The purpose of this study was to find out what some young adults who have grown up in Husby themselves for perception of the area, what do they think they brought with them of their childhood there, and find out what they think others do not live in Husby has view of the area. In our study we also tried to find out what the young adults raised in Husby think about the media's influence on public perception of the area Husby, and what they think about the neighborhood's future. The main results that we believe we have come up with is that the media seems to have a big role in the creation of our beliefs. The respondents indicate that they think the media portrays an unfair picture of the suburb and its inhabitants. We believe it is very important that people meet to avoid the categories "us" and "them" to be formed. We have also seen that the boys stamp as suburban guys have both advantages and disadvantage depending on context. Several of the guys expressing a frustration that they sometimes needs to take responsibility for the actions of others just because of their appearance or the area they live in. They also tell that they mostly have negative reactions when they say that they come from Husby. Sometimes they feel that they are not beeing seen for the person they are. Some positive things they have brought with them from their childhood in Husby is the multicultural mix and they have learned to meet people from different cultures. Other benefits they have brought with them is the love and the community that childhood was marked by. There are different opinions about Husby's future in our interviews. Everyone likes the area but many of the interviewees say that they do not want to live there in the future when they start families. because they want their children to grow up in a more integrated setting than what they think Husby is today.

Denna uppsats är en kvalitativ innehållsanalys av nyhetsrapporteringen och opinionstexterna om upploppen i Husby i maj 2013. De undersökta tidningarna är The Guardian, Svenska Dagbladet och Aftonbladet, under tidsperioden 20 maj – 2 juni 2013. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka perspektiv som lyftes upp, vilka som fick komma till tals och hur de framställdes, vilken retorik som användes och vilken typ av våld som fick störst utrymme i artiklarna. Vi jämför även tidningarna sinsemellan för att se skillnader och likheter. Resultatet analyseras och jämförs sedan med teorier om "vi och dem" av Stuart Hall från boken Representations, teorier om retorik från Martin Conboys bok The language of the news, teorier om våld av Slavoj Zizek från boken Violence, samt med tidigare forskning. Resultaten visar att hälften av de undersökta nyhetsartiklarna hade som huvudsaklig vinkel att beskriva våldet som skett och vilka som drabbats av det, och hälften hade som vinkel att förklara orsaker till upploppen. Alla sex undersökta opinionsartiklar hade som vinkel att förklara orsaker till upploppen. De som fick komma till tals mest i nyhetsartiklarna var boende i Husby som inte deltagit i upploppen, och den näst vanligast förekommande källan var polisen. Minst utrymme att komma till tals på fick deltagare i upploppen. Detta stämde överrens med tidigare forskning om vilka det var som fick uttala sig i medierna om upploppen. Det vanligaste retoriska greppet i nyhetsartiklarna var känsloargumentation, och det vanligaste retoriska greppet i opinionstexterna var logisk slutledning. Den typ av våld som fick störst utrymme i nyhetsartiklarna var det subjektiva våldet, vilket överrensstämde med tidigare forskning, samt med Slavoj Zizeks teorier om att subjektivt våld får mer uppmärksamhet än objektivt våld. I opinionsartiklarna fick det objektiva våldet störst utrymme och där hade journalisterna samma syn på våld som Slavoj Zizek, att subjektivt våld uppstår som en reaktion på det objektiva våldet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomars identitetsskapande påverkas ur ett stigmatiserat bostadsområde. Vi har därför utrett hur ungdomar upplever den mediala framställningen av bostadsområdet, därtill hur det kan inverka på deras identitetsskapande. Metoden baserades på en kvalitativ ansats där sex ungdomar har intervjuats från Stockholms förort Husby. Teorier som har tillämpats i vår analys var Goffmans stigma teori, Ristilammis förortsdiskurs samt en teoretisering av ”vi” och ”dem”. Med dessa tillämpningar kunde vi identifiera hur ett stigmatiserat bostadsområde upprätthåller och konstruerar ungdomars identitetskapande.Sammanfattningsvis tydde resultatet på att våra respondenter i förorten Husby var medvetna om den stigmatiserande bilden som deras förort beskrivs som. Dock skildes deras egen uppfattning av området i jämförelse med den tillskrivna. Ungdomarna var medvetna om det negativa anseendet av sin ort, men vi uppmärksammade att gemenskapen överväger denna negativitet. / The purpose of this study was to examine how youth identity formation can be influenced by a stigmatized neighborhood. Therefore, we investigated how young people experience the medial representation of the residential area, and how it may affect their identity formation. The method was based on a qualitative approach where six young people were interviewed from the suburb Husby near Stockholm.Theories that have been applied in our analysis were Goffman's stigma theory, Ristilammis suburb discourse and a theory of “us and “them”. With these applications, we were able to identify how a stigmatized residential maintains and constructs youth identity formation.In summary, the results indicated that our respondents in the suburb of Husby were aware of the stigmatized image of their suburban is described. However differenced theirs own perception of the area in comparison with the assigned. The young people were concerned about the negative reputation of their location (suburb), but we noticed that the affinity outweighs this negativity.

I Järvaområdet finns ett par områden med omfattande utanförskap. Rinkeby, Tensta och Husby har de senaste åren drabbats av flera upplopp där våld och hot mot samhällsföreträdare förekommit. Social oro är ofta en benämning på anlagda bil- och skolbränder, stenkastning mot myndighetsutövare, skadegörelse, hot och våld mot tjänstemän, samt upplopp. Syftet med studien är att få en förståelse för hur yrkesverksamma och boende i Järvaområdet uppfattar social oro. Studien avgränsar sig endast till de områden i Järvaområdet, Stockholm som drabbats av omfattande social oro, i detta fall Rinkeby, Tensta och Husby. Studien utgår från djupintervjuer med poliser, politiker och boenden. Alla aktörer är yrkesverksamma och/eller bor i Järvaområdet samt är engagerade ideellt. Studien visar att oroligheterna i Järvaområdet startade för cirka 5 år sedan när utflyttningen av samhällsinstitutioner från Järvaområdet startade vilket förstärkte exkluderingen från det omgivande samhället. Respondenterna menar att ett ”vi och  dom” perspektiv växt fram i Järvaområdet. Utvecklingen går mot ökad isolering där det övriga samhället står utan insyn, kriminella krafter styr och hotbilden mot polisen förstärks. Studien visar att demokratin är eftersatt i dessa områden och att det finns en diskriminering mot de boende, både i den samhälleliga normen och i det politiska styret.  Det finns en rastlöshet och frustration bakom de destruktiva handlingarna som grundar sig i att ungdomarna inte har någonstans att vara eller ta vägen.

This thesis examines the continually reconfiguring response of a youth organization towards a renovation project, Järvalyftet, run by the City of Stockholm in the Million Program suburbs. By analyzing this relationship, I aim to discuss how the youth organization works to mediate inclusion in political and representational spheres. More specifically, I will discuss the intersections between Järvalyftet’s development and the claims of belonging made by the youths upon the particular suburb, Husby, where they resided. My interest lies in understanding the conjuncture and disjuncture of claims that have been made to community, locality, and local knowledge in the interaction between the youth organization and the project Järvalyftet. I argue that the forms of community instigated by the youth organization, which were based on locality and “blackness”, allowed them to position themselves as key proponents of social and political change, as well as mobilize allies in others who identified with those experiences.

I denna uppsats undersöks medierapporteringen i expressen.se och aftonbladet.se under kravallerna i Husby 19-23 maj 2013, samt dagen därpå, den 24 maj 2013. Fokus ligger på olika gruppers förekomst som källor, exempelvis poliser, Husbybor och organisationen Megafonen. Uppsatsen består av en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Den kvantitativa delen fokuserar på vilket utrymme olika grupper får i egenskap av källor. Artiklarna har samlats in och därefter analyserats utifrån variabler som grupp, kön och citatlängd. I den kvalitativa delen undersöks på vilket sätt källorna framställs i tre utvalda texter. Dessa analyseras enligt medieforskaren Martin Conboys bok The Language of the News. Resultatet jämförs sedan med tidigare forskning och analyseras enligt teorierna om skillnader och ”den andre” av sociologen Stuart Hall. Resultaten visar att poliser och andra myndigheter står för en majoritet av källorna, både räknat i antal källor och citatmängd. Husbybor förekommer i liten utsträckning, och Megafonen förekommer knappt alls som källa. I de fall då Husbybor förekommer är det koncentrerat till ett litet antal artiklar. Den kvalitativa studien visar att texterna har en viss attityd till de olika grupperna, exempelvis förekommer poliserna som källa till fakta utan att ifrågasättas. Det finns en variation i vilken attityd som syns till de olika grupperna. Resultatet stämmer väl överens med tidigare forskning på området. Tolkat enligt Halls teorier kan konstateras att representanter för det svenska samhället här får makten att dominera över Husbyborna i framställningen av Husby och att ingen märkbar förändring har skett sen tidigare.

What impact can architecture have on the theology of and worship in church architecture? What is their relationship? How could I combine my lifelong Christian faith and my soon to be profession, so that I might use it to worship and honor God with my architecture? Also, what places might religion have in our society, now that we are becoming more multicultural and perhaps more religious as well. These were questions I wanted to study this semester, and a conversation with my friend gave me a real life example to base my work on, namely to design a church building for his growing church Husbykyrkan.

I denna studie är syftet att lyfta fram ungdomars upplevelser och tankar kring de traditionellamediers framställning av Husbykrvallerna 2013. Metoden som används är kvalitativ, i formav intervjuer med ungdomar bosatta i Husby. Utanförskap och medieaktivism ärgenomgående teman i studien. Resultatet visar att den traditionella mediebilden av upploppen inte överensstämmer med ungdomarnas egna upplevelser. En känsla av utanförskap växer och ungdomarna använder sig av sociala medier på olika sätt, för att uttrycka sitt missnöje. Vidare visar resultaten att medieanvändning tillfredsställer olika behov hos ungdomarna. Behoven rör sig en hel del om ungdomarnas identitet, självbild, hur de ser på sig själva och deras omgivning.

This thesis aim to investigate the living conditions among marginalized habitants of suburbs in the Swedish welfare state. To approach an understanding of the complexity of marginalized urban areas, this thesis focus on studying the Stockholm suburb Husby in a context of the May riots 2013. The research method used is qualitative interviews with seven informants, who have a connection to the Husby area. The theories applied to the empirical material is Gösta Esping-Andersens theory on welfare state regimes and Loïc Wacquants theory on advanced marginality, also known as “The new urban poverty”. By observing the complexity of the Husby riots in a contextual aspect of the Swedish welfare state and the living situation in Husby, the analysis has shown that the Swedish welfare model is going through a changing process. This process means a shift from a social democratic welfare model towards a more liberal regime, with an increased privatization of public welfare and a focus on individual responsibility regarding the citizens own living conditions. Husby as an area is characterized by a low socioeconomic status, a high level of unemployment and poor school results. The growing market and the increasing focus on individual responsibility regarding decent living conditions, has excluded large groups of economically vulnerable habitants of Husby. Hereby, the welfare state has decreased its earlier caretaking of its citizens, and the changing welfare state has shaped a marginality in urban areas. / Denna studie syftar till att undersöka livsvillkoren bland marginaliserade förortsbor i den svenska välfärdsstaten. För att uppnå en förståelse av denna komplexitet, fokuserar arbetet på Stockholmsförorten Husby i en kontext av de upplopp som ägde rum i maj 2013. Undersökningsmetoden är kvalitativa intervjuer med sju informanter. Samtliga har en koppling till Husbyområdet. Teorierna som appliceras på det empiriska materialet är Gösta Esping-Andersens teori om välfärdsstatsregimer samt Loïc Wacquants teori om avancerad marginalisering, även kallad ”Den nya urbana fattigdomen”. Analysen visar att den svenska välfärden genomgår en förändring. Denna förändring innebär en transformering från en socialdemokratisk modell mot en liberal regim, med en ökad privatisering av allmän välfärd samt ett fokus på individens eget ansvar i fråga om dess levnadsstandard. Husbyområdet präglas av en låg socioekonomisk status, en hög nivå av arbetslöshet samt dåliga skolresultat. Den växande marknaden har exkluderat stora grupper av ekonomiskt utsatta invånare i Husby. Välfärdsstaten har därmed minskat sitt tidigare omhändertagande av medborgarna, och denna förändring har skapat och format en marginalisering i urbana områden.

<p>The purpose of this study was to investigate youth’s experiences of what meaning the nonprofit youth project Husby Marathon had on their social capital and self-identity. In order to answer the purpose a qualitative methodology was used based on interviews with four of the participant youths. Two teories were used, Social capital by Robert D. Putnam and Selfidentity by Anthony Giddens. The result indicates that the project has had a significant impact on the creation of social capital, in particular bridging social capital which was strengthened by an extended social network that the participants were offered. A strong social bond developed within the project, which also helped to strengthen the bonding social capital. Civic awareness was raised among the participants which also established a trust towards strangers and the society. Different parts of the project has given the participants opportunity to reflect on their identity. The participants have gained self-efficacy by learning goaloriented methods which has generated new and evolved self-identity. This has shown to increased the youths ability to make decisions and lifestyle choices. The results generated a development of three new concepts that are important for the integration of youth in suburbs. The two first concepts are "social self-identity" and "commitment-building social capital" and these two led to the final concept "social self-resource capital".</p>