No description available.

<p>I den här uppsatsen undersöks eddadikten Vôluspá så som den citeras i en handskrift av Snorre Sturlassons Edda, nämligen Codex Upsaliensis eller Uppsalaeddan. Dock diskuteras inte dvärgnamnen i stroferna 10, 11–13 samt 15–16. Uppsatsen utgår från ett nyfilologiskt perspektiv, där den enskilda handskriften tillmäts ett egenvärde utan att bedömas i förhållande till ett tänkt originalverk. Fokus ligger på de skrivningar där Uppsalaeddan och inte fler än hälften av samtliga diskuterade handskrifter avviker från de övriga. De aktuella handskrifterna är, förutom Uppsalaeddan, Codex Regius av eddadikterna, Hauksbók, Codex Regius av Edda, Codex Wormianus samt Codex Trajectinus. Analysen har som utgångspunkt att de avvikelser som möter är avsiktliga från skrivarens sida. Där detta inte tycks sannolikt undersöks huruvida en samtida läsare kunnat uppfatta skrivningen som meningsfull, och först när detta uteslutits talas om felskrivningar. Majoriteten av avvikelserna i Uppsalaeddan bör förstås som medvetna; ett något mindre antal är svårbedömda, men har förmodligen lästs som begripliga om än möjligen något märkliga i sammanhanget; och slutligen är de definitiva felskrivningarna åtminstone två stycken, men inte många fler. Uppsalaeddan är oftast ensam om sina avvikelser, men där den inte är det beror det vanligen på gemensam tradering med Hauksbók och Codex Regius av eddadikterna.</p>

Om verbet blífa (bli) och dess historia i isländskan

Den här uppsatsen behandlar Nordiska projektexportfondens strategiska arbete och hur det har förändrats över tiden. Nordiska projektexportfonden har arbetat med satsningsområden som en del i sitt strategiska arbete. Det är dessa satsningsområden vi valt att analysera, med fokus på miljö och geografi. Syftet med uppsatsen var att identifiera förändringar i satsningsområdena från institutionens start fram tills idag. Som teori har vi använt Whittingtons strategiska perspektiv, som består av det klassiska, processuella, evolutionistiska och det systemteoretiska perspektivet. För att förtydliga vår analys har vi satt in resultatet från undersökningen i Whittingtons strategiska modell. Vi har även kopplat analysen till en mer offentlig debatt om miljödiskurs, strategi, interconnectedness och geografiska preferenser. Materialet bestod främst av dokument från Nordiska projektexportfondens arkiv samt intervjuer med berörda parter. Slutsatsen vi drog var att Nordiska projektexportfonden har en innesluten strategi med vinstmaximering och lokalförankring som utgångspunkter. Den geografiska fokusen förändrades främst på grund av omvärldsförhållanden och miljöfokusen har växt fram från flera olika håll.

<p>Ungdomars attityder till småländska dialekter står i centrum i den här uppsatsen. Studiens syfte är att undersöka småländska gymnasieelevers attityder till dialekter i landskapet. Enkätundersökning har använts som undersökningsmetod, och enkätsvar från sammanlagt 115 gymnasieelever i Älmhult, Jönköping, Växjö, Västervik och Kalmar har samlats in. Ungdomarna har svarat på frågor angående den egna dialekten och inställningen till denna. De har även värderat andra dialekter i landskapet utifrån vilka de tycker är fina respektive mindre fina. Undersökningens resultat knyts i uppsatsen samman med gymnasieskolans kursplan för ämnet svenska.</p><p>Resultatet av enkätundersökningen visar att ungdomarna i Älmhult, Jönköping och Växjö har en neutral eller negativ inställning till den egna dialekten, men i förhållande till andra småländska dialekter värderar de ändå den egna dialekten mycket högt. Ungdomarna i Västervik och Kalmar har även de en neutral eller negativ inställning till den egna dialekten men i motsats till ungdomarna i Älmhult, Jönköping och Växjö värderar de den egna dialekten mycket lågt i förhållande till andra småländska dialekter. Totalt sett värderar gymnasieungdomarna dialekter i landskapets västra del högre än dialekter i landskapets östra del. Dialekten i jönköpingsområdet värderas högst av ungdomarna, och dialekterna i Västervik, Vetlanda och Kalmar värderas lägst.</p>

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2004.

The primary target for this thesis is to examine what characterizes Nordic slasher films. When the subgenre became successful in North America in the beginning of the 1980’s, the genre was almost nonexistent in the Nordic countries. When a boom of horror films emerged in the beginning of the new millennium almost every Nordic country within a couple of years had produced at least one slasher film each. To outline the purpose of this essay three research questions have been formed: (1) how do gender roles differ? (2) what narrative and stylistic features are used in the films? (3) how is gender specific violence represented? Since the essay aims at defining Nordic slasher films and not a specific country, at least one film from every Nordic country has been employed as a case study. Sweden is represented by Camp Slaughter (Martin Munthe, 2004) and The Drowning Ghost (Strandvaskaren, Mikael Håfström, 2004), Iceland by Reykjavik Whale Watching Massacre (Júlíus Kemp, 2009), which is the country´s very first horror film, Denmark by Room 205 (Kollegiet, Martin Barnewitz), Norway, where most of the horror films from this period were produced, by Cold Prey (Fritt vilt, Roar Uthaug, 2006), Cold Prey 2 (Fritt vilt II, Mats Stenberg, 2008) and Manhunt (Rovdyr, Patrik Syversen, 2008) while Finland is represented by Lake Bodom (Bodom, Taneli Mustonen, 2016). The analysis is based on research about the slasher films produced in North America, where the authors have pointed out two particular cycles: the classical, which extends from 1974 to 1996, and the postmodern which began with Scream in 1996. The Nordic slasher films are produced in the postmodern cycle, but, based on comments and the few surveys that have been done, the films are highly influenced by the classical genre cycle. My study shows that the Nordic slasher films employ conventions and features from both the North American cycles, but differ for various other reasons. First, the killer is not per se the main antagonist per se, he is just an extension of Nordic nature which is the real threat. Moreover, the last surviving character, the one who famously has been called the “final girl” (Clover), is represented in a more progressive manner, not being punished for having sex, drinking alcohol and doing drugs. And, finally, my thesis shows that there is no gender bias with regards to violence against individuals.

Denna studie har undersökt mellanstadielärares attityder till grannspråksundervisning med ett syfte att belysa den roll som skolan har för att bevara det nordiska språkutrymmet. Genom inspiration från Nordiska rådets strävan om att bevara en nordisk språktradition gjordes en kvantitativ undersökning där 37 lärare sa sitt om grannspråk i svenskundervisningen. Bland dessa mellanstadielärare rådde delade meningar men de flesta ger positiva svar och anser att grannspråk är viktigt, medan några tycker det motsatta, och att momentet är oviktigt, ointressant och att det inte behövs. Den slutsats som studien kan dra är att grannspråksundervisning generellt är ett viktigt, kreativt, lätt och intressant moment med många fördelar, dock finns praktiska och kunskapsmässiga hinder, vilket gör att undervisningen om grannspråk prioriteras bort då andra moment i svenskämnet kräver mer fokus. Vidare kan slutsatser dras av att samtliga lärare i studien undervisar om grannspråk trots att inte alla ser ett positivt syfte med det. / <p>Godkännande datum: 2022-01-16</p>

<p>I denne opgave undersøger jeg engelske låneords påvirkning af sproget i danske og svenske aviser.</p><p>Jeg har undersøgt følgende: På hvilke emneområder er påvirkningen størst, hvilket af disse to sprog er mest påvirket totalt set, hvad er omfanget af mulige afløsninger, hvilke bøjninger i pluralis ubestemt form har låneordene fået i respektive sprog samt hvilket omfang har låneordene der kom ind i dansk / svensk fra engelsk før / efter 2. verdenskrig.</p><p>Låneordene (simplexord og kun substantiver) fundne i artikler er blevet delt ind efter områderne nyheder – indland, nyheder – udland, kultur, sport og reklameannoncer. Alle ord er undersøgte etymologisk.</p><p>Materialet der er brugt er 10 rigsudgaver af danske og svenske metroaviser , 5 danske og 5 svenske. Alle aviser er i elektronisk form i PDF-format.</p><p>Resultaterne viser at i begge sprog er påvirkningen mindst på nyhedsområderne (både indland og udland), videre følger områderne sport, kultur og flest låneord er fundet i reklameannoncer. I begge sprog er antallet mulige afløsninger større end antallet af ord der ikke findes afløsning for. I begge sprog får størstedelen af låneordene nationalsproglige bøjninger. Antallet låneord med engelsk bøjning er højest i svensk. I dansk er der større frihed og brug af begge bøjningsformer. Mere end 50 % af de fundne låneord kom ind i sprogene efter 2. verdenskrig.</p>

The aim of this essay is to study diaries and letters from Swedish soldiers during the Great Nordic War, more specifically those written during the campaign 1707-1721 against Russia, in search of religious coping and religious parables. The theoretic framework is evolved around Kenneth Pargament’s theory about religious coping, and Ana-Maria Rizzuto’s theory about object relations. The method used can be described as hermeneutic. The questions at hand were: - How did Swedish soldiers during the war against Russia relate to God, and express image of God and religious concepts? - Did the soldiers express themselves in terms of spiritual coping and in that case to what extent? The conclusions were that the soldiers used religious coping as a method of survival. They used all methods as stated by Pargament, except the method that involves cooperation with God, unless you count being God’s humble servant as a way of cooperation.Several diaries features songs and poems and many expresses prayers and faith in God. The soldiers express themselves with parables to the Old Testament, for ex-ample to the Babylonian captivity. The language of the diaries changes after the defeat of Poltava 1709, to a richer one full of religious parables. Keywords: Spiritual coping, soldiers, Great Nordic War, Charles the XII, Kenneth Pargament.