal high audit and consequent earnings quality. From the supply-side perspective, the essays of this dissertation provide evidence how some (individual) auditors have been able to establish a reputation higher than the generic reputation. Importantly, this dissertation adds to the ongoing debate about the regulator changes and initiatives in the European Union and the U.S.A. requiring disclosure of engagement partner identity. The rationale behind such a requirement is that it could bring within investors’ reach greater transparency and accountability in the auditing process thereby helping to restore investor confidence in the capital markets. Consistent with this rationale, the results of this dissertation support the view that audit markets (and/or firm insiders) infer audit quality, at least to some extent, from the characteristics of the individual audit partner in charge.