The purpose of this study is to clarify whether there are rape myths in Swedish news media’s reports of rapes. The news media chosen to be analyzed are Aftonbladet and Dagens Nyheter (DN), which are two of Sweden’s biggest newspapers. The articles are selected from Mediearkivet, the keywords used to find relevant newspaper articles are rape and sexual crimes. We have used a qualitative text analysis based on critical discourse analysis. The results are presented using the concept of Christie’s Ideal Victim and rape myths combined. The concept of ideal victim means that certain victims meet criteria that justify them as victims. Rape myths are stereotypes about victims, rapists and rapes. It is considered important to investigate whether it appears in Swedish newspapers due to the power of the news media's influence on public perceptions and the lack of research on Swedish newspapers. The newspaper articles have been analyzed using an analysis scheme based on previous research and the current theories. The results of the study shows that the prevalence of rape myths in the news media differs depending on the characteristics of the victim. / Studiens syfte var att undersöka om svenska nyhetsmedier är med och bidrar till ett reproducerande av våldtäktsmyter genom sitt sätt att skriva och på grund av deras makt i samhället. För att besvara syftet har en kvalitativ textanalys genomförts med utgångspunkt i kritisk diskursanalys. Vårt empiriska material är tidningsartiklar som handlar om våldtäkter, offer och gärningsmän. Resultaten presenteras med hjälp av Christies begrepp idealoffer, vilket är en teori som innebär att det finns vissa kriterier som kännetecknar ett idealt offer, och begreppet våldtäktsmyter som innebär stereotyper om våldtäktsoffer, våldtäktsmän och våldtäkter, dessa begrepp kombineras i en kritisk diskursanalys. På grund av nyhetsmedias makt att kunna påverka allmänhetens uppfattningar samt bristen av svensk forskning på området, ansågs det högst relevant och viktigt att undersöka förekomsten av våldtäktsmyter i svensk nyhetsmedia. Sökorden som använts för att få fram relevanta tidningsartiklar att granska är våldtäkter och sexualbrott, som sökts på i Mediearkivet. De har sedan analyserats med hjälp av ett analysschema baserat på tidigare forskning samt de aktuella teorierna. Studiens resultat visar att förekomsten av våldtäktsmyter i nyhetsmedia skiljer sig åt beroende på vilken typ av offer det handlar om.

Våld i nära relation och grov kvinnofridskränkning är aktuella frågor som har fått stort utrymme i media på senare år. Syftet med den här studien är att undersöka om det framkommer mönster och beskrivningar av hur målsäganden (brottsoffren) och de tilltalade (gärningspersonerna) framställs och beskrivs i förundersökningsprotokoll med tillhörande domar avseende grov kvinnofridskränkning. Tidigare forskning förklarar orsakerna till mäns våld mot kvinnor utifrån olika vetenskaper, så som socioekologiska faktorer, biologiska förklaringar och ur ett könsmaktsperspektiv. Teorierna som använts i den här studien är Nils Christies teori om det ideala brottsoffret och den ideala gärningspersonen samt teorin om genus. Förundersökningsprotokollen och domarna har textanalyserats och diskursanalys har använts för att fokusera på diskurserna och maktrelationerna inom den. Resultatet bekräftar mycket av tidigare forskning främst att majoriteten av gärningspersonerna tenderar att ha ett kontrollerande och svartsjukt beteende och att brottsoffren kunde beläggas skuld för våldet. Samtidigt som teorin om det ideala offret och gärningsperson inte uppfylldes på alla kriterium. En majoritet av brottsoffren hade nämligen det ekonomiska överläget över gärningspersonerna som i flera fall var arbetslösa. Flera av brottsoffren försökte att rädda relationen för att de älskade sina män så innerligt. Kontrollerande gärningspersoner och kärleksfulla brottsoffer.

The purpose of the study was to examine the perception of female and male high school students regarding perpetrators and victims of teen dating violence. The purpose was furthermore to examine how the interviewees biological sex effects their description of the perpetrator and victim. The empirical material has been gathered through three groupintervies with a total of twelve interviewees. The main result shows that both girls and boys had easier to see boys as perpetrators and that high school students condemn teen dating violence. The high school students discussed the victims responsibility to handle the situation and that they diminishes the actions of the female perpetrator. The high school students also expressed that the victim may suffer negative consequences if he or she decides to leave the abusive relationship. / Studiens syfte var att undersöka kvinnliga och manliga högstadieungdomars föreställningar om gärningsperson och offer gällande ungas våld i nära relation. Syftet var dessutom att undersöka hur respondentens kön påverkar beskrivningen av gärningsperson och offer. Insamling av empiri har skett genom tre fokusgruppsintervjuer med totalt tolv respondenter. Huvudresultatet visar att både tjejer och killar hade lättare att se killar som förövare och att högstadieungdomarna fördömde våld i nära relation. Högstadieungdomarna beskrev också att offer har ett ansvar för att hantera situationen och att dom förminskar den kvinnliga gärningspersonens agerande. Högstadieungdomarna uttryckte också att den våldsutsatta kan drabbas av negativa konsekvenser vid separation.

I takt med digitaliseringen skapas fler digitala nyhetssidor och därmed blir konkurrensen högre mellan nyhetskanaler. Eftersom nyhetsartiklar blir mer lättillgängliga är det intressant att se huruvida de inkluderar människor med alla olika könsidentiteter eller ej. Hbtq-personer har en högre risk för att känna psykisk ohälsa och i Sverige är det även fler transsexuella som övervägt att begå självmord under de senaste åren (Folkhälsomyndigheten, 2019). Studien undersöker därför om svenska nyhetsmedier väljer att upprätthålla samhällets diskurser om transpersoners utanförskap i samhället. Anledningen till att studien fokuserar på Sverige är för att landet anses vara ett inkluderande samhälle (Svenska Institutet, 2019). Därför studeras nyhetsmedia i form av Expressens nyhetsartiklar kring två valda fall.  Syftet med studien är att undersöka hur olika könsidentiteter blir representerade i nyhetsmedia och hur nyhetsurval sker. Detta görs med en kritisk diskursanalys och med hjälp av teoretiska utgångspunkter såsom nyhetsvärdering, det idealiska offret och genus och normer. Det empiriska material som behandlas är fyra artiklar om mordet på Emilia Lundberg och fyra artiklar från mordet på Wilma Andersson. Artiklarna väljs ut genom ett strategiskt urval och en tidslinje med fyra olika moment. Studien visar att transpersoner inte ses som lika nyhetsmässiga som cispersoner, transpersoner får mindre uppmärksamhet och ses som mindre idealiska offer. Transpersoner får varken samma uppmärksamhet, empati och representeras inte heller på ett likvärdigt sätt som cispersoner i nyhetsmedia. / In line with the digitalisation, the Internet's webpages increase and so does the competition between news media channels. Since it is getting easier to access news articles, it is interesting whether they include people with different gender identities or not. Hbtq people have a higher risk of feeling mental health issues and there are also more transsexuals in Sweden who intend to commit suicide in recent years (Folkhälsomyndigheten, 2019). The study therefore examines whether Swedish news media choose to erect society's discourses about transgender people's exclusion in society. Another reason why the study examines Sweden is because they are considered an inclusive society (Svenska Institutet, 2019). For those reasons, it will be interesting to examine Sweden's news media and Expressen's articles on two selected cases.  The purpose of the study is to investigate how different gender identities are represented in the news media and how news selection takes place. This will be done through a critical discourse analysis and theoretical starting points such as news evaluation, the ideal victim and gender and norms. The empirical material that is negotiated in the study is four articles about the murder case of Emilia Lundberg and four articles from the murder case of Wilma Andersson. The articles are chosen after four moments in terms of a timeline. The study shows that transgender people are not seen as newsworthy as cis people, transsexuals get less attention in the news, and they are seen as non-ideal victims. Transsexuals do not receive the same attention, empathy or get represented in an equivalent way as cispersons in the news.

Les recherches montrent que les clients ne prennent guère de mesures pour se protéger des crimes qui peuvent découler d’une brèche de renseignements confidentiels au sein d’une entreprise. Plutôt, ils considèrent que la firme — hébergeuse de leurs informations personnelles — a la responsabilité absolue en matière de la confidentialité continue de leurs données. Les commerces qui manquent de protéger adéquatement les informations clients risquent en contrepartie de subir des torts réputationnels ruineux. Cela dit, peu de travaux explicatifs sont effectués sur la résilience des entreprises face à la réaction négative du public après un vol de données. Ainsi, une étude expérimentale basée sur des vignettes de cas a été menée à l’aide du modèle de la victime « idéale ». Les mises en situation illustrent : (1) une entreprise victime décrite comme ayant une forte posture de cyber-résilience ; (2) une entreprise victime décrite comme ayant une faible posture de cyber-résilience. Un échantillon final de 664 participants a été aléatoirement affecté à l’une des deux conditions expérimentales principales. Les résultats révèlent que, comparativement à une faible posture de cyber-résilience, une bonne posture de cyber-résilience minimise les attitudes négatives des clients et favorise leurs intentions comportementales positives vis-à-vis la firme victime. À la lumière de ces résultats, la cyber-résilience, qui a principalement fait l’objet d’une attention conceptuelle, acquiert un fondement empirique. Par ailleurs, ce projet de recherche contribue plus généralement au développement de la victimologie des entreprises. / Research shows that customers take few measures to protect themselves from crimes that may follow data theft at a business. They rather consider that the firm—the host of their personal information—holds exclusive responsibility over the continued confidentiality of their data. Companies that fail to properly secure customer information may, in return, risk experiencing ruinous reputational harm. That said, little explanatory research is done on the resilience of businesses to negative public reaction after data theft. Consequently, a vignette-based experimental study was conducted using the “ideal” victim model. The scenarios feature: (1) a breached business described as having a strong cyber-resilience posture; (2) a breached business described as having a weak cyber-resilience posture. A final sample of 664 participants was randomly assigned to one of the two main experimental conditions. Results reveal that compared to a weak cyber-resilience posture, a good cyber-resilience posture minimizes negative customer attitudes and promotes positive customer behavioural intentions towards the company. Considering these results, cyber-resilience, which has mainly received conceptual attention, gains empirical support. Furthermore, this research project contributes more broadly to the evolution of the victimology of businesses.