Global ETD Search

1	Efter fusionen : En studie av innehållet i Helsingborgs Dagblad, Nordvästra Skånes Tidningar och Landskrona Posten nio år efter sammanslagningen Gund, Victoria, Embretsén, Johanna January 2010 (has links) <p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Efter en ökad konkurrenssituation på tidningsmarknaden i nordvästra Skåne bestämde sig familjen Sommelius och familjen Ander för att starta ett samarbete. Det resulterade i att deras tre tidningar <em>Helsingborgs Dagblad, Nordvästra Skånes Tidningar </em>och<em> Landskrona Posten</em> slogs samman.</p><p>Syftet med studien <em>”Efter fusionen” </em>var att göra en uppföljning av Börje Alström och Lars Nords studie <em>”Den skånska modellen”.</em> De tittade bland annat på innehållet ur mångfaldssynpunkt i Helsingborgs Dagblad, Landskrona Posten och Nordvästra Skånes Tidningar 2001 och 2002, före och omedelbart efter sammanslagningen. Utöver detta studerade vi även hur stor andel av de tre tidningarnas material som är unikt i dag.</p><p>Vi kom fram till att den inre mångfalden i de lokala nyhetsartiklarna ser ungefär likadan ut 2009 som den gjorde före och omedelbart efter fusionen, men med några undantag. Fördelningen av vilka ämnen som togs upp har förändrats något och andra aktörer fick mer utrymme de veckor vi studerade än i de tidigare undersökningarna. I övrigt visade studien att majoriteten av materialet i tidningarnas A-del är sampublicerat och ser genomgående likadant ut.</p><p>Vi kan, med denna studies resultat i ryggsäcken, konstatera att de tre tidningarna visserligen har olika titlar men i princip är en och samma tidning.</p> / Betyg: A Fusion sammanslagning mångfald sampublicering likriktning Nordvästra skåne Media and communication studies Medie- och kommunikationsvetenskap
2	Efter fusionen : En studie av innehållet i Helsingborgs Dagblad, Nordvästra Skånes Tidningar och Landskrona Posten nio år efter sammanslagningen Gund, Victoria, Embretsén, Johanna January 2010 (has links) Sammanfattning Efter en ökad konkurrenssituation på tidningsmarknaden i nordvästra Skåne bestämde sig familjen Sommelius och familjen Ander för att starta ett samarbete. Det resulterade i att deras tre tidningar Helsingborgs Dagblad, Nordvästra Skånes Tidningar och Landskrona Posten slogs samman. Syftet med studien ”Efter fusionen” var att göra en uppföljning av Börje Alström och Lars Nords studie ”Den skånska modellen”. De tittade bland annat på innehållet ur mångfaldssynpunkt i Helsingborgs Dagblad, Landskrona Posten och Nordvästra Skånes Tidningar 2001 och 2002, före och omedelbart efter sammanslagningen. Utöver detta studerade vi även hur stor andel av de tre tidningarnas material som är unikt i dag. Vi kom fram till att den inre mångfalden i de lokala nyhetsartiklarna ser ungefär likadan ut 2009 som den gjorde före och omedelbart efter fusionen, men med några undantag. Fördelningen av vilka ämnen som togs upp har förändrats något och andra aktörer fick mer utrymme de veckor vi studerade än i de tidigare undersökningarna. I övrigt visade studien att majoriteten av materialet i tidningarnas A-del är sampublicerat och ser genomgående likadant ut. Vi kan, med denna studies resultat i ryggsäcken, konstatera att de tre tidningarna visserligen har olika titlar men i princip är en och samma tidning. / Betyg: A Fusion sammanslagning mångfald sampublicering likriktning Nordvästra skåne Media and communication studies Medie- och kommunikationsvetenskap
3	Hög- och lågpresterande skolor i nordvästra Skåne : En komparativ studie av resultaten från nationella prov och slutbetyg i matematik i årskurs 9 Herlevsson, Markus, Davidsson, Pär January 2018 (has links) Utifrån insamling och analys av data från Skolverkets offentliga databaser, SIRIS och SALSA, undersöker vi i denna studie skillnader i likvärdighet mellan låg- och högpresterande skolor. Vi koncentrerar oss på den skillnad som finns mellan resultaten på de nationella proven i matematik och det avgångsbetyg som eleverna får i ämnet. Genom att kategorisera skolor som hög- respektive lågpresterande utifrån det genomsnittliga meritvärdet kan vi också undersöka om det är skillnader i föräldrars utbildningsbakgrund och andel nyinvandrade elever för urvalet i vår studie. Som begränsning för studien har vi valt att fokusera på resultaten i matematik från läsåret 2015/2016 på skolenheter i nordvästra Skåne. Detta eftersom elever i urvalsområdet antas konkurrera till gymnasieutbildningar med sina avgångsbetyg. En likvärdig bedömning av elevernas prestation är därför viktig, inte minst ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Resultaten visar att det finns en tydlig skillnad i genomsnittliga meritvärden mellan de olika skolorna och att det är fullt möjligt att identifiera de två grupperna hög- och lågpresterande skolor. I dessa grupper ser vi stor skillnad mellan slutbetyg och nationella prov. I de lågpresterande skolorna får 10% av eleverna ett högre avgångsbetyg jämfört med resultatet på det nationella provet. Motsvarande för de högpresterande skolorna är 40%. Föräldrars utbildningsbakgrund är högre och andelen nyinvandrade elever är lägre på de högpresterande skolorna. Detta stämmer överens med tidigare forskning, dvs att dessa två externa faktorer är avgörande för en skolas resultat mätt i meritvärde. De är med andra ord de tyngst vägande faktorerna som förklarar den så kallade mellanskolevariationen. Men vi ser också att det finns inre faktorer som inte självklart kan förklaras av de yttre faktorerna. Här lutar vi åt att det faktiskt föreligger skillnader i bedömning av elevers prestationer mellan de olika grupperna, eller en skillnad i effektiviteten i undervisningen. Ett tredje alternativ skulle kunna vara att det finns olika incitament för att sätta betyg mellan de olika grupperna. Vi föreslår att det behövs fördjupad analys av skolornas inre organisation, bedömning och undervisning utifrån skillnaderna mellan resultaten på nationella prov och slutbetyg i matematik. skolor nordvästra Skåne nationella prov slutbetyg matematik årskurs 9 Learning Lärande
4	Transformerat stadsrum : öppnar upp och länkar samman / Transformed Urban Space : Opens and connects Husby areas Skalmstad, Peter January 2013 (has links) Mitt syfte med projektet är att vitalisera stadsdelen Husby i nordvästra Stockholm. Bryta upp zonerade områden och addera fler och varierade funktioner som definierar nya stråk, länka samman omtyckta områden och överbrygga platser som upplevs otrygga. Sammantaget ger det förutsättningar för ett mer levande stadsliv som attraherar fler att vilja bo, bo kvar och göra bostadskarriär i Husby. Centrala begrepp i projektet är mångfald, trygghet, flexibilitet och hållbarhet. Jag har arbetat med att identifiera, bevara och utveckla kvaliteter i kombination med att öppna upp befintlig bebyggelse som präglas av upprepning, slutenhet och rationella byggmetoder samt addera ny bebyggelse för att få en större mångfald och ett mer flexibelt utbud av både lokaler, bokaler och bostäder men även genom att analysera och bearbeta områdets struktur. Fokus har legat på de trafikseparerade miljöerna och hur de kan vidareutvecklas genom att bland annat addera gångvägar och skapa nya stråk längst tillfartsgatorna och samtidigt bevara kvaliteter som de nivåseparerade korsningarna mellan gångvägarna och bilvägarna erbjuder med säker skolväg och en trygg bilfri miljö för barnen. / My purpose of this project is to revitalize the District of Husby in northwestern Stockholm. Diversify zoned areas by adding and varying functions that define new pathways, link popular areas and overcome sites experienced as insecure. Overall, it may provide the conditions for a more vibrant city life attracting more people to stay on and climb the property ladder in Husby. The key concepts of the project is diversity, security, flexibility and sustainability. I have been working on preserving and developing qualities of the area in order to change existing buildings characterised by repetition, closed facades, rational building design and construction methods to obtain a greater diversity and a more flexible range of both business premises, housing and live-in commercial properties and also by analysing and transforming the city structure. Focus has been on the traffic separation environment and how it could be further developed by adding walkways along the access roads while still preserving qualities such as a car free environment for the children living in the area. transformed urban space flexibility business premises housing live-in commercial properties architecture urban design urban space strategy north west stockholm husby husby trondheim kista akalla suburb traffic separation variation sustainability security insecurity transformerat stadsrum flexibilitet lokal bostad bokal arkitektur stadsbyggnad stadsrum strategi nordvästra stockholm husby husby trondheim kista akalla förstad förort trafikseparering variation hållbarhet trygghet otrygghet Architecture Arkitektur

1

Page generated in 0.0604 seconds