No description available.

<p>Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med åtta kvinnliga informanter. Syfte med studien är att undersöka hur en grupp nyblivna mödrar eller gravida, själva beskriver egna och andras krav på att återgå till den ursprungliga kroppsformen eller det "ideal" som basuneras ut genom olika budskap via media, efter sina graviditeter.diskursen om kvinnokroppens ideal ...</p><p> </p>

Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med åtta kvinnliga informanter. Syfte med studien är att undersöka hur en grupp nyblivna mödrar eller gravida, själva beskriver egna och andras krav på att återgå till den ursprungliga kroppsformen eller det "ideal" som basuneras ut genom olika budskap via media, efter sina graviditeter.diskursen om kvinnokroppens ideal ...

Varifrån kommer föreställningar om vad som är rätt eller fel, normalt eller onormalt? Hur har de uppstått och hur upprätthålls de? Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur sådana föreställningar kan uppstå och upprätthållas och att undersöka vilka sorts aktörer som är med i den processen samt hur de agerar och vad det bär med sig? Varifrån kommer till exempel föreställningarna om hur man ska bete sig för att uppfattas som en "normal" man eller kvinna? Vad händer när någon avviker från dessa normer och föreställningar? Jag har i min litteraturstudie funnit flera olika teoretiska perspektiv som är knutna till det vida begreppet kultur. Jag har närläst undersökningar där man kan studera hur norm, ideal och avvikelse, både i teorin och i praktiken, genererar normativa identiteter. De resultat jag har sett är att det görs skillnad på pojkar och flickor redan när barnen går på dagis. Denna åtskillnad att tjejer bland annat inte får ta för stor plats i det offentliga rummet eller höras för mycket eller att pojkar inte får bli för "lipiga" tar sin början innan barnen har en möjlighet att ta ställning till begreppen man eller kvinna. Både uppsatsen och gestaltningsarbetet fokuserar på strukturer som skapar och upprätthåller normativa eller "normala" identiteter. Mitt gestaltningsarbete består av en animerad film och kan ses som en parafras över bröderna Andy och Larry Wachowskis film The Matrix från 1999. The Matrix handlar om en man som upptäcker att den han värld han tror är verkligheten egentligen är en digitalt skapad "verklighet". I min film The Heterosexual matrix använder jag mig konsekvent av Judith Butlers resonemang kring den heteronormativa ordningen där förståelsen av kroppar och begär görs begripliga i utpekande av skillnader mellan könen. Huvudpersonen i min film upptäcker snart att den värld han tror är verkligheten bara är en skenvärld, en gång utvecklad av människan men som nu har tagit över och kontrollerar människan. / BI/Media

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka hur religionslärare på gymnasiet uttalar sig om relationen mellan religionsämnet och sex och samlevnad. Undersökningen syftar även till att studera eventuella motsättningar som kan finnas i lärarnas språkliga hantering av sex och samlevnad samt att undersöka hur religionslärare talar om normalt respektive onormalt beträffande detta område. </p><p>Undersökningen bygger på ett intervjumaterial med nio religionslärare på gymnasiet, där ana-lysen utgörs av diskursanalys. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats där analysen utgår från de analysverktyg som finns inom diskursteorin och diskurspsykologin. </p><p>I resultatet framträder två diskurser, den politiskt korrekta officiella diskursen vilken innebär att religionslärarna säger det som förväntas av dem, samt en motdiskurs. Resultatet visar även på att religionslärare både kan beskriva integreringen av sex och samlevnad som ett hot mot ämnets status men också som en möjlighet att fördjupa ämnet. Det synliggörs även att det uppkommer en form av didaktiskt dilemma för några av religionslärarna eftersom Skolverkets förslag strider mot vad de själva anser vara viktigt att undervisa om i religionsämnet. Då reli-gionslärarna talar om vad som är normalt eller onormalt utgår de ifrån att det råder konsensus om vad som menas med dessa begrepp. Dessutom visar det sig att det för några av religions-lärarna finns en inre motsättning att tala om allt som normalt eftersom det strider mot deras egen uppfattning.</p>

Uppsatsens syfte är att undersöka hur religionslärare på gymnasiet uttalar sig om relationen mellan religionsämnet och sex och samlevnad. Undersökningen syftar även till att studera eventuella motsättningar som kan finnas i lärarnas språkliga hantering av sex och samlevnad samt att undersöka hur religionslärare talar om normalt respektive onormalt beträffande detta område. Undersökningen bygger på ett intervjumaterial med nio religionslärare på gymnasiet, där ana-lysen utgörs av diskursanalys. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats där analysen utgår från de analysverktyg som finns inom diskursteorin och diskurspsykologin. I resultatet framträder två diskurser, den politiskt korrekta officiella diskursen vilken innebär att religionslärarna säger det som förväntas av dem, samt en motdiskurs. Resultatet visar även på att religionslärare både kan beskriva integreringen av sex och samlevnad som ett hot mot ämnets status men också som en möjlighet att fördjupa ämnet. Det synliggörs även att det uppkommer en form av didaktiskt dilemma för några av religionslärarna eftersom Skolverkets förslag strider mot vad de själva anser vara viktigt att undervisa om i religionsämnet. Då reli-gionslärarna talar om vad som är normalt eller onormalt utgår de ifrån att det råder konsensus om vad som menas med dessa begrepp. Dessutom visar det sig att det för några av religions-lärarna finns en inre motsättning att tala om allt som normalt eftersom det strider mot deras egen uppfattning.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur en individs liv kan påverkas av att växa upp med en missbrukande förälder. Utifrån en socialpsykologisk synvinkel undersöktes sambanden mellan intervjupersonernas uppväxt, deras självkänsla och de sociala relationer de har idag. Vår huvudsakliga frågeställning var ”Hur påverkas en människa av att växa upp med missbrukande föräldrar och kan den individen bli till en icke avvikande samhällsmedborgare”? De åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer som uppsatsen baseras på analyserades med grundläggande teorier från socialpsykologin. För många av de intervjuade fanns det fler faktorer än förälderns missbruk som påverkade deras uppväxt. Aggressioner, mobbning och ekonomiska problem gav stora konsekvenser för flera av dem. Ett gemensamt svar var att våra intervjupersoner kände sig tvungna att växa upp fortare än andra barn. Vi fann att de vi intervjuade som utvecklats till icke avvikande individer är som de flesta andra. De ingår i vänskaps- och kärleksförhållande de arbetar eller studerar och som kan föra sig i sociala sammanhang. Gemensamt för dem är att de nu, precis som under barndomen, iakttar andra människors beteende för att stämma av vad som är accepterat att göra i just det sammanhanget. De är lojala mot sina nära vänner men många av dem har svårt för nära relationer

Denna studie handlar om arbete och delaktighet i samhället för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Studien tar sin utgångspunkt i ett utbildningsprojekt i Sverige. Projektet hade som syfte att integrera unga personer med intellektuell funktionsnedsättning in på arbetsmarknaden genom praktik. Med en kvalitativ intervjumetod, gruppintervjuer, har elva deltagare från projektet intervjuats för att höra deras tankar och reflektioner kring arbete och delaktighet i samhället. Utifrån en innehållsanalys och med teorier om sociala identiteter, normalt eller avvikande samt normaliseringsprincipen har deltagarnas berättelser analyserats. Det har skapat funderingar kring innebörden av inkludering och utbildning tillsammans med begrepp som ”sär” och vad ett ”riktig jobb” är. Sammantaget förtydligar denna studie att fördomar, attityder och föreställningar som människor har om varandra skapar begränsningar för individen när det gäller att inkluderas in i samhället. Denna studie, med personer med intellektuell funktionsnedsättning, är bara ett exempel av många som visar på vikten av att finna vägar att bredda samhällets normer.

Syftet är att upptäcka i vilken språklig diskurs kring normalitet och avvikelser förskollärarstudenter får möjlighet att förstå hur dessa begrepp konstrueras under sin utbildning. Genom semi-strukturerade intervjuer med nyutexaminerade förskollärare har jag försökt att ta reda på hur de uppfattat sina VFU-upplevelser kring normering av barn och hur detta kommunicerats med handledare samt hur studenterna fått möjlighet att problematisera praktiken i förhållande till den undervisning i styrdokumentens etik som utbildningens campusförlagda utbildning gett. Utsagorna som utgör det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en analys med diskursanalytiska inslag och resultatet är kategoriserat under tre rubriker: Utbildningens, handledarens och studentens roll för förståelsen av vad som kan betraktas som normalitet och avvikelse. Analysen delades även den in i tre rubriker: riskursen om normen och avvikelsen som aktör, studenten som aktör och relationen som grund för utveckling. Resultatet antyder att studenter tar stark ställning mot en särbehandling och uteslutande av barn utifrån ett normavvikande perspektiv och att de saknar en diskussion med handledare kring deras praktik.

Efterbördsskedet är förlossningens sista och mest riskfyllda stadie på grund av riskenför postpartumblödning. Ett aktivt handläggande av efterbördsskedet rekommenderas för att förebygga postpartumblödningar och har visats kunna förebygga detta med upp till 60 %. Barnmorskan utgör ett viktigt stöd för kvinnan under efterbördsskedet och haren viktig roll i att förebygga postpartumblödningar och därmed förebygga lidande för kvinnan. Syftet med studien är att undersöka barnmorskors erfarenheter av att handlägga efterbördsskedet. Kvalitativ forskningsintervju valdes som metod ochintervjuer genomfördes med åtta barnmorskor verksamma inom förlossningsvården.Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Underanalysprocessen togs tre kategorier fram; “Vaksam blick”, “Barnmorskansvetenskapliga kunskap och beprövad erfarenhet” samt “Bevara det normala normalt”.Dessa kategorier mynnade tillsammans ut i temat för studien; “Barnmorskans förmågaatt se till helheten utifrån vetenskaplig evidens och beprövad erfarenhet”. Resultatetvisar att barnmorskorna har olika sätt att handlägga efterbördsskedet men ett gemensamtmål om att få ut en hel placenta och undvika större blödning. De har stor respekt förblödning och är följsamma till klinikens riktlinjer för att förebygga detta. De följer dockinte riktlinjerna okritiskt utan litar också på sin egen erfarenhet och strävar efter attbevara det normala normalt så långt det går. Konklusion av studien är attbarnmorskorna strävar efter en balans mellan att tillämpa beprövad erfarenhet ochevidensbaserad forskning i sitt handläggande av efterbördsskedet. Barnmorskornahandlägger efterbördsskedet genom att se till helheten, riktlinjer, vetenskaplig kunskap, beprövad erfarenhet och intuition. / Program: Barnmorskeutbildning